Vi hoppas att alla har haft en fin och god jul och haft möjlighet att fira den med nära och kära. Ännu ett år går nu mot sitt slut. Vi på Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist vill tacka alla kunder och samarbetspartners för ett bra, inspirerande och fint samarbete under 2017! Det har varit många spännande projekt och en del tvistiga ärenden och mål i domstol. Tillsammans har vi bidragit till en fortsatt bra samhällsutveckling som omfattar nya bostäder, broar, hamnar, vattentäkter och annan viktig näring. Det är en förmån för oss att fått arbete med Er! Vi ser fram emot ett lika fint samarbete nästa År 2018!

Ytterligare en vattenpump även i år!

Vi fortsätter även i år med vårt arbete/sociala engagemang genom att stödja Unicefs arbete för världens barn. En vattenpump som kan förse en hel by eller ett flyktingläger med rent vatten skänker vi som julgåva även i år. Vatten är som alla vet vårt i särklass viktigaste livsmedel och rent vatten är en av de absolut viktigaste frågorna idag och i framtiden både i Sverige och i hela världen. Genom att installera ytterligare en vattenpump är vi med och ger barn tillgång till rent vatten.

Nya regler om miljöbedömning enligt 6 kap. miljöbalken

Regeringen har i en lagrådsremiss föreslagit ändringar i fråga om miljöbedömningar i 6 kap. miljöbalken. Förslaget innebär bl. a. att bestämmelserna om miljöbedömning endast skall tillämpas på sådana verksamheter och åtgärder som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I fråga om verksamheter och åtgärder som inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan skall verksamhetsutövaren i stället ta fram en ”liten” miljökonsekvensbeskrivning. Syftet är att en miljöbedömning skall krävas i den utsträckning det är miljömässigt motiverat. Förslaget innebär även ett förtydligande av bedömningen av vissa planers och programs miljöpåverkan. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.

Nya riktvärden för trafikbuller

För att underlätta för kommuner som vill bygga bostäder i trafikintensiva lägen har regeringen beslutat om en höjning av riktvärdena för buller vid en bostadsbyggnads fasad från spår- och vägtrafik, vilka finns i förordningen (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader. För bostäder upp till 35 kvm läggs nivån nu på 65 dBA i stället för tidigare 60 dBA. För bostäder större än 35 kvm höjs riktvärdet till 60 dBA mot tidigare 55 dBA. Beslutet innebär dock inte ändrade krav för ljudmiljön inomhus.

Utredning om kommunens skyldighet till va-utbyggnad samt kring ”små avlopp”

En särskild utredare skall se över kommunens skyldighet att ordna vattentjänster enligt 6 § lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster. En utgångspunkt är att det skall vara enkelt för den enskilda fastighetsägaren att göra rätt genom korrekt tillgänglig information om lämplig va-lösning utifrån de lokala förutsättningarna. Utredaren skall bl.a. föreslå hur lagen om allmänna vattentjänster kan ändras avseende kommunens ansvar för vatten och avlopp i ett större sammanhang, förutsatt att ett behov är identifierat. Vidare skall en central tillsynsvägledande myndighet för kommuners skyldighet att tillhandahålla allmänna va-tjänster och tillämpningen av 6 § lagen om allmänna vattentjänster föreslås. För att öka åtgärdstakten avseende ”små avlopp” och återvinning av näringsämnen skall kostnadseffektiva styrmedel föreslås. Uppdraget skall redovisas senast den 28 februari 2018.

Delad servitutsväg över allmän platsmark är inte en ”oäkta skafttomt”

Mark- och miljööverdomstolen har i va-målet M 3524-16 beslutat att en kommun inte haft rätt att förlägga en fastighets förbindelsepunkt 150 bort från fastighetsgränsen, i slutet av en tillfartsväg som fastigheten, med servitutsrätt, delar med andra fastigheter. Kommunen ansåg att tillfartsvägen, som ligger inom kommunalt ägd mark vilken enligt detaljplan utgör allmän plats/natur, är en s.k. ”oäkta skafttomt”. Kommunen menade att det därför fanns skäl att frångå ”närhetsprincipen”, vilken innebär att förbindelsepunkten för VA skall förläggas i fastighetens omedelbara närhet. Domstolen konstaterade att det inte skulle vara förenligt med detaljplanen att medge servitut för va-ledningar för enskilda fastigheter inom område för allmän plats och att den rätt till väg som tidigare har upplåtits inom samma område inte ändrar bedömningen. Med hänsyn till detta, samt då tillfartsvägen delas av flera fastigheter och användandet därför inte är exklusivt på samma sätt som nyttjandet av en s.k. skaftväg inom kvartersmark, är det inte en oäkta skafttomt och kommunen har av den anledningen inte haft rätt att förlägga fastighetens förbindelsepunkt till det aktuella läget.

Behov av betydligt högre va-taxor de kommande 20 åren

Svenskt Vatten har initierat en studie som genomförts av RISE Research Institutes of Sweden, Ramböll Sverige AB och Ekonomihögskolan i Lund. Enligt rapporten krävs stora investeringar inom va-sektorn, beroende på bl.a. omvandlingsområden, ökat behov av förnyelse av ledningsnäten, befolkningsökningen, klimatanpassning, vattenverk som inte klarar kraven på beredningssteg, krav på slamförbränning och återvinning av fosfor samt ökade krav vid avloppsreningsverken, såsom läkemedelsrening. Det faktiska investeringsbehovet bedöms uppgå till 22 miljarder per år, att jämföra med de 12 miljarder som idag investeras årligen.

