Beslut om detaljplaner ska överklagas direkt till mark- och miljödomstolen

I vårt nyhetsbrev i december 2015 informerade vi om att regeringen i proposition föreslagit en ändring i plan- och bygglagen (2010:900), vilken innebär att kommunala beslut att anta, ändra eller upphäva detaljplaner eller områdesbestämmelser inte längre skall överklagas till länsstyrelsen, utan direkt till mark- och miljödomstolen. Riksdagen har den 9 mars 2016 bifallit propositionen och ändringarna kommer att börja gälla från den 1 juni 2016.

Bättre samarbete mellan stat och kommun vid planering för byggande

Planprocessutredningen har överlämnat sitt betänkande ”Bättre samarbete mellan stat och kommun – vid planering för byggande” (SOU 2015-109), vilken utredning haft till syfte att föreslå åtgärder för att öka den kommunala planläggningen för bostadsbyggande och utbudet av markanvisningar samt att utreda kommunernas möjligheter att ställa detaljerade krav i detaljplan, möjligheten till bättre planberedskap och behovet av effektivisering i myndigheternas medverkan i plan- och byggprocessen. Utredningen drar slutsatsen att det finns organisatoriska samordningsproblem, såsom de omfattande och komplicerade utredningar som detaljplaneläggningen normalt förutsätter. Vidare upplevs statliga bestämmelser, riktlinjer och målsättningar som hinder av kommunerna vid planläggning för bostadsbyggande, bl.a. beroende på intressekonflikter och otydligheter i statens krav gällande t.ex. behovet av utredningar och deras innehåll och omfattning. Utredningens förslag är bl.a. att kommunerna skall få möjlighet att begära ett bindande planeringsbesked från länsstyrelsen inom sex veckor, att det införs en tidsfrist om två månader för länsstyrelsens handläggning efter ett beslut om överprövning enligt 11 kap 10 § plan- och bygglagen, att Boverket, länsstyrelserna och SKL gemensamt genomför en kompetensutvecklingsinsats under åren 2017-2020 avseende lagstiftningen och dess tillämpning samt att detaljplaner ska hindras från att bli för detaljerade vad gäller yttre utformning avseende färg och material. 2

Interimistiska beslut vid överprövning av upphandlingar

I en lagrådsremiss föreslås att bestämmelserna om interimistiska beslut vid överprövning av en upphandling och av ett avtals giltighet ska förtydligas. Användarnas intresse, allmänintresset och övriga berörda intressen ska särskilt beaktas vid skadeavvägningen. Förslaget har väckts med anledning av den rådande flyktingsituationen men syftar till att allmänt underlätta genomförandet av skyndsamma upphandlingar. Bestämmelserna görs samtidigt mer direktivnära. Ändringarna föreslås i samtliga gällande och föreslagna lagar på upphandlingsområdet.

Nya patent- och marknadsdomstolar inrättas

Riksdagen har den 2 mars 2016 beslutat att nya patent- och marknadsdomstolar skall handlägga alla immaterial-, marknadsförings- och konkurrensrättsliga mål och ärenden. Den nya Patent- och marknadsdomstolen kommer att utgöra del av Stockholms tingsrätt och överinstansen, Patent- och marknadsöverdomstolen, kommer att utgöra del av Svea hovrätt. Den nya ordningen innebär att Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen upphör den 31 augusti 2016.

HD prövar nekat förhandsbesked p.g.a. detaljplanekrav

Frågan om proportionalitetsprincipen när en kommun nekar förhandsbesked för bygglov med anledning av att området först måste detaljplaneläggas, skall prövas av Högsta domstolen. Målet ifråga avser ett nekat förhandsbesked för byggnation på en icke detaljplanelagd fastighet i Värmdö kommun där den kommunala nämnden motiverar sitt beslut med hänvisning till 4 kap. 2 § plan- och bygglagen. Mark- och miljööverdomstolen, som vanligtvis är högsta instans i ett dylikt ärende, konstaterade i sitt avgörande i mål P 430-14 att det finns en tidpunkt då kommunen på grund av proportionalitetsprincipen har en skyldighet att pröva den sökta åtgärden utan föregående planläggning, men att den tidpunkten i det förevarande fallet inte nåtts med motiveringen att en byggnation av fastigheten ifråga skulle försvåra en kommande planläggning och omöjliggöra en rationell planering av området samt även då den i översiktsplanen angivna planeringshorisonten – möjlighet till planläggning från år 2026 -inte ansågs oproportionerligt lång. Då frågan anses vara principiellt viktig till ledning för rättstillämpningen beslutade Mark- och miljööverdomstolen att domen får överklagas till Hösta domstolen, där målet T 260-15 nu ligger för prövning. 3

