”Vägar till hållbara vattentjänster”
Regeringen har i lagrådsremissen ”Vägar till hållbara vattentjänster” föreslagit bl.a. att kommunens bedömning av behovet av en allmän vattentjänst ska bli mer flexibel. Kommunen ska vid behovsbedömningen ta särskild hänsyn till förutsättningarna för att tillgodose behovet av en vattentjänst genom en enskild anläggning, som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.
Vidare föreslås bl.a. att varje kommun ska ha en aktuell vattentjänstplan för kommunens långsiktiga planering och för hantering av skyfall.
Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. Bestämmelsen om krav på att varje kommun ska ha en vattentjänstplan föreslås tillämpas första gången för tiden efter den 31 december 2023.
Nya strandskyddsregler
Strandskyddsreglerna ska reformeras, vilket nämnts i tidigare nyhetsbrev. Regeringen har därför beslutat om proposition ”En ökad differentiering av strandskyddet”. Tanken är att det ska bli enklare att bygga strandnära i gles- och landsbygd och i små tätorter, samtidigt som strandskyddet skärps i områden med högt bebyggelsetryck. Genom förslagen ska möjligheterna öka att ta hänsyn till olika förutsättningar i olika delar av landet. Reformen kommer att innebära såväl lättnader som skärpningar av strandskyddet jämfört med idag, beroende på vilket område som berörs.
Regeringen har även tillsatt en utredning som ska se över de areella näringarnas nuvarande undantag från strandskyddet.
Föreslagna lagändringar i propositionen träder i huvudsak i kraft den 1 juli 2022. Utredningen om de areella näringarnas undantag från strandskyddet redovisas senast den 31 december 2023.
Ändring av andelstal i gemensamhetsanläggningar
I en ny proposition föreslår regeringen att en samfällighetsförening ska kunna fatta beslut om ändring av andelstal på en föreningsstämma. Beslutet ska fattas med två tredjedelars (2/3) majoritet och sedan godkännas av Lantmäterimyndigheten. I dag måste en samfällighetsförening som vill ändra andelstal nå en gemensam överenskommelse om det och sedan få Lantmäterimyndighetens godkännande för ändringen.
Förslaget ska utöka samfällighetsföreningarnas självbestämmande och göra ändring av andelstal både enklare och billigare för föreningen.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.
En effektivisering av byggnadsnämndens tillsyn
Regeringen har i propositionen ”En effektivisering av byggnadsnämndens tillsyn” (Prop. 2021/22:149) lämnat förslag till ändringar i plan- och bygglagen, vilka syftar till att förenkla, förtydliga och effektivisera tillsynsarbetet inom byggnadsnämndens ansvarsområde. Förslaget innebär bl.a. en ökad möjlighet att få de upplysningar och handlingar som behövs och ett tydliggörande av vem förelägganden skall riktas mot.
Utöver detta lämnas förslag som förväntas öka takten i åtgärdandet av enkelt, avhjälpta hinder mot tillgänglighet samt ändringar för att förebygga olyckor i och i anslutning till byggnadsverk med brister.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2022.
Ny vägledning om riskvärdering vid förorenade områden
Statens geotekniska institut (SGI) har tagit fram en ny vägledning om riskvärdering vid förorenade områden, vilken i mars 2022 är ute på remiss, för synpunkter. Vägledningen har utformats i samarbete med Naturvårdsverket, Sveriges geologiska undersökning (SGU) och Statens fastighetsverk. Syftet är att ge vägledning om hur riskvärderingar bör utföras, dokumenteras och granskas på ett sätt som främjar enhetliga riskvärderingar och mer hållbara efterbehandlingsåtgärder. I vägledningen föreslås en arbetsgång i fem steg med praktiska råd och exempel.
Vägledningens målgrupper är alla som i sin profession arbetar med förorenade områden såsom beställare, utförare och granskare, men även andra kan dock ha utbyte av rapporten.
EU föreslår förbud mot brandsläckningsskum med PFAS
EU:s kemikaliemyndighet Echa har föreslagit att användning av brandskum som innehåller ”evighetskemikalierna” PFAS ska förbjudas inom alla användningsområden. Skälet är att PFAS leder till så stora hälso- och miljörisker.
Enligt Echa skulle det föreslagna förbudet kunna innebära att utsläppen av PFAS minskar med mer än 13 000 ton de närmaste 30 åren.
Ansvar för miljöskada vid förvärv av inkråm från aktiebolag
Svea hovrätt, Mark- och miljööverdomstolen, har i avgörandet MÖD 2022:2 den
22 februari 2022 upphävt ett föreläggande om markundersökningar enligt 26 kap. 22 § miljöbalken som riktats mot ett aktiebolag, vilket förvärvat inkråmet från det aktiebolag som bedrivit den kemtvättsverksamhet som ska ha orsakat miljöskadan. Domstolen fastslog att eftersom det förvärvande aktiebolaget inte hade bedrivit någon verksamhet på fastigheten i fråga så kan bolaget därför inte anses ansvara som verksamhetsutövare med avhjälpandeansvar för eventuell miljöskada som har uppkommit där. Att det finns personkopplingar mellan de båda bolagen, och att det bolag som bedrivit kemtvättsverksamheten på fastigheten i nära anslutning till inkråmsöverlåtelsen, på egen begäran försatts i konkurs har enligt domstolens bedömning inte ansetts medföra att det förvärvande bolaget har tagit över ansvaret för den eventuella miljöskadan.