Nu har även Marie Wikström beviljats inträde i Advokatsamfundet. Marie kom till oss 2014 efter en lång tid inom domstolsvärlden. Hon har bl.a. arbetat som notarie på Länsrätten och föredragande på Kammarrätten här i Göteborg men även varit på Regeringskansliet som ämnessakkunnig. Hos oss har hon arbetat som biträdande jurist med alla på firman förekommande ärenden och har särskilt gett oss ett stort stöd inom offentlig upphandling. Hon kommer att arbeta vidare hos oss inom samma områden men nu som advokat. Vi vill gratulera Marie och ser fram emot ett fortsatt trevligt arbete med henne här på firman.

Så här inför stundande semestrar kommer här vårens nyhetsbrev från oss. Sommaren är på väg. Minska på måstena på semestern och ge Dig tid och hän åt sådant som Du längtat efter men kanske inte haft tid till.

Ha en riktigt skön sommar!

Från oss på Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist

Ändring i PBL gällande byggande av altaner

I propositionen ”Större frihet att bygga altaner” (prop. 2018/19:112) föreslås att det i plan- och bygglagen (2010:900) införs ett undantag från kravet på bygglov för att uppföra en altan vid ett en- eller tvåbostadshus, eller tillhörande komplementbostadshus, om altanen byggs inom 3,6 meter från bostadshuset, inte är högre än 1,8 meter och inte placeras närmare fastighetsgränsen än 4,5 meter. En sådan altan får strida mot den detaljplan eller de områdesbestämmelser som gäller för området.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2019.

Skyldighet att kommunicera granskningsutlåtande i detaljplaneärende

Mark- och miljööverdomstolen har i målet MÖD 2019:4 ansett att en kommuns underlåtenhet att skicka granskningsutlåtandet, eller ett meddelande om var utlåtandet hölls tillgängligt, till berörda sakägare i ett detaljplaneärende har utgjort ett sådant handläggningsfel som motiverar att planen upphävs.

Kommunen anförde i målet att sakägare har haft möjlighet att begära att få ta del av både samrådsredogörelser och granskningsutlåtanden samt att den klagande sakägaren deltagit vid ett möte angående detaljplanen där det fanns möjlighet att i dialog med exploatören, planförfattaren, lantmäteriet och kommunen lyfta angelägna frågor i den aktuella detaljplanen.

Domstolen konstaterade att det i 5 kap. 23 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL, föreskrivs att kommunen efter granskningstiden ska upprätta ett granskningsutlåtande som ska innehålla en sammanställning av de skriftliga synpunkter som inkommit under granskningstiden och en redovisning av kommunens förslag med anledning av synpunkterna. Granskningsutlåtandet eller ett meddelande om var det finns tillgängligt ska så snart som möjligt skickas till dem som inte har fått sina synpunkter tillgodosedda enligt 5 kap. 24 § PBL.

I det aktuella fallet hade ett granskningsutlåtande upprättats och funnits tillgängligt hos kommunen, men varken utlåtandet eller något meddelande om var det fanns tillgängligt har skickats ut på föreskrivet sätt. Denna brist i handläggningen kan enligt domstolens bedömning ha haft betydelse för sakägares möjlighet att bevaka sin rätt och att framföra synpunkter till de förtroendevalda beslutsfattarna, vilket i sin tur kan ha haft betydelse för beslutet att anta detaljplanen. Kommunens beslut att anta detaljplanen upphävdes därför.

Ny vägledning från Naturvårdsverket gällande utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse

Naturvårdsverket har publicerat en vägledning till föreskrifterna NFS 2016:6 om utsläpp och kontroll av utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse. Vägledningen riktar sig främst till kommuner och länsstyrelser och avser såväl huvudmannaskap som tillsyn. Vägledningen skall klargöra väsentliga tillämpningsfrågor som följer av föreskrifterna NFS 2016:6 samt även vilka EU-rättsliga krav som ställs på de svenska avloppsreningsanläggningarna.

