Arkiv för Nyheter

Publicerad: | Nyheter

Biträdande jurist med intresse för miljö- och fastighetsrätt sökes till Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist

Vi på Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist biträder huvudsakligen kommuner, kommunala bolag, statliga verk och offentliga förvaltningar samt företag i mål och ärenden med anknytning till samhällsbyggnation samt företräder dessa inför myndigheter och domstolar i alla instanser. Vi arbetar med såväl stora som små projekt. Vår specialistkompetens ligger huvudsakligen inom miljö- och fastighetsrätt, va-rätt, plan- och byggfrågor (PBL), upphandlingsfrågor, allmän avtalsrätt samt skadeståndsrätt. För närvarande är vi åtta jurister på firman som arbetar i lokaler centralt belägna vid Gustav Adolfs Torg i Göteborg. Du kan läsa mer om oss på http://www.swlaw.se.

Om rollen

Vi söker nu en miljö- och fastighetsjurist i början av sin karriär som är intresserad av att arbeta och utvecklas inom våra specialistområden under cirka 1 år, då en av våra kollegor är på föräldraledighet. För rätt person finns möjlighet till en fortsättning. Förutom en god analytisk förmåga och ett brinnande intresse för ovan nämnda rättsområden så söker vi en person som kan passa in i vårt företagsklimat, som präglas av prestigelöshet, nära samarbete och korta beslutsvägar. Det viktigaste för oss är din personlighet.

Ansökan

Är du intresserad av att arbeta tillsammans med oss ber vi dig skicka en skriftlig ansökan med personligt brev, CV, betyg och övriga intyg via e-postadress: rickard@swlaw.se, senast den 31 maj 2022. Tillträde efter sommaren 2022.

För ytterligare upplysningar kontakta advokat Rickard Hulling via ovan angiven e-postadress alternativt telefonnummer 031 – 15 14 90.

Publicerad: | Nyheter

Juristassistent sökes till Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist

Vi på Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist biträder huvudsakligen kommuner, kommunala bolag, statliga verk och offentliga förvaltningar samt företag i mål och ärenden med anknytning till samhällsbyggnation samt företräder dessa inför myndigheter och domstolar i alla instanser. Vi arbetar med såväl stora som små projekt. Vår specialistkompetens ligger huvudsakligen inom miljö- och fastighetsrätt, va-rätt, plan- och byggfrågor (PBL), upphandlingsfrågor, allmän avtalsrätt samt skadeståndsrätt. För närvarande är vi åtta jurister på firman som arbetar i lokaler centralt belägna vid Gustav Adolfs Torg i Göteborg. Du kan läsa mer om oss på http://www.swlaw.se.

Om rollen

Vi söker nu en juristassistent som från vårt kontor på Norra Hamngatan 18 i Göteborg kommer arbeta med i huvudsak administrativa och praktiska göromål som hör till en advokatfirma. Du har kunskaper i Officepaketet och kan uttrycka dig väl på svenska i både tal och skrift. Eftersom arbetsuppgifterna inkluderar externa kontakter med bl.a. kunder, myndigheter och domstolar tror vi att du är självgående, social och service-minded. Då du kommer att arbeta med flera uppgifter parallellt behöver du även kunna arbeta strukturerat och noggrant samt kunna prioritera i vilken ordning dina uppgifter ska slutföras. Det är meriterande om du har paralegal-utbildning eller erfarenhet relevant för att kunna utföra enklare rättsutredningar och övriga juridiska göromål. Det viktigaste för oss är din personlighet. Vi söker en person som kan passa in i vårt företagsklimat, som präglas av prestigelöshet, nära samarbete och korta beslutsvägar.

Ansökan

Är du intresserad av att arbeta tillsammans med oss ber vi dig skicka en skriftlig ansökan med personligt brev, CV, betyg och övriga intyg via e-postadress: kontakt@swlaw.se, senast den 31 maj 2022. Vi har för avsikt att hålla intervjuer under juni månad 2022. Tillträde efter sommaren 2022.

För ytterligare upplysningar kontakta advokat Rickard Hulling via rickard@swlaw.se alternativt telefonnummer 031 – 15 14 90.

Publicerad: | Nyheter

”Vägar till hållbara vattentjänster”

Regeringen har i lagrådsremissen ”Vägar till hållbara vattentjänster” föreslagit bl.a. att kommunens bedömning av behovet av en allmän vattentjänst ska bli mer flexibel. Kommunen ska vid behovsbedömningen ta särskild hänsyn till förutsättningarna för att tillgodose behovet av en vattentjänst genom en enskild anläggning, som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.

Vidare föreslås bl.a. att varje kommun ska ha en aktuell vattentjänstplan för kommunens långsiktiga planering och för hantering av skyfall.

Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. Bestämmelsen om krav på att varje kommun ska ha en vattentjänstplan föreslås tillämpas första gången för tiden efter den 31 december 2023.