Rapportens samlade bedömning är att avgifterna för kommunalt vatten och avlopp behöver stiga med 100 %, alltså fördubblas, i dagens penningvärde under de kommande 20 åren. Även om endast de mest nödvändiga åtgärderna vidtas beräknas kapitalkostnaderna öka eftersom så stor del av anläggningarna redan är avskrivna, vilket då skulle innebära en taxeökning på 60 % de närmaste 20 åren.

Enkelt planförfarande inte tillräckligt i kulturhistoriskt värdefull miljö

Mark- och miljööverdomstolen har i målet P 9175-16 upphävt en detaljplan som antagits genom ett enkelt planförfarande på grund av att området utgör en kulturhistoriskt värdefull miljö. Planarbetet borde skett genom normalt eller utökat planförfarande. Detaljplanen antogs med syfte att möjliggöra för ägarna av en viss fastighet att bygga ut sin bostad. Samtliga byggnader på den aktuella fastigheten har ett högt kulturhistoriskt värde och klassningen A (högsta bevarandevärde). Domstolen fastslår, då planförslaget sammantaget anses vara av intresse för en bredare allmänhet, att förutsättningarna för att tillämpa ett enkelt planförfarande inte har varit uppfyllda.

Inte allmän handling vid behov av arbetskrävande sammanställning

Kammarrätten i Göteborg har i målet 1943-17 gett kommun rätt att neka en förfrågan om att utfå allmänna handlingar. Frågan rörde en sammanställning av namn, personnummer, hemadresser och anställningsdatum gällande personal som har anställts i omsorgs- och arbetsmarknadsnämndens verksamhet under en viss tidsperiod. Kammarrätten konstaterade att, enligt gällande praxis från Högsta Förvaltningsdomstolen (målet HFD 2015 ref. 25), kan sammanställning av uppgifter ur en upptagning för automatiserad databehandling som kräver en arbetsinsats om 4-6 timmar inte anses tillgänglig med rutinbetonade åtgärder och att sammanställningen därför inte heller kan anses förvarad hos myndigheten. I det aktuella fallet bedömdes det krävas en arbetsinsats om cirka tio timmar för att ta fram de begärda sammanställningarna. Omfattningen av detta arbete medför enligt kammarrätten att sammanställningen inte kan göras tillgänglig genom rutinbetonade åtgärder och den är därmed inte förvarad hos myndigheten och utgör därför inte en allmän handling.

Glad midsommar och sommar!

Biträdande jurist inom miljö- och fastighetsrätt sökes till Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist

Om oss

Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist är specialiserad på samhällsbyggnadsjuridik – med särskild inriktning mot miljörätt, fastighetsrätt, va-rätt, offentlig rätt, offentlig upphandling, avtalsrätt och skadeståndsrätt. Vi har lång och väldokumenterad erfarenhet från både nationellt mycket stora till mindre, privata samhällsbyggnads-ärenden. Inom våra specialistområden har vi uppdrag över hela landet och ofta för offentliga verksamheter/uppdragsgivare.

För närvarande är vi sex jurister på firman som arbetar i lokaler centralt belägna vid Gustav Adolfs Torg i Göteborg. Vi söker nu ytterligare en medarbetare som är intresserad av att arbeta och utvecklas inom våra specialistområden.

Vem är du?

Vi söker dig som har något eller några års arbetslivserfarenhet från annan byrå, myndighet, domstol eller kommun inom våra rättsområden. Förutom att du är förtroendeingivande, har en god analytisk förmåga och ett brinnande intresse för ovan nämnda rättsområden så söker vi en person som kan passa in i vårt företags­klimat, som präglas av prestigelöshet, nära samarbete och korta beslutsvägar.

Vad erbjuder vi?

Som vår kollega och biträdande jurist kommer du ingå i ett team som kännetecknas av stort engagemang och laganda. I denna roll kommer du att få arbeta med dynamiska rättsområden samt i både större och mindre ärenden kopplade till samhällsbyggnation.

Ansökan

Är du intresserad av att arbeta tillsammans med oss ber vi dig skicka en skriftlig ansökan med personligt brev, CV, betyg och övriga intyg via e-postadress: rickard@swlaw.se, senast den 19 juni 2017.

För mer information, se https://www.swlaw.se, eller kontakta advokat Rickard Hulling.

Förslag till en ny kommunallag

Förändringar i kommunallagen har föreslagits i lagrådsremissen ”En ny kommunallag”. Förslaget innebär bl.a. att kommunfullmäktige får möjlighet att bestämma att kommunstyrelsen skall kunna fatta beslut om särskilt angivna förhållanden som rör andra nämnders verksamhet, dock inte sådana som rör myndighetsutövning mot enskild eller tillämpningen av lag.

