PFAS i dricksvattnet – risk för framtida skada inte ersättningsgill
I december 2013 upptäcktes det att dricksvattnet i Ronneby innehöll höga halter av perflourerade alkylsubstanser (PFAS) och ett antal kommunmedlemmar väckte talan mot dricksvattenleverantören (bolaget), med krav på skadestånd.
Tingsrätten fastställde att bolaget var ansvarigt för att kompensera kärandena för de ökade hälsoriskerna samt för fysiska förändringar och försämringar av deras kroppar. Däremot ogillades talan avseende skadestånd för psykisk personskada, dvs. befogad oro för hälsa och försämrad hälso- och livsprognos. Endast bolaget överklagade. Hovrätten konstaterar att det finns starkt stöd för samband mellan exponering för PFAS och ökad risk för sjukdomar samt andra negativa hälsoeffekter. Risk att drabbas för framtida skada utgör dock inte enligt hovrätten en fysisk personskada. Enbart förekomsten av förhöjda halter av PFAS innebär inte i sig en ersättningsgill fysisk personskada.
Hovrätten ändrade därför tingsrättens dom och ogillade talan.
EU öppnar för företag att påverka PFAS-förslag
I mitten av januari lämnade Kemikalieinspektionen, tillsammans med fyra andra europeiska myndigheter, in ett förslag till EU för att förbjuda evighetskemikalierna PFAS. Nu har nästa del av processen startat då företag och andra berörda kan lämna in synpunkter på förslaget.
PFAS är en grupp syntetiskt framställda kemikalier som inte bryts ned i miljön och som kan leda till hälsoproblem. Inom EU- och EES-länderna släpps årligen 75 000 ton PFAS ut.
Förslaget omfattar alla PFAS-ämnen, med några få undantag för de ämnen som visat sig kunna brytas ned helt. Användningen av PFAS i växtskyddsmedel, biocider och läkemedel är också undantaget eftersom de regleras inom egna lagstiftningar. Därutöver finns det också tidsbestämda undantag för vissa specifika användningar där PFAS fyller en viktig funktion, till exempel inom medicinteknik, skyddskläder och skyddsutrustning.
Konsekvensanalys av riktvärden för PFAS i mark
Naturvårdsverket planerar att i samråd med Statens geotekniska institut (SGI) påbörja en konsekvensanalys av SGI:s tidigare förslag till generella riktvärden för PFAS i mark. I avvaktan på beslut om generella riktvärden för PFAS förordar Naturvårdsverket och SGI att de preliminära riktvärdena tillämpas.
Statens geotekniska institut (SGI) publicerade 2015 preliminära riktvärden för PFAS i mark och grundvatten. Sedan dess har kunskapen om ämnesgruppen och dess risker ökat. Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) har ändrat sin rekommendation om tolerabelt intag för PFAS och SGI föreslår därför riktvärden som beaktar den uppdaterade, sänkningen av värdet.
Innan Naturvårdsverket tar beslut om vilka riktvärden som ska gälla behöver nyttor vägas mot möjliga, negativa konsekvenser. Bedömningen görs för att säkerställa att riktvärdena är lämpliga att utgå från vid beslut relaterade till risker med PFAS. Under 2023 inleder därför Naturvårdsverket, i samråd med SGI, en konsekvensanalys av förslaget.
En ny tidplan för detta analysarbete publiceras tidigast till årsskiftet 2023/2024. Beroende på resultatet av analysen kan det bli aktuellt att skicka förslag till nya riktvärden på ny remiss.
SGU har fastställt nya föreskrifter för förvaltning av grundvatten
Nya föreskrifter från Sveriges geologiska undersökning (SGU) klargör hur EU:s vattendirektiv och grundvattendirektiv ska tillämpas i praktiken, med tydligare fokus på riskbedömning. Det har även tillkommit tröskelvärden för några nya miljöfarliga ämnen och en effektbaserad metod för att utvärdera uppmätta PFAS-halter.
För att säkerställa att grundvattnet har god status behöver det skyddas från bland annat föroreningar och överuttag. SGU har beslutat om två nya föreskrifter som styr vattenmyndigheternas arbete och som börjar gälla den 1 mars 2023.
- Föreskrifter om kartläggning, riskbedömning och klassificering av status för grundvatten.
- Föreskrifter om miljökvalitetsnormer för grundvatten.