Nya strandskyddsregler

Strandskyddsreglerna ska reformeras, vilket nämnts i tidigare nyhetsbrev. Regeringen har därför beslutat om proposition ”En ökad differentiering av strandskyddet”. Tanken är att det ska bli enklare att bygga strandnära i gles- och landsbygd och i små tätorter, samtidigt som strandskyddet skärps i områden med högt bebyggelsetryck. Genom förslagen ska möjligheterna öka att ta hänsyn till olika förutsättningar i olika delar av landet. Reformen kommer att innebära såväl lättnader som skärpningar av strandskyddet jämfört med idag, beroende på vilket område som berörs.

Regeringen har även tillsatt en utredning som ska se över de areella näringarnas nuvarande undantag från strandskyddet.

Föreslagna lagändringar i propositionen träder i huvudsak i kraft den 1 juli 2022. Utredningen om de areella näringarnas undantag från strandskyddet redovisas senast den 31 december 2023.

Ändring av andelstal i gemensamhetsanläggningar

I en ny proposition föreslår regeringen att en samfällighetsförening ska kunna fatta beslut om ändring av andelstal på en föreningsstämma. Beslutet ska fattas med två tredjedelars (2/3) majoritet och sedan godkännas av Lantmäterimyndigheten. I dag måste en samfällighetsförening som vill ändra andelstal nå en gemensam överenskommelse om det och sedan få Lantmäterimyndighetens godkännande för ändringen.

Förslaget ska utöka samfällighetsföreningarnas självbestämmande och göra ändring av andelstal både enklare och billigare för föreningen.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.

En effektivisering av byggnadsnämndens tillsyn

Regeringen har i propositionen ”En effektivisering av byggnadsnämndens tillsyn” (Prop. 2021/22:149) lämnat förslag till ändringar i plan- och bygglagen, vilka syftar till att förenkla, förtydliga och effektivisera tillsynsarbetet inom byggnadsnämndens ansvarsområde. Förslaget innebär bl.a. en ökad möjlighet att få de upplysningar och handlingar som behövs och ett tydliggörande av vem förelägganden skall riktas mot.

Utöver detta lämnas förslag som förväntas öka takten i åtgärdandet av enkelt, avhjälpta hinder mot tillgänglighet samt ändringar för att förebygga olyckor i och i anslutning till byggnadsverk med brister.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2022.

Ny vägledning om riskvärdering vid förorenade områden

Statens geotekniska institut (SGI) har tagit fram en ny vägledning om riskvärdering vid förorenade områden, vilken i mars 2022 är ute på remiss, för synpunkter. Vägledningen har utformats i samarbete med Naturvårdsverket, Sveriges geologiska undersökning (SGU) och Statens fastighetsverk. Syftet är att ge vägledning om hur riskvärderingar bör utföras, dokumenteras och granskas på ett sätt som främjar enhetliga riskvärderingar och mer hållbara efterbehandlingsåtgärder. I vägledningen föreslås en arbetsgång i fem steg med praktiska råd och exempel.

Vägledningens målgrupper är alla som i sin profession arbetar med förorenade områden såsom beställare, utförare och granskare, men även andra kan dock ha utbyte av rapporten.

EU föreslår förbud mot brandsläckningsskum med PFAS

EU:s kemikaliemyndighet Echa har föreslagit att användning av brandskum som innehåller ”evighetskemikalierna” PFAS ska förbjudas inom alla användningsområden. Skälet är att PFAS leder till så stora hälso- och miljörisker.

Enligt Echa skulle det föreslagna förbudet kunna innebära att utsläppen av PFAS minskar med mer än 13 000 ton de närmaste 30 åren.

Ansvar för miljöskada vid förvärv av inkråm från aktiebolag

Svea hovrätt, Mark- och miljööverdomstolen, har i avgörandet MÖD 2022:2 den

22 februari 2022 upphävt ett föreläggande om markundersökningar enligt 26 kap. 22 § miljöbalken som riktats mot ett aktiebolag, vilket förvärvat inkråmet från det aktiebolag som bedrivit den kemtvättsverksamhet som ska ha orsakat miljöskadan. Domstolen fastslog att eftersom det förvärvande aktiebolaget inte hade bedrivit någon verksamhet på fastigheten i fråga så kan bolaget därför inte anses ansvara som verksamhetsutövare med avhjälpandeansvar för eventuell miljöskada som har uppkommit där. Att det finns personkopplingar mellan de båda bolagen, och att det bolag som bedrivit kemtvättsverksamheten på fastigheten i nära anslutning till inkråmsöverlåtelsen, på egen begäran försatts i konkurs har enligt domstolens bedömning inte ansetts medföra att det förvärvande bolaget har tagit över ansvaret för den eventuella miljöskadan.

Publicerad: | Nyheter

2020 års dricksvattenutredning

I betänkandet 2020 års dricksvattenutredning (N 2020:05) föreslås hur EU:s nya dricksvattendirektiv (Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2020/2184 om kvaliteten på dricksvatten) ska genomföras i svensk rätt. Direktivet, som är en revidering och utvidgning av ett tidigare dricksvattendirektiv från 1998, ska vara genomfört i medlemsstaterna senast den 12 januari 2023. Direktivets syfte är att skydda människors hälsa från de skadliga effekterna av alla slags föroreningar av dricksvatten genom att säkerställa att vattnet är hälsosamt och rent samt att förbättra tillgången till dricksvatten.