I den nya lagen föreslås att rollfördelningen mellan de anställda och de förtroendevalda skall tydliggöras och att varje kommun och landsting skall ha en tjänsteman som har den ledande ställningen bland de anställda, en ”direktör”. Det föreslås att delegationsbeslut skall förenklas genom att nämnderna själva skall få bestämma vilka beslut som skall anmälas samt att beslut som inte anmäls, men som är överklagbara, skall tillkännages på den kommunala anslagstavlan. Det föreslås vidare att den kommunala anslagstavlan i fortsättningen skall vara webbaserad.

Prövningsgrunderna för laglighetsprövning förtydligas också i den nya lagen. För att undvika att beslut som upphävts av domstol inte kan rättas i efterhand, t.ex. på grund av civilrättslig bundenhet, skall det i lagen förtydligas att kommunala beslut som inte kan rättas som huvudregel inte får verkställas innan de fått laga kraft.

Den nya lagen och följdändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.

Genomgripande översyn av Boverkets byggregler m.m.

En kommitté skall genomföra en systematisk och grundlig översyn av 8 och 10 kap. plan- och bygglagen, 3–5 och 7 kap. plan- och byggförordningen, Boverkets byggregler, Boverkets föreskrifter om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder och de standarder dessa hänvisar till, i syfte att modernisera regelverket och därmed gynna ökad konkurrens och ökat byggande. Kommittén skall även utreda regelverkets ändamålsenlighet, effektivitet och omfattning. Det står kommittén fritt att vid behov föreslå ändringar i detta och andra närliggande regelverk som ställer krav på utformning och konstruktion av byggnader och anläggningar.

En effektivare plan- och bygglag

I lagrådsremissen ”Fler steg för en effektivare plan- och bygglag” föreslås bl.a. att plan- och bygglagens regler om länsstyrelsens yttranden under detaljplaneprocessen kompletteras med en möjlighet för kommunen att, under arbetet med att ta fram en detaljplan, kunna begära ett planeringsbesked från länsstyrelsen. Syftet är att det tidigt i planprocessen ska gå att klarlägga om det finns skäl för ingripande mot planeringen från statens sida.

Vidare föreslås en tidsfrist om två månader för länsstyrelsens beslut att upphäva kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser efter överprövning. Fler detaljplaner föreslås också kunna antas av kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden.

I lagrådsremissen föreslås även att ytterligare åtgärder ska undantas från kravet på bygglov i plan- och bygglagen, bl.a. gällande möjlighet att göra en liten tillbyggnad i form av balkong, burspråk eller uppstickande byggnadsdel på en- och tvåbostadshus inom områden med detaljplan, att uppföra en mindre byggnad på allmän plats där kommunen är markägare och att uppföra väderskydd för kollektivtrafiken.

Slutligen innehåller lagrådsremissen förslag till ändrade förutsättningar för bygglov på grund av bygglovsbefriade åtgärder. Bygglovsbefriade åtgärder som får vidtas i strid med detaljplan ska inte beaktas vid en senare bedömning av ett byggnadsverks eller en åtgärds förenlighet med detaljplanen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2017.

Kommun tvingas upprätta separata förbindelsepunkter för 30 arrendetomter

Mark- och miljööverdomstolen har i målet M 8109-16 beslutat att en kommun varit skyldig att upprätta separata förbindelsepunkter för vatten och avlopp till 30 arrendetomter inom en och samma fastighet. Kommunens inställning var att den endast behövde upprätta en gemensam förbindelsepunkt för fastigheten och att det därefter är fastighetsägaren samt arrendatorernas skyldighet att anordna ledningsnätet inom fastigheten fram till förbindelsepunkten. Mark- och miljööverdomstolen konstaterade att kommunens tillvägagångssätt skulle innebära att avståndet från förbindelsepunkten till de olika byggnaderna blir upp till 480 meter och att en sådan lösning, som förutsätter utbyggnad av ett relativt omfattande ledningsnät inom fastigheten för att anslutning av de enskilda byggnaderna skall kunna ske, inte kan godtas när ett behov av att ordna allmänna vattentjänster finns för området.  För att fullgöra sin skyldighet enligt 6 § lagen om allmänna vattentjänster måste därför kommunen anordna förbindelsepunkter för vardera en av de 30 arrendetomterna.

Högsta domstolen prövar skadeståndsskyldighet gällande felaktig uppgift

En kommun som lämnat felaktig muntlig uppgift till ett fastighetsbolag om att strandskyddet inom område där bolaget skulle köpa ett antal fastigheter var upphävt, har av både tingsrätt och hovrätt ansetts vara skadeståndsskyldig gentemot bolaget. Kommunen hade fått uppgiften från länsstyrelsens databas och den tjänsteman som lämnade upplysningen var i god tro, detta påverkade dock inte skadeståndsbedömningen. Eftersom bolaget efterfrågade uppgifterna med anledning av eventuellt köp av fastigheterna för bostadsbebyggelse var det av särskild vikt att informationen var korrekt. Med beaktande av detta, samt då fastigheterna ligger inom område som i regel omfattas av strandskydd, ansåg hovrätten att kommunen borde ha särskilt kontrollerat uppgiften. Kommunen ansågs därför lämnat upplysningen av fel eller försummelse och skall enligt hovrättens dom ersätta bolaget för ren förmögenhetsskada. Kommunen har dock överklagat domen och har nu meddelats prövningstillstånd av Högsta domstolen i målet T 5170/16. Högsta domstolen kommer således att avgöra frågan som högsta instans.