Syftet med föreskrifterna är att skapa ett långsiktigt hållbart nyttjande av våra värdefulla grundvattenresurser. SGU har sedan tidigare en digital vägledning om vattenförvaltning av grundvatten, vilken kommer att uppdateras.
Ny proposition från regeringen angående förlängd arbetstid för vissa vattenverksamheter
Regeringen har lämnat över en ny proposition till riksdagen med förslag att göra det möjligt att tillåta en arbetstid som överstiger tio år, för utförande av arbeten avseende vissa vattenverksamheter enligt 11 kapitlet miljöbalken. Bestämmelsen föreslås avse arbeten som utgör ett led i en verksamhet som tillgodoser ett väsentligt samhällsintresse, men som av särskilda skäl ej kan genomföras inom 10 år.
Vid en arbetstid längre än 20 år föreslås villkor om att arbetena ska omprövas vart tjugonde år, med syfte att säkerställa att villkor förblir aktuella även om förhållandena förändras eller ytterligare kunskap tillkommer.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2024.
Möjligheterna att lämna statsstöd utvidgas avseende grön omställning
Den 9 mars 2023 beslutade Europeiska kommissionen att förlänga och utöka stödmöjligheterna i den allmänna gruppundantagsförordningen. Samma dag beslutade kommissionen om att utvidga de tillfälliga statsstödsreglerna så att det blir möjligt för kommissionen att godkänna mer stöd med fokus på miljö och energiförsörjning.
Stöd för vissa ändamål kan lämnas enligt villkoren i gruppundantagsförordningen utan att kommissionen först måste godkänna stödet. De nya reglerna innehåller bland annat nya bestämmelser för stöd till bredband och laddinfrastruktur för elfordon. Det tillkommer även nya bestämmelser som underlättar för stöd som medfinansieras av EU och andra medlemsstater.
Regeringen vill förlänga möjligheten till tidsbegränsade bygglov för bostäder
Regeringen har beslutat om en proposition med förslag som ska göra det möjligt att fortsätta använda tillfälliga bostäder, som ett komplement till permanenta bostäder. Den 1 maj 2023 upphörde den tillfälliga regleringen om tidsbegränsade bygglov för byggnader för bostadsändamål, som infördes 2017. Regeringen vill nu förlänga den tillfälliga regleringen med fem år, till den 1 maj 2028.
Lämplighetsvillkoren vid fastighetsreglering innebär inte krav på att en fastighet behöver bli lämpligare
Lantmäteriet (LM) ställde in en fastighetsreglering gällande två fastigheter då LM ansåg att den sökta åtgärden inte uppfyllde lämplighetskraven i 3 kap. 1 § FBL. Detta eftersom ett utökande av fastigheten, med ytterligare bebyggd tomtmark, inte skulle innebära någon förbättring av fastigheten, samtidigt som en lämplig bostadsfastighet skulle avregistreras.
Fastighetsägaren överklagade beslutet till mark- och miljödomstolen, som instämde med LM. Fastighetsägaren överklagade därefter till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD). MÖD konstaterar att fastigheten efter fastighetsreglering fortsatt skulle utgöra en lämplig bebyggd skogsbruksfastighet. Därför bedömer domstolen att åtgärden uppfyller de krav som ställs i både 3 kap. 1 och 5 §§ FBL och återförvisar ärendet till LM för fortsatt handläggning.
Staten ska ersätta Nordkalk för utebliven kalktäkt på Gotland
Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt har i dom M 5418–10 den 14 mars 2023 beslutat att Staten ska betala 625 miljoner kr till Nordkalk. Bakgrunden är den mångåriga, rättsliga processen om tillstånd till en kalkstenstäkt i Ojnareskogen på norra Gotland samt regeringens beslut i augusti 2015 att göra täktområdet till ett s.k. Natura 2000-område.
Mark- och miljödomstolen konstaterar i sin dom att regeringens beslut medförde att Nordkalk förlorade alla möjligheter att tillgodogöra sig värdet av kalkstensfyndigheten. Bolagets nedlagda kostnader blev också onyttiga. På dessa sätt har betydande skada uppkommit för Nordkalk. Den pågående markanvändningen, täktverksamhet i ett uppstartsskede, har förhindrats genom beslutet. Nordkalk har därför rätt till ersättning enligt miljöbalken. Det förhållandet att det inte fanns något lagakraftvunnet miljötillstånd vid tiden för regeringens beslut utgör i detta fall inte skäl att vägra ersättning.