2020 års dricksvattendirektiv är antaget som ett miljödirektiv där minimikrav fastställs för dricksvatten och åtgärder som medlemsstaterna måste vidta för att säkerställa att kraven följs. Medlemsstaterna får dock ha strängare nationella regler än det som direktivet föreskriver.

Dom i mål om kostnader för att rena grundvattnet från PFAS

Mark- och miljödomstolen har i dom (mål M 4190-19) beslutat att Försvarsmakten inte är skyldig att betala för det kommunala bolagets kostnader för att rena grundvattnet i Uppsala från PFAS. Bakgrunden är att Staten genom Försvarsmakten bl.a. har övat brandsläckning på Ärna flygfält med brandsläckningsskum som tidvis innehållit PFAS. Det kommunala bolaget upptäckte att grundvattnet i en av kommunens vattentäkter förorenats av PFAS och grundvattnet måste därför renas innan det kunde tillhandahållas som dricksvatten. Det kommunala bolaget stämde därefter Försvarsmakten vid mark- och miljödomstolen och begärde ersättning för uppkomna kostnader.

Domstolen kom vid en sammantagen bedömning fram till att det saknas tillräckligt stöd för att den förorening av mark och grundvatten som Försvarsmaktens verksamhet gett upphov till även orsakat föroreningsskadan i den kommunala vattentäkten. Domstolen ansåg istället att det är mer troligt att föroreningen huvudsakligen kommer från andra källor. Försvarsmakten ansågs därför inte skyldig att betala skadestånd, rätten var dock inte enig i sin bedömning.

Domen har överklagats.

Förslag om en ny och modern växtskyddslag

Växtskadegörare kan medföra allvarliga ekonomiska, miljömässiga och sociala konsekvenser för samhället. För att stärka växtskyddet föreslår regeringen i en lagrådsremiss en ny och modern växtskyddslag som ska säkerställa ett bättre och effektivare skydd mot olika typer av växtskadegörare genom bestämmelser om kontroll, kontrollbefogenheter, ingripande och sanktioner vid överträdelser av EU-lagstiftningen.

Regeringen föreslår vidare en ny utvidgad reglering för att skydda virkesproduktionen samt att Staten ska lämna ersättning vid bekämpning av EU-reglerade växtskadegörare till den som drabbas av vissa kostnader och förluster.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2022.

Utredning om miljökvalitetsnormer för vatten vid planläggning och prövning enligt plan- och bygglagen

Regeringen har tillsatt en utredning för att se över möjligheterna att förenkla och förtydliga på vilket sätt miljökvalitetsnormer för vatten ska få genomslag vid planläggning och prövning enligt plan- och bygglagen. Plan- och bygglagstiftningen ska förtydligas så att hanteringen av vattenfrågor i samband med kommunal planläggning av ny bebyggelse blir långsiktigt hållbar.

Utredaren ska även se över vilka verktyg som kommuner behöver för att säkerställa att kraven på miljömässigt och ekonomiskt hållbara lösningar för dag- och dricksvatten kan genomföras i dag och vid ett förändrat klimat.

SMHI lanserar klimatscenariotjänst

SMHI har på sin hemsida smhi.se lanserat en klimatscenariotjänst som kan användas bl.a. för samhällsplanering, där hänsyn kan tas till såväl långsamma klimatförlopp som extrema väderhändelser. I tjänsten, som kommer i en förenklad och en fördjupad version, presenteras klimatscenarierna i form av kartor, diagram och nedladdningsbara data tillsammans med en vägledning som ger stöd för tolkning och användning.

Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet

Regeringen har beslutat om en helt ny säkerhetsskyddsförordning (2021:955) som börjar gälla den 1 december 2021 och påverkar aktörer inom elförsörjningen och dammanläggningar, men också Svenska kraftnät som tillsynsmyndighet.

Lagändringarna syftar till att stärka skyddet av Sveriges säkerhet genom åtgärder för en bättre kontroll av överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet. Åtgärderna innebär ett antal nya krav som riktas mot bl.a. den som vill sälja eller på annat sätt överlåta säkerhetskänslig verksamhet.

Publicerad: | Nyheter

God fortsättning…

År 2021 går till ända och så här dagarna efter jul vill vi framföra en nyårshälsning till dig!

Vi vill tacka alla klienter, samarbetspartners och bekanta för ett år 2021 med många spännande projekt och trevligt samarbete med Er!

Tillsammans har vi genomfört många meningsfulla uppdrag och utvecklat vårt gemensamma samhälle. Vi hoppas få gör det med er även nästa år!