Innehållet i vägledningen omfattar bl.a. beskrivning av vikten av att hänsyn tas till klimat-och säsongsvariationer vid utformning och drift av avloppsreningsanläggningar samt kravet på att avloppsreningsanläggningarna skall vara utformade så att representativa prover kan tas på bräddat vatten, inkommande vatten och på det renade vattnet före utsläpp i recipienten.

Vägledningen återfinns på www.naturvardsverket.se.

Kommun behöver inte delge privatperson kostnader för VA

Kammarrätten i Göteborg har i mål nr 1522-19, gällande begäran från privatperson om att kommunen skulle delge honom information om kostnader för kommunens vattenverk genom att ange kostnad per kubikmeter, beslutat till kommunens fördel och avslagit begäran. Kommunens inställning var att uppgifterna inte kunde lämnas då dessa inte kunde göras tillgängliga med rutinbetonade åtgärder.

Kammarrätten konstaterade i målet att för att en sammanställning ska anses tillgänglig med rutinbetonade åtgärder krävs att informationen kan göras tillgänglig med en begränsad arbetsinsats, vilken inte är förknippad med några nämnvärda kostnader. Med anledning av att de efterfrågade uppgifterna avseende vattenkostnad endast skulle kunna göras tillgängliga med en arbetsinsats omfattande efterforskning, programmering och kvalitetskontroller, vilka avsevärt överstiger 4–6 timmars arbete ansåg Kammarrätten att detta går utöver vad som kan anses utgöra en begränsad arbetsinsats som inte är förknippad med några nämnvärda kostnader. Eftersom den begärda sammanställningen inte kan göras tillgänglig genom rutinbetonade åtgärder anses den inte förvarad hos myndigheten, och den utgör därmed enligt Kammarrättens bedömning inte en allmän handling.

Rätt till uppsägning av lokalhyra i förtid vid störande ombyggnadsarbeten

Högsta domstolen har i målet T 4179-18 prövat frågan om ombyggnadsarbeten inneburit sådant hinder i en lokalhyresgästs nyttjanderätt att det gett hyresgästen rätt till hyresnedsättning, samt även rätt till uppsägning av hyresavtalet i förtid. I det aktuella fallet hade hyresgästen hyrt en lokal i ett köpcentrum, vilket under hyrestiden genomgick omfattande och tidskrävande ombyggnadsarbeten som innebar bl.a. begränsad framkomlighet för kunder.

Domstolen ansåg i målet att hyresvärdens ansvar inte bara omfattar det inre skicket utan även utifrån kommande hinder. I det aktuella fallet gjorde domstolen bedömningen att bolaget inte haft att förvänta sig den aktuella bristen när hyresavtalet träffades eftersom det av avtalet framgick att parternas avsikt var att det (relativt nybyggda) köpcentrumet skulle hålla hög standard och vara en attraktiv plats att besöka. Bolaget har därför inte haft att förvänta att något annat än sedvanligt underhåll skulle vara aktuellt under hyrestiden.

Med hänsyn till ombyggnationens inverkan på hyresgästens möjligheter att nyttja lokalen på förväntat sätt fastställde domstolen att bristen i nyttjanderätten har varit av sådan väsentlig betydelse att bolaget haft rätt att säga upp avtalet i förtid samt även rätt till hyressänkning.

Vi har fått ytterligare en advokat hos oss. I januari beviljades Charlotte Bourner inträde i Advokatsamfundet. Charlotte kom till oss 2015 efter en tid som både notarie och beredningsjurist på Mark- och miljödomstolen i Vänersborg. Hos oss har hon arbetat som biträdande jurist med alla på firman förekommande ärenden. Hon kommer att arbeta vidare hos oss inom samma områden men nu som advokat. Vi vill gratulera Charlotte och ser fram emot ett fortsatt trevligt arbete med henne här på firman.

Nya bestämmelser om ”långsam handläggning” i förvaltningslagen

I förvaltningslagen (2017:900) har införts två nya bestämmelser i 11-12 §§ som avser åtgärder vid långsam handläggning.