Tidsbegränsat bygglov för villavagnar tillåts i strid med detaljplan

Mark- och miljööverdomstolen har i mål P 5145-15 beslutat att tillåta ett tidsbegränsat bygglov för 49 villavagnar på en bandyplan, även då åtgärden strider mot detaljplan med det planenliga ändamålet ”idrott”. Villavagnarnas syfte har varit att uppfylla tre kärnkraftverks behov av sängplatser för personal under en revisionsperiod. Mark- och miljööverdomstolen ansåg att förutsättningarna för att bevilja ett tidsbegränsat bygglov enligt 9 kap. 33 § plan- och bygglagen var uppfyllda med hänsyn till att det behov som boendena var avsedda att täcka, var begränsat i tiden genom att den offentliga upphandling som låg till grund för ansökan i sig var begränsad till högst fem år. Det beaktades i målet även att det framstod som enkelt att återställa fastigheten i enlighet med det planenliga användningssättet, efter det att bygglovet upphört.

Bostadsinredd sjöbod som strider mot bygglov måste återställas

Mark- och miljööverdomstolen har i mål P 1734-15 beslutat att en sjöbod i Tanums kommun måste återställas på grund av att den inretts för annat ändamål i förhållande till det medgivna bygglovet. Bygglovet från år 2007 avsåg uppförande av förrådsbyggnad i form av sjöbod och angav som villkor att boden inte får isoleras, inte får vara inredd för boende samt att vatten och avlopp inte får dras in. Sjöboden hade under åren inretts med bl.a. invändiga väggpaneler, parkettgolv, badrumsinredning och va-installation, vilka åtgärder enligt domstolen innebar att sjöboden inretts för ett väsentligen annat ändamål än det som bygglovet ger tillstånd till. Domstolen konstaterade att den tillåtna användningen för sjöboden enligt bygglovet är begränsad till förrådsbyggnad och bedömningen påverkades inte heller av att kommunen, på fastighetsägarens begäran, anslutit sjöboden till det kommunala va-nätet.

En riktigt fin vår önskar vi Er!

STANGDELL & WENNERQVIST

Vi på Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist vill inledningsvis tacka alla kunder och samarbetspartners för ett trevligt och givande samarbete under året! Utan er hade vi inte haft det lika roligt på jobbet. Vi ser fram emot ett lika fint samarbete nästa år 2016!

Mark- och miljödomstolarna tar över Statens va-nämnds arbetsuppgifter

Riksdagen har godkänt lagrådsremissen där regeringen föreslår att Statens va-nämnds uppgifter enligt lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster ska övertas av mark- och miljödomstolarna. I lagrådsremissen redovisas bl.a. förslag om handläggningen av va-målen i mark- och miljödomstol, fördelning av rättegångskostnader och vissa äldre bestämmelsers tillämpning.

Lag (1976:839) om Statens va-nämnd kommer att upphävas och rättegångsbalken (1942:740) skall tillämpas på va-målen, utom då en kommun har överklagat ett beslut från länsstyrelsen, i vilka fall lag (1996:242) om domstolsärenden skall tillämpas. I enlighet med rättegångsbalkens regler kommer en ansökningsavgift att tas ut av sökanden i va-målen, på samma sätt som i andra stämningsmål. En annan nyhet är dock att vardera parten kommer att få stå sin egen kostnad i överinstansen Mark- och miljööverdomstolen, till skillnad från den nuvarande ordningen där tappande part får ersätta motpartens rättegångskostnader vid en överprövning. I mål om inlösen av enskilda anläggningar skall va-huvudmannen alltjämt svara för kostnaderna för båda parter i mark- och miljödomstolen.

Mål som vid utgången av 2015 handläggs av Statens va-nämnd skall lämnas över till mark- och miljödomstol.