Vi på Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist vill tacka alla kunder och samarbetspartners för ett trevligt och givande samarbete under året! Tillsammans bygger vi broar, hamnar, bostäder – helt enkelt ett gott samhälle! Utan er hade vi inte haft det lika roligt på jobbet. Vi ser fram emot ett lika fint samarbete nästa år 2017!

Ytterligare en vattenpump även i år!

Vi fortsätter med vårt arbete/sociala engagemang genom att fortsätta att stödja Unicefs arbete för världens barn. Även detta år skänker vi återigen en vattenpump som kan förse en hel by eller ett flyktingläger med rent vatten. Vatten är allas vårt i särklass viktigaste livsmedel och rent vatten är en av de absolut viktigaste frågorna idag och i framtiden – både i Sverige och i hela världen. Genom att installera ytterligare en vattenpump är vi med och ger barn tillgång till rent vatten.

Parisavtalet har trätt i kraft

Den 4 november 2016 hade tillräckligt många länder undertecknat det s.k. Parisavtalet, d.v.s det avtal som Förenta nationernas klimatkonferens i Paris år 2015 resulterade i, för att avtalet skulle bli rättsligt bindande. Parisavtalet är det första riktigt globala klimatavtalet och innebär bl.a. att uppvärmningen skall begränsas till under 2 grader ”jämfört med förindustriell tid”, samt att ansträngningar skall göras för att uppvärmningen skall understiga 1.5 grader.

SCB publicerar statistik om Sveriges vatten- och avloppsanslutningar

Enligt ny statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) är ca 87% av Sveriges befolkning nu ansluten till kommunalt vatten och avlopp. Regionalt sett varierar dock siffrorna då anlutningen i storstadskommuner ofta är närmare 100%, medan anslutningen i kommuner med stor yta och utspridd befolkning är betydligt lägre. Det är dock endast 4 kommuner som idag fortfarande har en kommunal anslutning med mindre än 50 %. Totalt sett har ca 690.000 småhusfastigheter fortfarande enskilda avlopp, ca en tredjedel av dessa är fritidsbostäder. Ytterligare statistik gällande vattenuttag och vattenanvändning i Sverige finns tillgängligt på www.scb.se.

HD fastställer beslut om nekat förhandsbesked p.g.a. detaljplanekrav

Vi har i tidigare nyhetsbrev nämnt att målet T 260-15, avseende om proportionalitetsprincipen när en kommun nekar förhandsbesked för bygglov med anledning av att området först måste detaljplaneläggas, låg för prövning i Högsta domstolen. Målet ifråga avsåg ett nekat förhandsbesked för byggnation på en icke detaljplanelagd fastighet i Värmdö kommun där den kommunala nämnden motiverar sitt beslut med hänvisning till 4 kap. 2 § plan- och bygglagen. Mark- och miljööverdomstolen, som vanligtvis är högsta instans i ett dylikt ärende, konstaterade i sitt avgörande i mål P 430-14 att det finns en tidpunkt då kommunen på grund av proportionalitetsprincipen har en skyldighet att pröva den sökta åtgärden utan föregående planläggning, men att den tidpunkten i det förevarande fallet inte nåtts med motiveringen att en byggnation av fastigheten ifråga skulle försvåra en kommande planläggning och omöjliggöra en rationell planering av området samt även då den i översiktsplanen angivna planeringshorisonten – möjlighet till planläggning från år 2026 -inte ansågs oproportionerligt lång. Högsta domstolen har nu meddelat sin dom i målet och beslutat att fastställa Mark- och miljööverdomstolens domslut.

Bidrag för kommunal planering i havet i statlig samverkan (KOMPIS)

Havs- och vattenmyndigheten har gjort en sammanställning av projekten inom KOMPIS (kommunal planering i statlig samverkan), som nu finns tillgänglig på www.havochvatten.se. Syftet är att ge inspiration och idéer till ytterligare kustkommuner som ännu inte sökt KOMPIS-bidrag för arbete med kust- och havsplanering. Bidraget söks hos länsstyrelsen och avser stöd och förstärkning för förberedelser och genomförande av översiktsplanering i havet. Totalt har 22 miljoner kronor avsatts för projektet under 2016-2017.

Förslag om förenklade regler för tillfälliga bostäder

Under året har många förslag för att förenkla reglerna kring plan- och byggprocessen varit aktuella. Nu har i Näringsdepartementets promemoria ”Tidsbegränsade bygglov för flyttbara bostäder” (N2016/06282/PBB) föreslagits ytterligare förenklingar av regelverket för att främja en effektiv markanvändning. Förslaget innebär att man skall införa en särskild reglering i plan- och bygglagen om tidsbegränsat bygglov för flyttbara byggnader för bostadsändamål. Skillnaden mellan de föreslagna reglerna och de nuvarande reglerna om tillfälligt bygglov är att bl.a. att bedömningen nu endast skall ske av huruvida byggnaden är flyttbar, och inte av huruvida behovet är tillfälligt eller ej som idag är fallet. Ytterligare en skillnad är att tidsbegränsat bygglov för högst 15 år skall få meddelas även om samtliga förutsättningar för att få permanent bygglov är uppfyllda, vilket de nu gällande reglerna inte tillåter. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2017 och de föreslås upphöra att hälla den 1 juli 2023.