Det här året har tyvärr också varit präglat av covid. Det sägs att man blir som man umgås men än mer blir man som man tänker. Det gäller därför att träna på att tänka positivt och konstruktivt. Tillsammans får vi därför hoppas och tro på ett friskare 2022!

Vi på Stangdell & Wennerqvist väljer att fortsätta vårt stöd till de mest utsatta barnen och deras möjlighet att få tillgång till rent vatten, genom att skänka en vattenpump genom UNICEF. Rent dricksvatten är livsviktigt och själva grunden till vår existens.

Hoppas att Du har tagit vara på julledigheten och passat på att vara i stunden och unna dig att ta det lugnt och bry dig om nära och kära. Julen är en tid av hopp och vi får tro på bättre tider.

Tänd ett ljus för hoppet om ett friskt år till alla!

Vi önskar Dig ett riktigt Gott Nytt år 2022!

Till Dig från oss alla på Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist

Publicerad: | Nyheter

Tilläggsdirektiv till miljöprövningsutredningen

Regeringen har kommit med ett tilläggsdirektiv till den pågående miljöprövningsutredningen (Dir. 2021:57). Enligt tilläggsdirektivet ska bl.a. utredas möjligheterna till ett system med förtur för tillståndsprövning av verksamheter som anses ”klimatnyttiga. Vidare ska förelås lagändringar och andra åtgärder som behövs för att tidsbegränsning av tillstånd, och omprövning av tillstånd och villkor, ska kunna användas för att säkerställa att verksamheter och åtgärder bedrivs med moderna miljövillkor i syfte att nå miljö- och klimatmålen.

Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2022.

Certifierade byggprojekteringsföretag

Regeringen har i lagrådsremissen ”Certifierade byggprojekteringsföretag – en mer förutsägbar byggprocess” föreslagit att certifierade byggprojekteringsföretag införs som ny aktör i lov- och byggprocessen. Syftet är att öka förutsägbarheten och effektiviteten i byggprocessen och att underlätta repeterbara processer, vilket kan sänka kostnaderna och bidra till ett ökat bostadsbyggande.

En byggherre ska kunna använda ett certifierat byggprojekteringsföretag i projekteringen vid nybyggnad av bostadshus, och om ett sådant företag används ska byggnadsnämnden inte beakta utformningskraven på ändamålsenlighet och tillgänglighet samt de tekniska egenskapskraven inför beslut om bygglov och startbesked.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2022.

Spikningsdelgivning inte tillåtet vid utdömande av vite

Högsta domstolen har i målet Ö 3445-20 prövat klargjort att en ansökan om utdömande av vite inte får delges genom spikning. I målet hade en kommunal byggnadsnämnd förelagt en fastighetsägare att vidta ett antal åtgärder. Föreläggandet, som hade förenats med vite, delgavs fastighetsägaren genom spikning.

Domstolen jämförde i målet en ansökan om utdömande av vite med en stämningsansökan i ett brottmål, eftersom vite anses ha likhet med straffrättsliga sanktioner. Eftersom spikningsdelgivning inte är tillåten avseende stämningsansökan i brottmål ansåg domstolen att det inte heller är tillåtet vid utdömande av vite.

EU förbjuder 200 PFAS-ämnen efter svenskt initiativ

EU har beslutat att förbjuda cirka 200 PFAS-ämnen från och med februari 2023. Det nya förbudet är resultatet av ett initiativ från den svenska Kemikalieinspektionen och den tyska miljömyndigheten UBA.  De aktuella PFAS-ämnena är sådana som sällan används, samtidigt som de är extremt svårnedbrytbara och dessutom ansamlas i levande organismer.

Fastighetsägare ansvarig för skada på grund av vatteninträngning på grannfastighet

Högsta domstolen har i målet T 3372-20 beslutat att skadeståndskyldighet förelåg för den skada som en trasig dagvattenanläggning på en fastighet orsakat genom vatteninträngning på grannfastigheten.

Domstolen konstaterade att det i dylika fall inte rör sig om ett strikt ansvar, men att en fastighetsägare kan bli ansvarig på grund av en oaktsam underlåtenhet att agera beroende av bl.a. kännedom om brister i anläggningens funktionalitet som ägaren har eller borde ha haft. Vid bedömningen får beaktas dels anläggningens ålder och konstruktion, dels de särskilda förhållanden som kan ge upphov till stopp, flödeshinder eller rörbrott, däribland växtlighet, iakttagbara sättningar och fuktförekomst i egen eller angränsande fastighet.

I det aktuella fallet var dagvattenledningen drygt 70 år gammal och det fanns mot den bakgrunden anledning att räkna med att anläggningen var i dåligt skick. Fastighetsägaren borde därför ha insett att brister i anläggningen kunde leda till omfattande skador på omgivningen och att det var motiverat att vidta riskmotverkande åtgärder.

Kommun skyldig at bygga ut VA trots förbindelsepunkt till GA

Mark- och miljööverdomstolen har i målet M10104-20 beslutat att länsstyrelsen gjort rätt som förelagt en va-huvudman enligt 51 § lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster att att inrätta en allmän va-anläggning inom befintligt verksamhetsområde, även då försörjningen av va-tjänster skedde till området genom en förbindelsepunkt till samfällighetsförenings va-anläggning.