Kortare instansordning för detaljplaner och områdesbestämmelser

Regeringen har i proposition föreslagit en ändring i plan- och bygglagen (2010:900), vilken innebär att kommunala beslut att anta, ändra eller upphäva detaljplaner eller områdesbestämmelser inte längre skall överklagas till länsstyrelsen, utan direkt till mark- och miljödomstolen. Förslaget syftar till att effektivisera prövningen, bl.a. genom att detaljplaner och områdesbestämmelser snabbare ska kunna vinna laga kraft. Avsikten är att angelägna samhällsbyggnadsprojekt, t.ex. byggandet av nya bostäder, ska kunna påbörjas och färdigställas tidigare och till en lägre kostnad än i dag. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juni 2016.

Vattendirektivets betydelse i tillståndsmål

EU-domstolen har i dom om förhandsbesked den 1 juli 2015 i mål C-461/13 (Weser-målet) tagit ställning till vilka skyldigheter vattendirektivet medför för medlemsstaterna vid tillståndsprövningar av enskilda verksamheter eller projekt samt hur direktivets begrepp ”försämring av status” ska tolkas.

Domstolens bedömning är att medlemsstaterna är skyldiga att inte meddela tillstånd till verksamheter som riskerar att orsaka en försämring av status eller när uppnående av god ytvattenstatus eller god ekologisk potential och god kemisk ytvattenstatus äventyras.

EU-domstolens avgörande kan komma att innebära att större krav ställs på miljökonsekvensbeskrivningar i den svenska tillståndsprocessen samt får rättspraxis utvisa om det i vissa fall kan bli svårare att få tillstånd till vattenverksamhet.

Skriftlighetskravet vid uppsägning av arrende

Högsta domstolen har i mål T 2895-13 prövat frågan om vilken verkan en muntlig uppsägning av arrende har om inget skriftligt godkännande av uppsägningen lämnas på sätt som krävs i 8 kap. 8 § jordabalken. Domstolen konstaterade att utgångspunkten vid uppsägning i regel är att ett skriftlighetskrav gäller så länge inte motparten har godtagit att uppsägningen är verksam, trots avsaknaden av skriftlig form. När det gäller arrende ska vid bedömningen de särskilda skyddsintressen som aktualiseras inom arrendeförhållanden beaktas, där arrendet kan ha betydande ekonomiskt värde för båda parter. I fråga om skriftlighetskravet i 8 kap. 8 § jordabalken bör enligt domstolen därför båda parter få göra gällande en föreliggande formbrist, oavsett vem av dem som bristen kan hänföras till. En part som ångrar sin egen muntliga uppsägning av arrende kan således åberopa att skriftlighetskravet inte uppfyllts, med följden att uppsägningen därmed anses ogiltig, så länge uppsägningen ännu inte godkänts av motparten.

Del av detaljplan upphävd pga marknivåhöjning

Mark- och miljööverdomstolen har i mål P 11980-14 upphävt del av en detaljplan för Odenplan i Stockholm, efter det att överklagande av planen avslagits av både länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen. Klagandens lägenhet riskerade bli en källarlägenhet då den överklagade detaljplanen tillät en höjning av marknivån på fastighetens innergård. Mark- och miljööverdomstolen ansåg att möjligheten att höja marknivån kraftigt skulle påverka gårdsmiljön då ett antal lägenheter riskerade en betydande risk för olägenheter genom insyn i sovrum och kök, försämrade ljusförhållanden och andra störningar. Även om fastigheten i fråga ligger inom ett förtätningsområde, där olägenheter som de ovan nämnda vanligen får accepteras, ansåg domstolen att olägenheterna inte skäligen får tålas utan att detaljplanen reglerar bebyggelsens utformning för att begränsa negativ påverkan. Detaljplanen ansågs av domstolen inte godtagbar då den inte genom reglering av bebyggelsen säkerställde att planen kunde genomföras utan betydande olägenhet för de boende.

Arbete för anpassning till ett förändrat klimat

En särskild utredare skall enligt kommittédirektiv 2015:115 analysera hur ansvaret ska fördelas i fråga om att vidta åtgärder för att anpassa pågående och planerad markanvändning och bebyggd miljö till ett gradvis förändrat klimat. Utredningen skall föreslå förbättringar och analysera eventuella hinder och begränsningar i lagstiftningen för genomförande av sådana anpassningsåtgärder. Befintlig lagstiftning skall ses över och ändringar som krävs för en långsiktigt hållbar dagvattenhantering i syfte att göra bebyggd miljö mer översvämningssäker skall föreslås. Uppdraget skall redovisas senast den 28 februari 2017.