Värdeåterföring vid satsningar på transportinfrastruktur

Ytterligare förändringar i plan- och bygglagen har föreslagits i propositionen ”Värdeåterföring vid satsningar på transportinfrastruktur” (prop. 2016/17:45). Ändringarna syftar till att möjliggöra frivillig återföring av delar av den värdeökning för fastigheter som uppstår till följd av stora investeringar i transportinfrastruktur (värdeåterföring) till samhället. Värdeåterföring föreslås ske genom att en kommun som medfinansierar statlig eller landstingskommunal transportinfrastruktur får förhandla med en byggherre eller fastighetsägare om att ersätta kommunen för en del av den medfinansiering som kommunen lämnar (medfinansieringsersättning). Förslaget innehåller även en ändring i lagen om vissa kommunala befogenheter, vilken förtydligar att kommuner även får medfinansiera byggande av järnväg, inkl. tunnelbana och spårväg, som ett landsting är huvudman för. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2017.

SMHI förbättrar verktyg för kommuner att kontrollera luftkvalitet

SMHI har lanserat en förbättrad version av luftkvalitetssystemet SIMAIR som möjliggör för kommuner och myndigheter att utvärdera tätortsluften.

För att kontrollera och följa upp luftkvaliteten, bl.a. i förhållande till gällande miljökvalitetsnormer, utför många kommuner mätningar, till exempel vid hårt trafikerade gator. SIMAIR kan fungera som ett komplement till sådana fysiska mätningar då den använder modellberäkningar för att simulera luftkvaliteten över större områden i kommunen, för att skapa en helhetsbild. Det går även att studera varifrån luftföroreningarna kommer och utvärdera vilken effekt olika åtgärder kan ha på luftmiljön. Mer information om verktyget finns på www.smhi.se.

MÖD ställer höga krav på fågelinventering i vindkraftsprövning

Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) har i målet M 3668-16 återförvisat ett anmälningsärende gällande uppförande av tre vindkraftverk till kommunen för ny handläggning på grund av att de två fågelinventeringar som sökanden gjort under månaderna maj och juni 2013 respektive februari och mars 2014 inte ansetts tillräckliga. Bl.a. ansågs de valda tillfällena inte varit lämpliga med hänsyn till inventering av bivråk. Gällande vissa andra arter hade sökanden förlitat sig på uppgifter från myndigheter och organisationer och uppgifterna var även allmänt hållna. Prövningen föranleddes av att två ornitologiska föreningar överklagat kommunens beslut om försiktighetsmått i ärendet, och även då både länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen godkänt sökandens undersökningar så ändrade Mark- och miljööverdomstolen, såsom högsta instans, beslutet på grund av att utredningen inte ansågs tillräcklig för att läggas till grund för den lokaliseringsbedömning som skall göras enligt 2 kap. 6 § miljöbalken.

God Jul och Gott Nytt År!

Vi på Stangdell & Wennerqvist får slutligen passa på att tacka för det gångna året och önska er en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!

Välkommen till lunchföreläsning om den senaste praxisen kring miljökvalitetsnormer vid tillståndsprövning och i MKB

 Vi på Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist vill bjuda in dig till lunchföreläsningen

 ”Från Weser till Näckån”

om Miljökvalitetsnormer vid tillståndsprövning och i MKB.

Vid tillståndsprövningar enligt miljöbalken och upprättande av miljökonsekvensbeskrivningar måste frågan om miljökvalitetsnormer behandlas. Hur miljökvalitetsnormer för bl a ytvatten skall bedömas och prövas rättsligt har genomgått en stor förändring i och med den s.k. Weserdomen från EU-domstolen. Domarna från EU-domstolen håller nu också på att få genomslag i rättspraxis hos domstolarna i Sverige. Frågan är av stor betydelse för alla som kommer i kontakt med tillståndsprövningar enligt miljöbalken eller arbetar med MKB.

Vid vårt lunchseminarium ger vi en uppdatering av gällande rätt och den senaste utvecklingen i frågan, med möjlighet till diskussion och trevlig samvaro.

Föreläsningen äger rum onsdagen den 30 november 2016 kl. 11.30 – 13.00 på First Hotel G, Göteborgs Centralstation (Nils Ericsonsplatsen 4). Vi börjar med lunchen kl. 11.30.

Föreläsningen med lunch erbjuder vi till ett självkostnadspris av 300 kr inkl. 25 % moms.

Vi ser fram emot Din anmälan senast den 11 november 2016, via e-post till event@swlaw.se eller telefon 031-15 14 90. Betalning av anmälningsavgiften, med namnet på inbetalaren, sker till bankgiro 5277-2530 samtidigt med anmälan. Ange namn, arbetsgivare och eventuella matallergier vid anmälan. Anmälan är bindande och platsantalet begränsat, först till kvarn gäller!