Enligt 11 § är en myndighet skyldig att underrätta enskild om ett ärende kommer att bli väsentligt försenat, samt även anledningen till förseningen. Skyldigheten gäller endast i fall då ärenden har initierats av den enskilde, och alltså inte i ärenden som inletts av myndigheten eller i tillsynsärenden som inletts genom klagomål från annan enskild. Myndigheten behöver inte informera om alla förseningar, utan endast när det rör sig om väsentliga sådana. Vid bedömningen av vad som är en väsentlig försening får beaktas bl.a. den normala handläggningstiden för liknande ärenden, vilken betydelse ett snabbt beslut har för den enskilde samt omständigheterna i övrigt i det enskilda fallet.

Enligt 12 § har enskild möjlighet att genom dröjsmålstalan begära att myndighet skall avgöra ett ärende inom fyra veckor i fall då det gått mer än sex månader sedan ärendet inleddes vid myndigheten och då myndigheten ifråga är första prövningsinstans. En begäran enligt 12 § måste framställas skriftligen för att vara gällande. Framställs en muntlig begäran bör myndigheten informera om detta formkrav.

Reducerade bygglovsavgifter vid ”långsam handläggning”

Som nämnts i tidigare nyhetsbrev kommer nya regler i plan- och bygglagen (2010:900) att börja gälla den 1 januari 2019, vilka innebär sänkta avgifter för sökanden av bygglov, förhandsbesked eller startbesked när kommunens handläggning blir fördröjd.

Enligt de nya reglerna skall beslut i ärenden om bygglov och förhandsbesked fattas inom tio veckor från det att ansökan kom in till Byggnadsnämnden. Om handläggningstiden överstiger tio veckor skall avgiften reduceras med en femtedel per påbörjad vecka och efter ett överskridande med fem veckor får ingen bygglovsavgift tas ut. Samma reduktion skall gälla vid ansökan om rivningslov, marklov, förhandsbesked och anmälan. För de ansökningar och anmälningar som kommit in till Byggnadsnämnden före den 1 januari 2019 skall dock fortfarande äldre bestämmelser gälla.

Fastighet måste vara taxerad som jordbruksenhet för nekat bygglov enligt 3 kap. 4 § miljöbalken

Mark- och miljööverdomstolen har i målet P 10815-17 beslutat att bygglov kan beviljas för fastighet som ligger inom utpekat område för jordbruksmark med anledning av att fastigheten är taxerad som småhusenhet, och därmed inte utgör jordbruksmark. Miljö- och samhällsnämnden hade avslagit bygglovsansökan då nämnden ansåg att marken inom fastigheten utgör brukningsvärd jordbruksmark och därmed omfattas av 3 kap. 4 § miljöbalken, vilket innebär att marken endast får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen. Mark- och miljööverdomstolen ansåg dock att för att mark skall kunna utgöra jordbruksmark enligt 3 kap. 4 § miljöbalken måste fastigheten ifråga vara taxerad som jordbruksenhet, vilket alltså inte vara fallet i den aktuella prövningen.

Fristående proportionalitetsavvägning krävs i mål enligt fastighetsbildningslagen

Högsta domstolen har i målet HD T 1523/17 fastslagit att regeringsformens (1974:152) regler om egendomsskydd i 2 kap. 15 § kräver att det görs en fristående proportionalitetsavvägning mellan allmänna och enskilda intressen i varje enskilt fall som gäller tvångsvis marköverföring enligt fastighetsbildningslagen (1970:988). Målet gällde en tvångsöverföring av mark från en privatägd fastighet för att förbättra användningen för en intilliggande fastighet vad avser möjlighet till parkering och vändplats.

Högsta domstolen konstaterade i målet att fastighetsbildningslagens bestämmelser om tvångsvis marköverföring genom fastighetsreglering innehåller regler som endast till viss del tillgodoser kravet på en proportionalitetsavvägning, dock inte fullt ut. Det krav på en proportionalitetsavvägning som regeringsformens regler om egendomsskydd uppställer, kräver därför att en från fastighetsbildningslagen fristående avvägning görs mellan allmänna och enskildas intressen. Den enskildes intresse av att intrång inte sker ska då vägas mot den grad av allmänt intresse som finns för den aktuella åtgärden.