Vi på Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist hoppas på ett Gott Nytt år 2016 och önskar Dig en riktigt God Jul!

Ytterligare en vattenpump

Vi fortsätter även i år med vårt arbete/sociala engagemang och fortsätter att stödja Unicefs arbete för världens barn. Detta år skänker vi återigen en vattenpump som kan förse en hel by eller ett flyktingläger med rent vatten. Vattenpumpen fyller också en annan viktig funktion. Tack vare pumpen kan fler flickor gå i skolan. Ofta är det flickornas uppgift att hämta vatten, vilket gör att de inte har tid att ta sig till skolan. Genom att installera ytterligare en vattenpump är vi med och ger barn tillgång till rent vatten och en chans till utbildning.

Ekosystemtjänster i samhällsplaneringen

Ekosystemtjänster är ekosystemets direkta eller indirekta bidrag till människors hälsa och välbefinnande, såsom luft- och vattenrening, jordbildning, primärproduktion och naturupplevelser. Ekosystemtjänster behandlas idag inom det svenska miljömålssystemet där ett av etappmålen är att betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster skall vara allmänt kända och integreras i samhällsekonomin och politiken senast år 2018. Det pågår därför arbete med att ge ekosystemtjänster ett allt större utrymme inom ramen för prövningen av miljöärenden. Ett konkret exempel på detta är att såväl Naturvårdsverket som länsstyrelserna ska ges en kunskapshöjning och vägledning i ekosystemtjänstbedömningar och hur bättre hänsyn till ekosystemtjänster kan tas inom ramen för fysisk planering och vid framtagandet av handlingsplaner för grön infrastruktur.

Redan idag ska vid tillståndsprövning av ärenden hänsyn tas till miljömålen. Inom ramen för miljöärenden och fysisk planering kommer sannolikt även ekosystemtjänsterna att får större genomslag framöver.

HD förtydligar begreppet pågående markanvändning

Högsta domstolen har i mål T 2762-14 prövat frågan om markanvändningen för åker- och betesbruksmark kunde anses vara pågående då marken legat i träda i närmare 40 år. HD fann att även om marken nu var bevuxen med träd, buskar och sly så krävdes inget nytt grundläggande tillstånd för att vidta åtgärder för att återuppta åkerbruk respektive betesmark. Således bedömdes markanvändningen vara pågående och därmed skulle intrångsersättning enligt 31 kap MB utgå vid inrättande av naturreservat.

HD förtydligar värderingsregler vid trädfällning

Högsta domstolen har i mål B 19-13 tagit ställning till bl a hur värdet av nedtagna träd skall bestämmas. HD fann att värderingen skulle ske utifrån vilken påverkan nedtagandet fått på försäljningsvärdet av fastigheten och inte återanskaffningsvärdet av träden.

Tillstånd till vattenverksamhet återkallas inte

Mark- och miljööverdomstolen har meddelat dom i målet M 6028-14, i vilket mål Kammarkollegiet hade yrkat att tillståndet till Långforsens kraftstation från år 1918 skulle återkallas, bl a då de ändringar som gjorts i dammbyggnaden inte var förenliga med ritningarna i tillståndet. Mark- och miljööverdomstolen fann dock att verksamheten i allt väsentligt överensstämde med tillståndet och att de av verksamhetsutövaren föreslagna villkoren för den fortsatta verksamheten skulle medföra att miljöbalkens och EU-rättens krav uppfylldes.

Närboende 3 km från bergtäkt anses klagoberättigade i tillståndsmål

Mark- och miljööverdomstolen prövade i mål M 2161-15 huruvida närboende ca 3 km bort från en planerad bergtäkt skulle anses vara s.k. sakägare, d.v.s. anses vara berörda på sådant sätt att de haft rätt att överklaga täktens tillståndsbeslut. Domstolen utgick i målet från bestämmelsen i 16 kap. 12 § miljöbalken och i det aktuella fallet ansågs inte enbart avståndet till verksamheten påverka risken för störningar i omgivningen, utan även dess omfattning. Risken för att de närboende utsätts för störningar och olägenheter från verksamheten, bl.a. buller, var i det aktuella fallet även påverkad av den öppna topografin i landskapet då täkten är lokaliserad på en höjd. Med beaktande av dessa förhållanden bedömde Mark- och miljööverdomstolen att risken för att klagandena utsätts för olägenheter från täktverksamheten i form av buller inte endast är teoretisk eller helt obetydlig och de hade därför rätt att överklaga beslutet.