Välkommen önskar vi på Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist

Vi har tecknat ramavtal med SKL/SKI för juridiska tjänster

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har upphandlat juridiska tjänster för sina medlemmar i hela landet. Alla kommuner och kommunala bolag som registrerat sig som avropsberättigad part genom SKL har en möjlighet att avropa från avtalet. Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist AB omfattas av ramavtalet för område syd inom miljörätt, fastighetsrätt (inkl. VA och PBL) och allmän förvaltningsrätt.

Tidsbegränsat bygglov för studentbostäder upphävs

Mark-och miljööverdomstolen har i mål P 1128-16 beslutat att upphäva Byggnadsnämndens i Göteborgs kommun beslut att bevilja tidsbegränsat bygglov för nybyggnad av vissa studentbostäder. Domstolen konstaterar att tidsbegränsat bygglov kräver att åtgärden avser ett behov som verkligen är tillfälligt. Även då behovet av studentbostäder på den aktuella platsen ansågs var tidsbegränsat, eftersom det finns planer för permanent placering på andra platser, menade domstolen att den planerade byggnationer skulle kräva omfattande och kostsamma markåtgärder och grundläggningsarbeten och att det därför inte framstod som rimligt att åtgärden skulle kunna avvecklas inom bygglovstiden. Det konstaterades även att det arrendeavtal som tecknats mellan kommunen och bolaget inte kunde sägas upp för avflyttning förrän tidigast den 31 december 2035. Domstolen ansåg att det därför saknas förutsättningar att bevilja tidsbegränsat bygglov. Eftersom Mark- och miljööverdomstolen anser frågan vara av prejudikatsintresse får den överklagas till Högsta domstolen.

Undantag i plan- och bygglagen för asylboenden föreslås

I promemorian ”Undantag från vissa bestämmelser i plan- och bygglagen vid tillströmning av asylsökande” från Näringsdepartementet föreslås att det införs ett bemyndigande för regeringen i plan- och bygglagen att meddela föreskrifter om undantag från vissa bestämmelser i lagen. Sådana föreskrifter ska få meddelas för att boenden för asylsökande snabbt ska kunna anordnas under begränsad tid. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2017.

Regler för att underlätta avlägsnande av otillåtna bosättningar

I promemorian ”Otillåtna bosättningar” (Ds 2016:17) föreslås lagändringar som innebär att ärenden hos Kronofogdemyndigheten gällande avlägsnande av otillåten bosättning skall kunna prövas effektivare, enklare och billigare. Idag har en markägare som vill få bort en otillåten bosättning, vilken etablerats på dennes mark, att vända sig till Kronofogdemyndigheten med en ansökan om särskild handräckning. Processen bedöms dock inte särskilt lämplig för att hantera större otillåtna bosättningar. Förslaget innebär ett nytt förfarande med benämningen ”avlägsnande”. En markägare skall kunna få en ansökan om avlägsnande prövad utan att behöva identifiera de boende och istället för att betala en grundavgift för varje enskild person som skall avlägsnas, föreslås en gemensam grundavgift om 5 000 kr. Markägarens ansvar för kostnader i målet ska även kunna begränsas. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2017.

Felaktig nybyggnadskarta medförde skadeståndsskyldighet för kommun

Mark- och miljööverdomstolen har i mål T 6881-15 fastställt att en kommun är skadeståndsskyldig gentemot en fastighetsägare på grund av felaktig uppgift i kommunens nybyggnadskarta. Uppgiften gällde en viss gränspinnes höjd och felaktigheten ledde till att byggnadens sockel blev för låg, i strid med meddelat bygglov. Domstolen konstaterade att fastighetsägaren var tvingad att ha en nybyggnadskarta, vilken endast kunde fås genom kommunen, att kommunen var ansvarig för uppgifterna i kartan samt att felaktigheten innebar en försumlighet vid myndighetsutövning från kommunens sida. Då den felaktiga höjdangivelsen var orsaken till att hussockeln byggts för lågt och då detta inneburit att fastigheten inte går att sälja, anses kommunen ersättningsskyldig gentemot fastighetsägaren för den uppkomna skadan.

Länsstyrelsens beslut om utökat strandskydd upphävs och återförvisas

Regeringen har upphävt länsstyrelsens beslut om att utvidga strandskyddet från 100 meter till 200-300 meter i ett antal ärenden, bl.a. avseende Göteborgs kommun, Strömstads kommun, Lysekils kommun, Sotenäs kommun m.fl. och återförvisat ärendena till länsstyrelsen för ny handläggning. Länsstyrelsen hade motiverat samtliga ändringar av strandskyddsgränserna med stöd av 7 kap. 14 § andra stycket miljöbalken, dvs. utifrån att det är fråga om en utvidgning av strandskyddsområdena. Lagstiftningen kan enligt regeringen inte förstås så att bestämmelsen om utvidgat strandskydd får användas för att reglera ett område som ligger innanför det generella strandskyddet, oavsett om området utvidgas eller minskas, även om det generella strandskyddet tidigare har upphävts. Regeringen ansåg att länsstyrelsens beslut inte är förenligt med gällande lagstiftning och att besluten därför ska upphävas i sin helhet och handläggas på nytt av länsstyrelsen.