Domstolens motivering var att kommunen har en skyldighet att tillgodose behovet av vattentjänster inom verksamhetsområdet genom en allmän va-anläggning, dvs. en anläggning som kommunen har ett rättsligt bestämmande inflytande över.  Kommunen ansågs inte ha uppfyllt den skyldigheten genom att endast ha ordnat förbindelsepunkt till samfällighetsföreningens enskilda va-anläggning.

Domstolen klargjorde dock att Länsstyrelsens beslut skulle inte uppfattas som en skyldighet för kommunen att ta över samfällighetsföreningens anläggning inom området.

EU-domstolens artskyddsavgörande får genomslag i svensk rättspraxis

Mark- och miljööverdomstolen har i målet M 3276-20 beslutat att förbjuda en kommun att utföra grävning och schaktning i samband med anläggande av dammsystem med hänsyn till EU-domstolens nya artskyddspraxis i de s.k. ”Skydda skogen” målen. I det aktuella området där åtgärderna skulle utföras fanns flertalet fågelarter. EU-domstolen har nyligen klargjort att fågeldirektivet gäller samtliga fågelarter som naturligt förekommer inom medlemsstaternas europeiska territorium, och således inte endast de fågelarter som är särskilt hotade (fridlysta). Mark- och miljööverdomstolen ansåg med hänsyn till detta att avverkningen träffas av förbudet i 4 § första stycket 4 artskyddsförordningen, och därmed var dispenspliktig. Eftersom åtgärderna saknade artskyddsdispens, och det heller inte var möjligt att föreskriva skyddsåtgärder som säkerställer att skada inte uppstår,  ansåg domstolen att de därmed vara förbjudna.

Publicerad: | Nyheter

Betänkande av artskyddsutredningen

Artskyddsutredningen har till miljödepartementet lämnat sitt betänkande ”Skydd av arter – vårt gemensamma ansvar” (SOU 2021:51). Betänkandets två huvudsyften har varit dels att se över artskyddsförordningen, dels att förbättra arbetet med att förebygga, upptäcka och därav kunna lagföra artskyddsrelaterad brottslighet.

Syftet med att se över artskyddsförordningen har varit att säkerställa att reglerna skyddar djur- och växtarter, samt stärka den privata äganderätten i skogen.

Ändrade avfallsregler i miljöbalken

Begreppet kommunalt avfall infördes i svensk lagstiftning 1 augusti 2020 och EU arbetar med att ta fram vägledningar kring begreppet. Med kommunalt avfall menas främst matrester, livsmedelsförpackningar, servetter, pappershanddukar samt hygienartiklar.

I SOU 2021:24 har utredningen undersökt hur yrkesmässiga verksamheter ska kunna ta hand om det kommunala avfallet, samt utreda förslag till frival. Frival innebär att verksamheterna får möjlighet att hantera sitt avfall på annat sätt, som inte innebär att lämna det till kommunen. Vidare har utredning skett av utökade dispensmöjligheter beträffande det kommunala avfallet, samt vilka konsekvenser förslagen ger.

Lagförslaget avses träda i kraft den 1 januari 2022.

En klimatanpassad miljöbalk

Klimaträttsutredningen har givit ut betänkandet ”En klimatanpassad miljöbalk för samtiden och framtiden” (SOU 2021:2), vilket främst handlar om hur miljöbalken kan anpassas och bli effektiv, så att Sveriges klimatmål därigenom kan nås. Utredningen föreslår att detta ska ske genom ökade krav på verksamheterna, samt lättnader för dem som vill minska sina utsläpp/ och eller bidra till klimatomställningen.

De nya lagförslagen är riktade främst mot miljöfarliga verksamheter, samt åtgärder som orsakar utsläpp av nya växthusgaser.

Riskområden för klimatförändringar

Statens geotekniska institut (SGI) samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har i sin rapport ”Riskområden för ras, skred, erosion och översvämning” identifierat områden där ökade risker för ras, skred, erosion och översvämning kan förekomma. Utredningens syfte har varit att identifiera riskområden som behöver förebyggas, och få en nationell överblick över dessa riskområden. De riskområden som identifierats är: Jämtlandsfjällen, Mellersta Norrlandskusten, Mellersta Dalälven, Mälardalen-Stockholm, Östgöta-Sörmlandsområdet, Södra vätternområdet, Blekinge-Kalmarkusten, Skåne-Hallandskusten, Västkusten-Göta älvdalen och Norra Väner-området.

Hovrätten prövar åtal av förvaltningschef och ordförande för nämnd gällande otillåten miljöverksamhet

Hovrätten för övre Norrland har meddelat dom i mål nr B 1175–20 där dels en förvaltningschef och dels ordföranden för en nämnd döms för otillåten miljöverksamhet enligt 29 kap 4 § 1 st 1 punkten miljöbalken (1998:808) avseende underlåtenhet att ansöka om tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken för uppförande av pontonbro. Rättsfallet har avhandlats i ett av våra tidigare nyhetsbrev när tingsrättens (underinstansen) dom meddelades.