Beslut om särtaxa upphävs p.g.a. otillräcklig kostnadsjämförelse

En kommuns beslut om antagande av särtaxa för ett va-område har upphävts av Kammarrätten i Göteborg vid en laglighetsprövning enligt kommunallagen (mål 6876-14). En huvudfråga i målet var om kommunen hade gjort en sådan kostnadsjämförelse som krävs enligt 31 § lagen om allmänna vattentjänster. Kammarrätten anger i domen att tillämpningen av särtaxa för ett visst område har stöd i lag när detta är motiverat av särskilda omständigheter och beaktansvärda kostnadsskillnader. Domstolen konstaterade att den kostnadsjämförelse som föregått kommunfullmäktiges beslut har avsett skillnaden mellan faktisk kostnad för anslutningen och anslutningsavgiften (anläggningsavgiften) enligt gällande va-taxa, men att kommunen inte bemött vad klagandena anfört om att taxan inte motsvarar kostnaden för andra fastigheter i verksamhetsområdet. Kostnadsjämförelsen har därför varit för otillräcklig för att kunna ligga till grund för en bedömning av om beaktansvärda kostnadsskillnader förelegat. Beslutet ansågs inte ha fattats på laglig grund och upphävdes.

En riktigt fin sommar önskar vi Dig!

STANGDELL & WENNERQVIST

Charlotte Bourner är sedan maj 2015 ny medarbetare och biträdande jurist hos oss. Charlotte kommer närmast från Vänersborgs tingsrätt där hon fullgjorde sin notarietjänstgöring vid tingsrättens allmänna avdelning samt vid mark- och miljödomstolen. Vi hälsar Charlotte välkommen!

Samråd för vattenförvaltning och havsmiljöförvaltning

Vattenmyndigheterna i Sveriges fem vattendistrikt har sammanställt förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram, miljökonsekvensbeskrivning och förvaltningsplan enligt vattenförvaltningsförordningen. Samråd kring förslagen pågår för närvarande och synpunkter kan lämnas fram till den 30 april 2015.

Havs- och vattenmyndigheten har sammanställt förslag till åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivning enligt havsmiljöförordningen. Samråd pågår även i detta fall och synpunkter kan lämnas fram till den 30 april 2015.

Information och kontaktuppgifter gällande båda samråden och ärendena finns på www.vattenmyndigheterna.se

”Modernare” lantmäterisammanträden

Regeringen remitterade i januari ett förslag till Lagrådet som innebär att modern kommunikationsteknik ska kunna användas i lantmäteriförrättningar på samma sätt som sedan många år varit möjligt i domstol. Den teknik som avses är sådan bild- och ljudteknik som möjliggör sammanträden per telefon- eller videokonferens. Syftet är bl a att sakägare och andra skall kunna delta i förrättningssammanträden utan att behöva vara på plats, vilket ska leda till en enklare, billigare och mer effektiv handläggning hos lantmäterimyndigheten. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2015.

Ledningsrätt i tomträtt

Regeringen överlämnade den 12 mars 2015 propositionen ”Ledningsrätt i tomträtt” till riksdagen (prop. 2014/15:74). Förslaget avser en ändring i ledningsrättslagen (1973:1144) som innebär att det ska bli möjligt att upplåta ledningsrätt i en tomträtt, till skillnad från tidigare lagstiftning som endast tillåtit ledningsrätt att upplåtas i en fastighet. I den nuvarande lagstiftningen får ledningsrätten en oklar ställning om fastigheten också är upplåten med tomträtt, vilken oklarhet lagförslaget syftar till att undanröja. Lagändringen innebär att innehavare av ledningar och viktiga anordningar för bland annat telekommunikation får den trygghet som en ledningsrätt innebär, även i de fall där en fastighet är upplåten med tomträtt. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2015.

Inget bygglov trots bygglovsbefriad åtgärd

Mark- och miljööverdomstolen har i avgörandet P 7955-14 prövat frågan om den nya bestämmelsen i 9 kap. 4 b § plan- och bygglagen (2010:900), PBL, vilken innebär att bygglov under vissa förhållanden inte krävs för tillbyggnad på upp till 15 kvadratmeter och inte heller för två takkupor, skall tillämpas i de fall en bygglovsansökan för sådana åtgärder redan är under prövning.