God jul…

Så här dagarna före jul vill vi skicka en julhälsning från oss på Stangdell & Wennerqvist.

Vi vill samtidigt tacka alla klienter, samarbetspartners och bekanta för ett lärorikt och givande år 2018 med många roliga projekt och samarbeten tillsammans med Er! Vi hoppas få arbeta med och träffa er även nästa år 2019.

 I en föränderlig och uppkopplad tillvaro är det viktigt med traditioner som julen. Julen ger oss en möjlighet till vila, eftertanke och möjligheten att bry oss om varandra. Tid att lägga telefonen och skärmarna åt sidan och bara vara i stunden.

Unna dig att umgås och tala med nära och kära. Ha tid för dig och varandra i jul. Låt julen gå i närvarons tecken!

 Vatten är allas vårt i särklass viktigaste livsmedel. Under senare år har vi i Sverige på allvar insett detta och att inte heller ta tillgången till rent dricksvatten för given. För en stor del av världens befolkning är tillgången till just rent dricksvatten den absolut viktigaste frågan idag och i framtiden. Vi på Stangdell & Wennerqvist har därför valt att även i år stödja de mest utsatta barnen och deras möjlighet att få tillgång till vatten genom att skänka en vattenpump genom Unicef.

 I år skulle vi vilja be Dig att på julafton tända ett ljus – inte bara för nära och kära – men även för alla barn på flykt undan krig och andra katastrofer.

 Vi önskar Dig den bästa av jular!

 …och ett gott nytt år 2019!

 Till Dig från oss alla på Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist

Mark- och miljööverdomstolen prövar frågan om undantag från ”försämringsförbudet”

Mark- och miljööverdomstolen har i målet M 5186-17 tagit ställning till frågan om undantag från förbudet mot försämring av en vattenförekomsts status enligt den s.k. ”Weserdomen” och beslutat att tillåta Mölndals kommun och Mölndals Kvarnby att utföra bl.a. grävningsarbeten i Mölndalsån, trots att åtgärderna riskerar att leda till en sådan försämring.

Domstolen menade att även då det inte har införts någon bestämmelse i svensk lagstiftning som uttryckligen reglerar undantag från förbudet kan reglerna om undantag i artikel 4.7 i vattendirektivet (2000/60/EG) beaktas vid den rimlighetsavvägning som skall göras enligt 2 kap. 7 § miljöbalken. Domstolen ansåg vid rimlighetsavvägningen att intresset av att genomföra projektet sammantaget överväger de försämringar i vattenkvaliteten som arbetena kan ge upphov till.

Mark- och miljööverdomstolens dom får anses innebära att åtgärder som försämrar vattenstatusen kan tillåtas om en rimlighetsavvägning enligt 2 kap. 7 § miljöbalken mynnar ut i att intresset av att genomföra projektet överväger de försämringar i vattenkvaliteten som arbetena kan ge upphov till, under förutsättning att de krav som följer av artikel 4.7 i vattendirektivet även är uppfyllda.

Målet är således av stort intresse vid liknande tillståndsprövningar framöver. Mark- och miljööverdomstolens dom har dock överklagats till Högsta domstolen, som närmast har att besluta i frågan om prövningstillstånd. Det blir intressant att se om Högsta domstolen tar upp målet till prövning.

Ändringar hos hyres- och arrendenämnderna

I en lagrådsremiss har regeringen föreslagit att hyres- och arrendenämnderna skall finnas kvar och att de även fortsättningsvis skall vara förvaltningsmyndigheter och bl.a. medla i och pröva hyres- och arrendetvister.

För att skapa en modernare och mer ändamålsenlig prövning föreslår regeringen dock bl.a. att modern teknik utnyttjas på ett bättre sätt genom att förhör i nämnderna som huvudregel dokumenteras genom en ljud- och bildupptagning, som sedan kan användas i hovrätten om ärendet överklagas, att möjligheterna att överklaga nämndernas beslut utökas, att reglerna om nämndernas sammansättning blir mer flexibla genom att ordföranden ges möjlighet att pröva fler frågor ensam samt att det införs en möjlighet att delegera fler uppgifter till en anställd i hyresnämnden som har tillräcklig kunskap och erfarenhet.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2019.