De rättsliga grunderna hovrätten utgick ifrån är 6 kap 7 § kommunallagen (2017:725), där det framgår att en kommunal nämnd har ansvar för föreskrifter samt de övergripande mål som finns inom verksamheten och fullmäktige. Nämnden har vidare ett ansvar för att kontrollera bestämmelser gällande fördelning av ansvar och befogenheter, samt att dessa efterlevs. Ledamöter i en nämnd kan bli straffrättsligt ansvariga för fel som denne begår under utövning av sin tjänst. Det straffrättsliga ansvaret framgår av två domar av Högsta domstolen; NJA 1987, s. 426 samt

NJA 1995, s. 204.

Ändringar i plan- och bygglagen gällande detaljplaneläggning

Regeringen har i propositionen ”Privat initiativrätt – planintressentens medverkan vid detaljplaneläggning” (prop. 2020/21:131) föreslagit ändringar i plan- och bygglagen (2010:900), i syfte att planprocesserna ska genomföras snabbare. I propositionen föreslås att kommunen ska redovisa planeringsunderlag som kan behövas vid en detaljplaneläggning, under förutsättning att det begärts av en fastighetsägare, byggherre eller någon planintressent. Vidare föreslås att länsstyrelsen ska få yttra sig över vilket planeringsunderlag som krävs för att den ska kunna ta ställning till hur planbeskedet förhåller sig till länsstyrelsens tillsynsintressen. Regeringen föreslår vidare att plan- och bygglagen ska förtydligas kring vissa områden, bland annat får ett underlag till detaljplan tas fram av annan än kommunen.

Lagförslaget föreslås träda i kraft den 1 augusti 2021.

Proposition för att stärka hyresgästernas skydd

Regeringen har i propositionen ”Stärkt skydd för hyresgäster” (prop. 2020/21:201) föreslagit ett antal lagändringar i bl.a. jordabalken (1970:994) och bostadsförvaltningslagen (1977:792) gällande ett stärkt skydd för hyresgäster.

Bland förslagen återfinns t.ex. en rätt för hyresgäst som får sin lägenhet förstörd genom t.ex. brand att erbjudas ett nytt hyresavtal från hyresvärden samt en möjlighet i bostadsförvaltningslagen för hyresnämnden att förelägga en fastighetsägare att åtgärda brister när hyresfastigheter missköts så att de boende drabbas. För att underlätta för hyresgäster som får en väsentligt höjd hyra efter en renovering föreslås vidare att den nya hyran ska kunna fasas in i ett långsammare tempo än vad som är fallet i dag.

De nya lagförslagen avses träda i kraft den 1 januari 2022.

Publicerad: | Nyheter

Nytt förslag till VA-taxa från Svenskt Vatten

Svenskt Vatten har presenterat ett nytt ”normalförslag” till VA-taxa, som har gått ut på remiss. Det nya förslag är avsett att ersätta den tidigare versionen P96, vilken togs fram i samband med att lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) trädde i kraft år 2007.

Enligt Svenskt Vatten är behovet stort av en tydlig taxa som är enkel för VA-organisationen att kommunicera. Främst tre områden har ansetts behöva förändras i den nya taxan. Det första är förklarande texter som är avsedda att öka förståelsen för taxans konstruktion, så att kommunerna själva kan förstå och förklara konsekvenserna för kunder och förtroendevalda. Det andra är dagvattenavgifter, både vad avser kostnaderna och hur nyttan för brukarna ska beräknas. Det tredje är en uppdatering i enlighet med gällande rättspraxis vad avser avgiftsuttaget, bl.a. för samfälligheter, lagerlokaler och studentrum.

Remisstiden löpte ut den 29 januari 2021 och nästa steg i processen är att det slutliga förslaget presenteras, efter det att inkomna synpunkter har bearbetats.

Förändring i praxis gällande artskyddsfrågor                                                    

EU-domstolen har i ett förhandsavgörande i det s.k. ”Skydda skogen”-målet fastslagit att förbuden i EU:s fågeldirektiv (2009/147/EG) och art- och habitatdirektiv (2009/147/EG) inte endast gäller arter som är hotade eller vars bevarandestatus riskerar att påverkas negativt av en planerad skogsavverkning samt att förbuden mot påverkan på arter i art- och habitatdirektivet avser varje individ av en art.

Målet i fråga gäller en anmälan om skogsavverkning i Härryda kommun, inom ett område där ett antal fågelarter samt åkergroda har sina livsmiljöer, och det är Vänersborgs tingsrätt, mark- och miljödomstolen som för att kunna avgöra målet begärt EU-domstolens förhandsavgörande vad avser tolkningen av tillämpliga bestämmelser i de respektive direktiven.