Domstolen konstaterade inledningsvis i målet att tillbyggnaden i fråga förvisso var av sådan karaktär att den skulle kunna uppföras utan bygglov med stöd 9 kap. 4 b § PBL, och att bestämmelserna om bygglovsbefriade åtgärder saknar övergångsbestämmelser som reglerar vad som ska gälla i pågående ärenden, vilket innebär att de nya reglerna i och för sig ska tillämpas så snart de trätt i kraft, även i pågående ärenden. Domstolen klargjorde dock sedan att bestämmelsen i 9 kap. 4 b § PBL handlar om vilka åtgärder som kan vidtas utan bygglov, vilket betyder att regeln inte är tillämplig vid en prövning av en ansökan om bygglov. Eftersom sökanden i målet inte återkallat sin ansökan om bygglov drog Mark- och miljööverdomstolen slutsatsen att den därför var tvungen att pröva om bygglov kunde medges för den sökta åtgärden. Vid denna bedömning saknas det enligt domstolen möjlighet att ta hänsyn till att den sökta åtgärden inte längre är bygglovspliktig. Bygglovsansökan för (den numera bygglovsbefriade) åtgärden avslogs i målet.

Det konstateras att formella och processuella regler kan vara helt avgörande vid en prövning.

Överprövning av upphandlingsmål m.m. (SOU 2015:12)

Överprövningsutredningen överlämnade den 2 mars 2015 sitt betänkande ”Överprövning av upphandlingsmål m.m.” (SOU 2015:12) till civilministern. Utredningen har sett över rättsmedlen i upphandlingslagstiftningen i syfte att försöka öka effektiviteten i upphandlingsförfarandena.

Överprövningsutredningen föreslår flera åtgärder för att öka effektiviteten vid upphandling. Det föreslås en generell regel om skyndsam handläggning vid förvaltningsdomstolarna. En specifik tidsfrist – 90 dagar – för förvaltningsrätternas handläggning ska bidra till att göra upphandlingsprocessen mer förutsebar. Någon renodlad preklusionsfrist föreslås inte, däremot en påtalandeskyldighet för leverantörer som ska öka incitamenten till dialog mellan säljare/upphandlare och köpare/leverantör. Skyldigheten föreslås gälla under första halvan av anbudstiden. Om dialog förs mellan parterna kan fel och brister uppdagas och rättas till i ett tidigare skede, vilket skulle kunna leda till färre överprövningar. Utredningen föreslår även en bestämmelse som innebär att part, till stöd för sin talan i kammarrätten, får åberopa en omständighet eller bevis som inte lagts fram tidigare endast om parten gör sannolikt att omständigheten eller beviset inte har kunnat åberopas tidigare vid förvaltningsrätten eller att parten annars haft giltig ursäkt att inte göra det. Upphandlingsprocessen ska på så sätt koncentreras till underrätt och bli mer effektiv. Utredningen föreslår även att processkostnader inte ska vara en ersättningsgill skada samt att tidpunkten från vilken fristen för att väcka talan om skadestånd avseende direktivstyrda upphandlingar ändras.

Överprövningsutredningen föreslår varken någon avgift för ansökan om överprövning eller ett ansvar för motpartens rättegångskostnader.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2017.

Högsta förvaltningsdomstolen prövar edition i upphandlingsmål

Högsta förvaltningsdomstolen har den 3 mars 2015 beslutat att meddela prövningstillstånd i mål 6331-14. En leverantör begärde överprövning av Malmö stads upphandling av företagshälsovårdstjänster och begärde att få ut (editionsyrkande) delar av det vinnande anbudet (anbudspriser samt tre bilagor), som legat till grund för kvalitetsutvärderingen. Både förvaltningsrätten och kammarrätten avslog yrkandet om edition. Högsta förvaltningsdomstolen har nu meddelat prövningstillstånd i frågan om förutsättningarna för edition i mål om offentlig upphandling. Vi återkommer i frågan när målet är slutligen avgjort.

Högsta förvaltningsdomstolen har den 6 februari 2015 meddelat prövningstillstånd i målen 6159–6160-14, vilka avser hur bestämmelsen i 12 kap. 3 § lagen om offentlig upphandling om onormalt låga anbud ska tillämpas. Målet rör Eskilstuna kommuns upphandling av flyttjänster, i vilken kommunen förkastat ett bolags anbud med hänvisning till nämnda bestämmelse. Kammarrätten ansåg att bolaget hade visat att deras anbud är allvarligt menat och att kommunen inte haft rätt att förkasta anbudet. Vi återkommer även i denna fråga när målet är slutligen avgjort.

