Betänkande av artskyddsutredningen
Artskyddsutredningen har till miljödepartementet lämnat sitt betänkande ”Skydd av arter – vårt gemensamma ansvar” (SOU 2021:51). Betänkandets två huvudsyften har varit dels att se över artskyddsförordningen, dels att förbättra arbetet med att förebygga, upptäcka och därav kunna lagföra artskyddsrelaterad brottslighet.
Syftet med att se över artskyddsförordningen har varit att säkerställa att reglerna skyddar djur- och växtarter, samt stärka den privata äganderätten i skogen.
Ändrade avfallsregler i miljöbalken
Begreppet kommunalt avfall infördes i svensk lagstiftning 1 augusti 2020 och EU arbetar med att ta fram vägledningar kring begreppet. Med kommunalt avfall menas främst matrester, livsmedelsförpackningar, servetter, pappershanddukar samt hygienartiklar.
I SOU 2021:24 har utredningen undersökt hur yrkesmässiga verksamheter ska kunna ta hand om det kommunala avfallet, samt utreda förslag till frival. Frival innebär att verksamheterna får möjlighet att hantera sitt avfall på annat sätt, som inte innebär att lämna det till kommunen. Vidare har utredning skett av utökade dispensmöjligheter beträffande det kommunala avfallet, samt vilka konsekvenser förslagen ger.
Lagförslaget avses träda i kraft den 1 januari 2022.
En klimatanpassad miljöbalk
Klimaträttsutredningen har givit ut betänkandet ”En klimatanpassad miljöbalk för samtiden och framtiden” (SOU 2021:2), vilket främst handlar om hur miljöbalken kan anpassas och bli effektiv, så att Sveriges klimatmål därigenom kan nås. Utredningen föreslår att detta ska ske genom ökade krav på verksamheterna, samt lättnader för dem som vill minska sina utsläpp/ och eller bidra till klimatomställningen.
De nya lagförslagen är riktade främst mot miljöfarliga verksamheter, samt åtgärder som orsakar utsläpp av nya växthusgaser.
Riskområden för klimatförändringar
Statens geotekniska institut (SGI) samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har i sin rapport ”Riskområden för ras, skred, erosion och översvämning” identifierat områden där ökade risker för ras, skred, erosion och översvämning kan förekomma. Utredningens syfte har varit att identifiera riskområden som behöver förebyggas, och få en nationell överblick över dessa riskområden. De riskområden som identifierats är: Jämtlandsfjällen, Mellersta Norrlandskusten, Mellersta Dalälven, Mälardalen-Stockholm, Östgöta-Sörmlandsområdet, Södra vätternområdet, Blekinge-Kalmarkusten, Skåne-Hallandskusten, Västkusten-Göta älvdalen och Norra Väner-området.
Hovrätten prövar åtal av förvaltningschef och ordförande för nämnd gällande otillåten miljöverksamhet
Hovrätten för övre Norrland har meddelat dom i mål nr B 1175–20 där dels en förvaltningschef och dels ordföranden för en nämnd döms för otillåten miljöverksamhet enligt 29 kap 4 § 1 st 1 punkten miljöbalken (1998:808) avseende underlåtenhet att ansöka om tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken för uppförande av pontonbro. Rättsfallet har avhandlats i ett av våra tidigare nyhetsbrev när tingsrättens (underinstansen) dom meddelades.
De rättsliga grunderna hovrätten utgick ifrån är 6 kap 7 § kommunallagen (2017:725), där det framgår att en kommunal nämnd har ansvar för föreskrifter samt de övergripande mål som finns inom verksamheten och fullmäktige. Nämnden har vidare ett ansvar för att kontrollera bestämmelser gällande fördelning av ansvar och befogenheter, samt att dessa efterlevs. Ledamöter i en nämnd kan bli straffrättsligt ansvariga för fel som denne begår under utövning av sin tjänst. Det straffrättsliga ansvaret framgår av två domar av Högsta domstolen; NJA 1987, s. 426 samt
NJA 1995, s. 204.
Ändringar i plan- och bygglagen gällande detaljplaneläggning
Regeringen har i propositionen ”Privat initiativrätt – planintressentens medverkan vid detaljplaneläggning” (prop. 2020/21:131) föreslagit ändringar i plan- och bygglagen (2010:900), i syfte att planprocesserna ska genomföras snabbare. I propositionen föreslås att kommunen ska redovisa planeringsunderlag som kan behövas vid en detaljplaneläggning, under förutsättning att det begärts av en fastighetsägare, byggherre eller någon planintressent. Vidare föreslås att länsstyrelsen ska få yttra sig över vilket planeringsunderlag som krävs för att den ska kunna ta ställning till hur planbeskedet förhåller sig till länsstyrelsens tillsynsintressen. Regeringen föreslår vidare att plan- och bygglagen ska förtydligas kring vissa områden, bland annat får ett underlag till detaljplan tas fram av annan än kommunen.
Lagförslaget föreslås träda i kraft den 1 augusti 2021.
Proposition för att stärka hyresgästernas skydd
Regeringen har i propositionen ”Stärkt skydd för hyresgäster” (prop. 2020/21:201) föreslagit ett antal lagändringar i bl.a. jordabalken (1970:994) och bostadsförvaltningslagen (1977:792) gällande ett stärkt skydd för hyresgäster.
Bland förslagen återfinns t.ex. en rätt för hyresgäst som får sin lägenhet förstörd genom t.ex. brand att erbjudas ett nytt hyresavtal från hyresvärden samt en möjlighet i bostadsförvaltningslagen för hyresnämnden att förelägga en fastighetsägare att åtgärda brister när hyresfastigheter missköts så att de boende drabbas. För att underlätta för hyresgäster som får en väsentligt höjd hyra efter en renovering föreslås vidare att den nya hyran ska kunna fasas in i ett långsammare tempo än vad som är fallet i dag.
De nya lagförslagen avses träda i kraft den 1 januari 2022.