Nytt regelverk om upphandling

Genom propositionen ”Nytt regelverk om upphandling” (prop. 2015/16:195) den 22 juni 2016 föreslås ett genomförande av 2014 års tre EU-direktiv på upphandlingsområdet. Propositionen innehåller förslag till en ny lag om offentlig upphandling, ny lag om upphandling inom försörjningssektorerna samt förslag till lag om upphandling av koncessioner. 2014 års EU-direktiv innehåller ett antal nya bestämmelser som framför allt rör skyldigheter och möjligheter att genom upphandling främja samhälleliga ändamål.  Propositionen innehåller bland annat tydligare regler om miljö-, arbetsrättslig- och sociala hänsyn. Exempelvis ska en leverantör som har åsidosatt miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter få uteslutas av den upphandlande myndigheten från att delta i en upphandling. I den nya lagen om offentlig upphandling föreslås ökade möjligheter att använda förhandlat förfarande med föregående annonsering och konkurrenspräglad dialog. Konkurrenspräglad dialog införs som ett förfarande även i lagen om upphandling inom försörjningssektorerna. Direktivens bestämmelser om att det som huvudregel ska vara obligatoriskt att kommunicera elektroniskt vid upphandlingar genomförs i båda lagarna. Vidare föreslås i båda lagarna kortare tidsfrister för att komma in med anbudsansökningar och anbud. Lagarna innehåller också bestämmelser om undantag för intern upphandling mellan myndigheter, bestämmelser om reserverad upphandling samt förändringar i syfte att främja små- och medelstora företags deltagande i upphandlingar. Innovationspartnerskap lanseras som nytt förfarande. Det syftar till att skapa förutsättningar för utveckling och inköp av en innovativ vara, tjänst eller byggentreprenad. Upphandlande myndigheter och enheter ska kunna använda sig av någon av följande tre grunder för anbudsutvärdering; bästa förhållandet mellan pris och kvalitet, kostnad eller pris. Möjligheter att beakta livscykelkostnader införs. 2014 år direktiv angående koncessioner genomförs genom lagen om upphandling av koncessioner. Den följer i allt väsentligt samma struktur som de båda andra lagarna, men är mindre detaljerad och mer flexibel. De nya lagarna och följdändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2017.

Nationell upphandlingsstrategi

Den 30 juni 2016 lanserade regeringen en nationell upphandlingsstrategi. Nationella upphandlingsstrategin är en del av regeringens arbete för att utveckla de offentliga upphandlingarna i Sverige. Syftet med strategin är att stimulera myndigheter och enheter att använda upphandling som ett verktyg för att åstadkomma positiva effekter i den egna verksamheten och i samhället i stort. I strategin presenteras förslag på konkreta åtgärder som kan vidtas i de upphandlande myndigheternas och enheternas organisationer. De åtgärder som föreslås i strategin är relevanta oavsett vilken offentlig verksamhet det rör sig om. Strategin riktar sig till företrädare och medarbetare vid myndigheter, kommuner och landsting och ska fungera som ett stöd i deras arbete. Även leverantörer är en viktig målgrupp för upphandlingsstrategin. I strategin tydliggörs regeringens prioriteringar på området. Det ska innebära att det blir lättare för leverantörerna att veta vilka krav som ställs och underlätta dialogen mellan näringslivet och det offentliga. I samband med lanseringen av upphandlingsstrategin ges Upphandlingsmyndigheten i uppdrag att arbeta för att strategin får genomslag. Det handlar bland annat om att informera och vägleda myndigheter samt följa upp hur strategin påverkar inköpsarbeten.

Sist men inte minst vill vi på Advokatfirman Stangdell och Wennerqvist önska er alla en riktigt skön sommar och semester och på återseende!

Glad sommar!!!

Beslut om detaljplaner ska överklagas direkt till mark- och miljödomstolen

I vårt nyhetsbrev i december 2015 informerade vi om att regeringen i proposition föreslagit en ändring i plan- och bygglagen (2010:900), vilken innebär att kommunala beslut att anta, ändra eller upphäva detaljplaner eller områdesbestämmelser inte längre skall överklagas till länsstyrelsen, utan direkt till mark- och miljödomstolen. Riksdagen har den 9 mars 2016 bifallit propositionen och ändringarna kommer att börja gälla från den 1 juni 2016.

Bättre samarbete mellan stat och kommun vid planering för byggande

Planprocessutredningen har överlämnat sitt betänkande ”Bättre samarbete mellan stat och kommun – vid planering för byggande” (SOU 2015-109), vilken utredning haft till syfte att föreslå åtgärder för att öka den kommunala planläggningen för bostadsbyggande och utbudet av markanvisningar samt att utreda kommunernas möjligheter att ställa detaljerade krav i detaljplan, möjligheten till bättre planberedskap och behovet av effektivisering i myndigheternas medverkan i plan- och byggprocessen. Utredningen drar slutsatsen att det finns organisatoriska samordningsproblem, såsom de omfattande och komplicerade utredningar som detaljplaneläggningen normalt förutsätter. Vidare upplevs statliga bestämmelser, riktlinjer och målsättningar som hinder av kommunerna vid planläggning för bostadsbyggande, bl.a. beroende på intressekonflikter och otydligheter i statens krav gällande t.ex. behovet av utredningar och deras innehåll och omfattning. Utredningens förslag är bl.a. att kommunerna skall få möjlighet att begära ett bindande planeringsbesked från länsstyrelsen inom sex veckor, att det införs en tidsfrist om två månader för länsstyrelsens handläggning efter ett beslut om överprövning enligt 11 kap 10 § plan- och bygglagen, att Boverket, länsstyrelserna och SKL gemensamt genomför en kompetensutvecklingsinsats under åren 2017-2020 avseende lagstiftningen och dess tillämpning samt att detaljplaner ska hindras från att bli för detaljerade vad gäller yttre utformning avseende färg och material. 2