Utökat strandskydd i västra Sverige

Genom Länsstyrelsens i Västra Götalands län beslut den 1 december 2014 gäller ett utökat strandskydd intill 300 meter inom stora delar av västra Sverige. Ett flertal överklaganden har inkommit, men besluten om utökat strandskydd för de berörda kommunerna gäller omedelbart och tillsvidare, såvida inte Regeringen meddelar inhibition.

En riktigt glad påsk önskar vi Dig!

STANGDELL & WENNERQVIST

Aron Westholm är sedan januari 2015 ny medarbetare och biträdande jurist hos oss. Aron kommer närmast från Kammarkollegiet där han arbetade som jurist. Vi hälsar Aron välkommen!

Miljö- och fastighetsjurist sökes till Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist

Vi på Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist biträder huvudsakligen kommuner, kommunala bolag, statliga verk och offentliga förvaltningar samt företag i mål och ärenden med anknytning till samhällsbyggnation samt företräder dessa inför myndigheter och domstolar i alla instanser. Vi arbetar med såväl stora som små projekt främst i västra Sverige. Vår specialistkompetens ligger huvudsakligen inom miljö- och fastighetsrätt, va-rätt, plan- och byggfrågor (PBL), entrepre­nad­juridik, upphandlingsfrågor, allmän avtalsrätt samt skadeståndsrätt.

För närvarande är vi sex jurister på firman som arbetar i lokaler centralt belägna vid Gustav Adolfs Torg i Göteborg.

Vi söker nu en miljö- och fastighetsjurist som är intresserad av att arbeta och utvecklas inom våra specialistområden. Kanske är Du intresserad av att specialisera Dig inom några av våra kompetensområden, såsom plan- och byggjuridik? Förutom en god analytisk förmåga och ett brinnande intresse för ovan nämnda rättsområden så söker vi en person som kan passa in i vårt företagsklimat, som präglas av prestigelöshet, nära samarbete och korta beslutsvägar. Vi ser gärna att Du har några års arbetslivserfarenhet från annan byrå, myndighet, domstol eller kommun inom våra områden. Alternativt att Du under juristutbildningen fördjupat Dig inom våra rättsområden med goda betyg och vill fortsätta att arbeta med detta.

Är Du intresserad av att arbeta tillsammans med oss ber vi Dig skicka en skriftlig ansökan med personligt brev, CV, betyg och övriga intyg via e-postadress: rickard@swlaw.se, senast den 26 oktober 2014.

Du kan läsa mer om oss på https://www.swlaw.se. För ytterligare upplysningar kontakta advokat Rickard Hulling via ovan angiven e-postadress alternativt telefonnummer 031 – 15 14 90.

Välkommen till vårt seminarium, ”Rätt praxis”, som äger rum på Palacehuset i centrala Göteborg torsdagen den  5 februari 2015. Vi erbjuder Dig, kommunala tjänstemän, konsulter och andra verksamma i branschen ett aktuellt seminarium om prövningen av och praxis i ärenden på samhällsbyggnadsområdet, b.la. följande kommer behandlas under seminariet:

– Nyheter inom plan- och byggområdet samt nyheter inom upphandlingsområdet.

– Aktuella frågor inom miljörätten, såsom ersättningsrätten vid inrättande av vattenskyddsområden, föreslagna ändringar av tillståndsprövningen av vattenverksamheter samt områdes- och artskydd.

– Den va-rättsliga handläggningen av fastigheter utanför va-verksamhetsområden.

Vi har även nöjet att höra Filip Siewertz, Stadsbyggnadskontoret i Göteborgs Stad, berätta om det spännande arbetet med Västlänken.

Programmet och anmälningsformulär hittar du under menyn ”Seminarier”.

Sensommarseminariet den 25 september!

Även i år vill vi bjuda in till vårt sensommarseminarium den 25 september 2014 på Palace i Brunnsparken i Göteborg. Förhoppningsvis är alla då utvilade efter en skön och solig sommar. Inbjudan med program kommer att skickas ut under augusti månad.

Reservera dagen redan nu!