EU-domstolens avgörande väntas till viss del innebära en ändring av svensk rättspraxis inom området, men på vilket sätt detta sker kommer att närmast få bestämmas i kommande rättsliga prövningar från domstolarna.

Ändringar i plan- och bygglagen till följd av MKB-direktivet                

Regeringen har i en lagrådsremiss lämnat förslag till ändringar i plan- och bygglagen (2010:900) för att förtydliga genomförandet av det s.k. MKB-direktivet (EU-direktiv 2011/92/EU). Detta med anledning av att Europeiska kommissionen i en formell underrättelse framfört synpunkter på hur Sverige har genomfört direktivet. MKB-direktivet innebär bl.a. att det krävs en miljöbedömning för vissa byggprojekt som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, t.ex. på grund av byggnationens art, storlek eller lokalisering.

I lagrådsremissen föreslås att ett ”MKB-projekt” som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska prövas genom detaljplaneläggning, att regeringen ska få meddela föreskrifter om att ”MKB-projekt” i vissa fall inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och att beslut om lov eller förhandsbesked som avser ett ”MKB-projekt” i vissa fall ska innehålla en motivering av åtgärdens miljöpåverkan. Förslaget innebär vidare att miljöorganisationers rätt att överklaga bygglov och förhandsbesked som avser ett ”MKB-projekt” ska framgå av plan- och bygglagen.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 2 augusti 2021.

Förslag om ändring av andelstal i gemensamhetsanläggningar

På uppdrag av regeringen har i promemorian Ds 2021:8 utretts hur lagstiftningen som innebär att en samfällighetsförening själv kan besluta om ändrade andelstal i en gemensamhetsanläggning, kan utformas.

I promemorian föreslås en ny regel i anläggningslagen som medger att en samfällighetsförening själv ska kunna ändra andelstalen i gemensamhetsanläggningen, under förutsättning att två tredjedelar (2/3) av delägarna står bakom beslutet och att det godkänns av Lantmäterimyndigheten. För godkännande krävs att beslutet inte strider mot anläggningslagen (1973:1149). Promemorians förslag syftar till ett flexiblare och billigare förfarande i dessa ärenden.

Publicerad: | Nyheter

God jul…

År 2020 – med allt som varit – går till ända och så här dagarna före jul vill vi skicka en julhälsning till dig!

Vi vill tacka alla klienter, samarbetspartners och bekanta för ett år 2020 med många spännande projekt och samarbeten med Er! Tillsammans har vi genomfört många meningsfulla uppdrag och bidragit till ett bättre samhälle. Vi hoppas verkligen få gör det med er även nästa år!

”Kunskap och engagemang i varje ärende” kommer fortfarande att vara vår ledstjärna i allt vi gör.

Det här året har varit omtumlande för oss alla så det behövs trygga traditioner som julen. Julen ger oss tid till vila, eftertanke och att bry oss om varandra. Tid att bara vara i stunden, att unna dig att ta det lugnt och att tala med nära och kära. Ta hand om dig och varandra i jul!

Vi på Stangdell & Wennerqvist väljer att fortsätta vår stöd till de mest utsatta barnen och deras möjlighet att få tillgång till rent vatten, genom att skänka en vattenpump genom Unicef. Vatten var grunden till liv på jorden och rent vatten är en förutsättning för fortsatt liv här.

I år till julafton kan man också få se en ”Julstjärna” på himlen när Jupiter och Saturnus möts. Julen är en tid av hopp och vi får hoppas att det är ett tecken om bättre tider.

I år skulle vi därför vilja be Dig att på julafton tända ett ljus – inte bara för nära och kära – men även för hoppet om ett friskt år till alla.

Vi önskar Dig den bästa av jular!

…och ett gott nytt år 2021!

Till Dig från oss alla på Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist

Publicerad: | Nyheter

Strandskyddsutredningen

I SOU 2020:78 har Strandskyddsutredningen redovisat sitt betänkande ”Tillgängliga stränder – ett mer differentierat strandskydd”. Syftet med utredningen har varit att föreslå ändringar som innebär att strandskyddet görs om i grunden, bl.a. genom att hänsyn tas till att tillgången till sjöar och stränder varierar i landet, liksom befolkningstäthet och exploateringstryck. Bland förslagen noteras bl.a. att strandskydd inte ska gälla vid insjöar mindre än 1 hektar eller vattendrag som är mindre än två meter breda, och inte heller vid anlagda vatten (sjöar, dammar och våtmarker) som har tillkommit efter 1975. Länsstyrelsen ska dock ha möjlighet att i det enskilda fallet besluta att strandskyddet ska gälla vid sjöar och vattendrag som har särskild betydelse för strandskyddets syften.

Samtidigt föreslås en stärkning av strandskyddet i områden där exploateringsgraden är hög och efterfrågan på mark för bebyggelse är stor och i vattenområden av särskild betydelse för djur- och växtlivet. Där ska de särskilda skälen för dispens och upphävande av strandskyddet vid detaljplanering tillämpas särskilt restriktivt.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

Skogsutredningen 2019

I SOU 2020:73 har Skogsutredningen 2019 redovisat sitt betänkande ”Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen”. Skogsutredningen har haft i uppdrag att bl.a. lämna förslag på åtgärder för stärkt äganderätt till skog och nya flexibla skydds- och ersättningsformer vid skydd av skogsmark.