Interimistiska beslut vid överprövning av upphandlingar

I en lagrådsremiss föreslås att bestämmelserna om interimistiska beslut vid överprövning av en upphandling och av ett avtals giltighet ska förtydligas. Användarnas intresse, allmänintresset och övriga berörda intressen ska särskilt beaktas vid skadeavvägningen. Förslaget har väckts med anledning av den rådande flyktingsituationen men syftar till att allmänt underlätta genomförandet av skyndsamma upphandlingar. Bestämmelserna görs samtidigt mer direktivnära. Ändringarna föreslås i samtliga gällande och föreslagna lagar på upphandlingsområdet.

Nya patent- och marknadsdomstolar inrättas

Riksdagen har den 2 mars 2016 beslutat att nya patent- och marknadsdomstolar skall handlägga alla immaterial-, marknadsförings- och konkurrensrättsliga mål och ärenden. Den nya Patent- och marknadsdomstolen kommer att utgöra del av Stockholms tingsrätt och överinstansen, Patent- och marknadsöverdomstolen, kommer att utgöra del av Svea hovrätt. Den nya ordningen innebär att Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen upphör den 31 augusti 2016.

HD prövar nekat förhandsbesked p.g.a. detaljplanekrav

Frågan om proportionalitetsprincipen när en kommun nekar förhandsbesked för bygglov med anledning av att området först måste detaljplaneläggas, skall prövas av Högsta domstolen. Målet ifråga avser ett nekat förhandsbesked för byggnation på en icke detaljplanelagd fastighet i Värmdö kommun där den kommunala nämnden motiverar sitt beslut med hänvisning till 4 kap. 2 § plan- och bygglagen. Mark- och miljööverdomstolen, som vanligtvis är högsta instans i ett dylikt ärende, konstaterade i sitt avgörande i mål P 430-14 att det finns en tidpunkt då kommunen på grund av proportionalitetsprincipen har en skyldighet att pröva den sökta åtgärden utan föregående planläggning, men att den tidpunkten i det förevarande fallet inte nåtts med motiveringen att en byggnation av fastigheten ifråga skulle försvåra en kommande planläggning och omöjliggöra en rationell planering av området samt även då den i översiktsplanen angivna planeringshorisonten – möjlighet till planläggning från år 2026 -inte ansågs oproportionerligt lång. Då frågan anses vara principiellt viktig till ledning för rättstillämpningen beslutade Mark- och miljööverdomstolen att domen får överklagas till Hösta domstolen, där målet T 260-15 nu ligger för prövning. 3

Tidsbegränsat bygglov för villavagnar tillåts i strid med detaljplan

Mark- och miljööverdomstolen har i mål P 5145-15 beslutat att tillåta ett tidsbegränsat bygglov för 49 villavagnar på en bandyplan, även då åtgärden strider mot detaljplan med det planenliga ändamålet ”idrott”. Villavagnarnas syfte har varit att uppfylla tre kärnkraftverks behov av sängplatser för personal under en revisionsperiod. Mark- och miljööverdomstolen ansåg att förutsättningarna för att bevilja ett tidsbegränsat bygglov enligt 9 kap. 33 § plan- och bygglagen var uppfyllda med hänsyn till att det behov som boendena var avsedda att täcka, var begränsat i tiden genom att den offentliga upphandling som låg till grund för ansökan i sig var begränsad till högst fem år. Det beaktades i målet även att det framstod som enkelt att återställa fastigheten i enlighet med det planenliga användningssättet, efter det att bygglovet upphört.

Bostadsinredd sjöbod som strider mot bygglov måste återställas

Mark- och miljööverdomstolen har i mål P 1734-15 beslutat att en sjöbod i Tanums kommun måste återställas på grund av att den inretts för annat ändamål i förhållande till det medgivna bygglovet. Bygglovet från år 2007 avsåg uppförande av förrådsbyggnad i form av sjöbod och angav som villkor att boden inte får isoleras, inte får vara inredd för boende samt att vatten och avlopp inte får dras in. Sjöboden hade under åren inretts med bl.a. invändiga väggpaneler, parkettgolv, badrumsinredning och va-installation, vilka åtgärder enligt domstolen innebar att sjöboden inretts för ett väsentligen annat ändamål än det som bygglovet ger tillstånd till. Domstolen konstaterade att den tillåtna användningen för sjöboden enligt bygglovet är begränsad till förrådsbyggnad och bedömningen påverkades inte heller av att kommunen, på fastighetsägarens begäran, anslutit sjöboden till det kommunala va-nätet.

En riktigt fin vår önskar vi Er!

STANGDELL & WENNERQVIST