Förslag till ändringar för vattenverksamheter

Den s.k. Vattenverksamhetsutredningen överlämnade den 1 juni 2014 sitt slutbetänkande

”I vått och torrt – förslag till ändrade vattenrättsliga regler” (SOU 2014:35). Utredningen har haft till uppgift att se över reglerna om vattenverksamhet i miljöbalken (1998:808), MB, och lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet, LSV. Uppdraget har omfattat en översyn av regleringen av miljöfarlig verksamhet respektive vattenverksamhet för att omotiverade skillnader mellan de båda regelverken skall kunna tas bort. Utredningens förslag skulle innebära betydande förändringar jämfört med dagens tillståndsprövning av vattenverksamheter.

I utredningen föreslås att prövningsplikten för vattenverksamhet inte skall vara generell, utan att det liksom för de miljöfarliga verksamheterna skall framgå av Regeringens föreskrifter vilka verksamheter som omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt. En tillståndspliktig verksamhet ska definieras som en A-verksamhet (prövas av mark- och miljödomstol) och en anmälningspliktig som en C-verksamhet (anmäls till tillsynsmyndighet). Även den civilrättsliga prövning som idag görs vid vattenverksamhet, gällande bl.a. frågor om ersättning för intrång och skada, föreslås tas bort och dessa frågor ska skiljas från själva tillståndsprövningen på samma sätt som i dag gäller för miljöfarlig verksamhet.

För att ytterligare öka enhetligheten i de processuella reglerna föreslås att bestämmelsen om att ”vattenrättsliga” sakägare i tillståndsmål inte längre skall få sina rättegångskostnader ersatta av sökanden. Även kravet på samhällsekonomisk tillåtlighet (11 kap. 6 § MB) vid vattenverksamhet samt krav på vattenrättslig rådighet (2 kap. 1 § LSV) föreslås utgå, då inget motsvarande krav finns för övriga verksamheter. Vidare föreslås att möjligheten att lagligförklara äldre vattenanläggningar tas bort.

Vattenverksamhetsutredningen behandlar även bl.a. frågor gällande omprövning av tillståndsgivna vattenverksamheter, prövning av markavvattningsverksamheter och oklara ansvarsförhållanden för vattenanläggningar.

”Attefallshus” godkänns av Riksdagen

I vårt förra nyhetsbrev tog vi upp att förslag lämnats till ändringar i plan- och bygglagen (2010:900), innebärande att vissa åtgärder skall undantas från bygglovsplikten. Förslaget har nu godkänts av Riksdagen. Bland de åtgärder som inte längre kommer att kräva bygglov finns de uppmärksammade s.k. ”Attefallshusen” på högst 25 kvadratmeter, vilka får användas för bostadsändamål. Förutsättningen är dock att byggnadens taknock inte överstiger 4 meter samt att den inte placeras närmare tomtgräns än 4,5 meter, såvida berörda grannar inte ger sitt medgivande. Det skall dock uppmärksammas att även om bygglov inte krävs så måste alltid en bygganmälan göras samt kan även ”tillstånd” krävas enligt andra regelverk, såsom strandskyddsdispens.

Ändringarna kommer att träda i kraft den 2 juli 2014.

Tomträtts- och arrendeutredningen slutredovisas

Tomträtts- och arrendeutredningen har lämnat sitt slutbetänkande ”Jordbruks- och bostadsarrende – några frågor om arrendeavgift och besittningsskydd” (SOU 2014:32), med förslag i vissa frågor om arrende. Förslagen innebär för jordbruksarrende bl.a. att det skall bli möjligt att koppla arrendeavgiften till det enskilda jordbrukets resultat, så att avgiften t.ex. skall kunna knytas till prisutvecklingen för produkter som arrendatorn använder eller producerar. Utredningen framför även förslag om att alla tidsbegränsade sidoarrenden (jordbruksarrende som inte omfattar bostad åt arrendatorn) fortsättningsvis skall omfattas av besittningsskydd. Enligt dagens regler har arrendatorn inte någon rätt till förlängning (besittningsskydd) av ett sidoarrendeavtal som gäller för högst ett år.

Gällande bostadsarrende föreslår utredningen att bestämmelserna om avgift för bostadsarrende ska förtydligas samt att det skall bli möjligt att besluta om att avgiften för en ny arrendeperiod höjs stegvis för att undvika enstaka kraftiga höjningar.