Ett av förslagen i utredningen är att en ny metod vid formellt skydd av skog ska införas – frivilligt formellt skydd. Markägaren kan då erbjuda ett område för frivilligt formellt skydd och skyddet genomförs bara om och när markägaren och myndigheterna kommit överens. Utredningen bedömer att detta kommer att öka markägarnas intresse för att bevara och utveckla naturvärden.

Register för rapportering av farligt avfall

Ett nytt avfallsegister för rapportering av farligt avfall har öppnat hos Naturvårdsverket med anledning av att alla företag och verksamheter där farligt avfall uppstår eller som transporterar, tar emot, behandlar eller handlar med farligt avfall ska rapportera in uppgifter om avfallet från och med den 1 november 2020. För de flesta ska rapporteringen ske senast två arbetsdagar efter att de har transporterat bort avfallet från sin verksamhet.

Dom om artskydd i ”lavskrikemålen”

Mark- och miljööverdomstolen har meddelat dom i ”lavskrikemålen”, dvs fyra mål samtliga gällande artskyddsförordningens (2007:845) tillämpning vid skogsavverkning i område där fågeln lavskrika förekommer (mål nr M 9836-19 m.fl.). Domstolen beslutade att skäl att förbjuda avverkningen inte förelåg och återförvisade målen till Skogsstyrelsen för föreskrivande av försiktighetsmått.

För att komma fram till sitt beslut konstaterade domstolen bl.a. att även om lavskrikan inte är upptagen i bilaga 1 till fågeldirektivet samt att den i den svenska rödlistan är klassificerad som livskraftig så omfattas den av artskyddsförordningen, vilket innebär att det enligt 4 § 4 p artskyddsförordningen är förbjudet att skada eller förstöra dess fortplantningsområden och viloplatser. Domstolen menade att även om arten har gynnsam bevarandestatus på nationell nivå måste hänsyn tas till storleken på och förutsättningarna för lavskrike-beståndet på lokal och regional nivå.

Domstolen tydliggjorde dock att det endast är artens fortplantningsområden och viloplatser som skyddas, inte artens livsmiljö i sin helhet och inte heller miljöer som är lämpliga biotoper för arten. Eftersom det inte med tydlighet framgick av utredningen att det är lavskrikans fortplantningsområde – på det sätt ett sådant område bör avgränsas vid tillämpningen av artskyddsförordningen – som berörs av den anmälda avverkningen saknades skäl att förbjuda avverkningen.

Förvaltningschef och ordförande för Fritids- och kulturnämnden döms i tingsrätten för otillåten miljöverksamhet

Både förvaltningschefen och ordföranden för Fritids- och kulturnämnden inom en kommun har i ett mål dömts till böter för otillåten miljöverksamhet enligt 29 kap 4 § 1 stycket 1 punkten miljöbalken (1998:808). Den otillåtna miljöverksamheten utgjordes av anläggande av en pontonbro, vilket utgör tillståndspliktig vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken, utan att tillstånd sökts. De båda åtalade menade att de inte haft någon vetskap om att skyldighet att söka tillstånd förelåg, detta ansågs dock inte frita dem från ansvar.

Frågan i målet var bl.a. hos vem av de båda åtalade ansvaret för den brottsliga handlingen låg. Tingsrätten konstaterade att det inte finns några bestämmelser i kommunallagstiftningen om ansvarsfördelningen mellan å ena sidan kommunala nämnder och styrelser och å andra sidan kommunala tjänstemän vid lagöverträdelser som begås i kommunal verksamhet, och att rättspraxis på området är sparsam.

Domstolen konstaterade att initiativet till pontonbron kom från tjänstemän inom förvaltningen, men det var Fritids- och kulturnämnden som hade beslutat om såväl anläggande av bron som vem som skulle tilldelas uppdraget att genomföra anläggandet av bron. Genomförande av beslutet om anläggande av bron har dock handhafts av Fritids- och kulturförvaltningen. Det yttersta ansvaret för förvaltningens beslut har därmed vilat på förvaltningschefen, som har haft skyldighet att ta reda på vilka regler och tillståndskrav som gällde för anläggandet av pontonbron samt haft ansvar för att nödvändiga tillstånd inhämtas.

Domstolen bedömde dock att ansvaret även låg hos ordföranden för Fritids- och kulturnämnden, med paralleller till den praxis som gäller för privata företag där det straffrättsliga ansvaret i princip åvilar företagsledningen. I nämndens uppdrag till förvaltningen att verkställa beslutet borde det, enlig domstolens mening, även ha ingått en uppmaning att kontrollera lagligheten av projektet, vilket det inte gjort.

Målet har överklagats till hovrätten.