Begränsad friyta utomhus hindrar inte förskoleverksamhet

Mark- och miljööverdomstolen har i målet M 1926-17 prövat huruvida brist på utomhusyta skall innebära en sådan störning enligt miljöbalken att en förskoleverksamhet inte skall tillåtas. Domstolen konstaterade i målet att storleken på friyta utomhus i sig inte utgör en störning enligt miljöbalken. En liten utomhusyta kan visserligen medföra skador, dessa kan dock motverkas genom verksamhetens organisation, tillgång till andra grönytor m m. Den aktuella förskoleverksamheten tilläts således i målet.

En intressant aspekt i målet var att domstolen inhämtat yttrande från Folkhälsomyndigheten, vilken ansåg att tillgången till uteyta (fysisk aktivitet) är viktig ur ett folkhälsoperspektiv. Domstolen betvivlade inte riktigheten i detta, men konstaterade att hälsofrämjande aktiviteter, eller frånvaron av dessa, inte är något som regleras i miljöbalken. Avsaknad av fysisk aktivitet kan således inte betraktas som en sådan störning som enligt miljöbalken kan anses utgöra en olägenhet för människors hälsa.

Kommunalt dricksvatten omfattas av produktansvarslagen

Högsta domstolen har i målet Ö 4746-17 beslutat att dricksvatten, som ett kommunalt bolag levererat enligt lagen om allmänna vattentjänster, även omfattas av bestämmelserna i produktansvarslagen.
Frågan kom till prövning med anledning av att ett antal personer, med stöd av bestämmelserna i produktansvarslagen, stämde det kommunala bolaget i tingsrätten och yrkade ersättning för personskada orsakad av att det vatten som levererats haft en säkerhetsbrist eftersom vattnet innehöll s.k. PFAS-ämnen. Det kommunala bolaget å sin sida invände att frågan om skadeståndsansvar för det levererade vattnet exklusivt regleras i lagen om allmänna vattentjänster, och därför skall prövas av mark- och miljödomstol, inte av allmän tingsrätt.
Tingsrätten hänsköt frågan om tillämplig lagstiftning till Högsta domstolen, vilken klargjorde att kommunalt dricksvatten är en sådan produkt som faller under produktansvarslagens tillämpningsområde. Högsta domstolen konstaterade att skadeståndsbestämmelserna i lagen om allmänna vattentjänster inte är exklusivt tillämpliga och det dricksvatten som bolaget levererat har satts i omlopp i en näringsverksamhet. Bolagets leverans av vatten enligt lagen om allmänna vattentjänster omfattas alltså även av produktansvarslagen, varför krav med anledning av vattnets säkerhetsbrister kan ställas med stöd av båda lagarna.

GDPR

Din personliga integritet och vår hantering av dina personuppgifter är viktig för oss. Den 25 maj 2018 började GDPR (General Data Protection Regulation) att gälla i Sverige och resten av EU. För att du skall känna dig trygg med hur vi behandlar dina uppgifter vid utskicken av nyhetsbreven vill vi upplysa dig om att vi endast behandlar dessa för att du skall få våra utskick med nyhetsbrev och motsvarande information, t ex om våra seminarium.

Du behöver inte godkänna att vi använder dina uppgifter men vill du veta mer om hur vi behandlar dina personuppgifter och i förhållande till GDPR se www.swlaw.se eller kontakta oss på kontakt@swlaw.se om du har några frågor eller vill att vi tar bort dina uppgifter.

Glad sommar!

Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist AB är personuppgiftsansvarig för de personuppgifter avseende kontaktpersoner vi erhåller i samband med uppdrag eller som annars behandlas när uppdraget förbereds eller administreras. Du är inte skyldig att lämna personuppgifter till oss men utan att det sker kan vi inte åta oss ett uppdrag eftersom vi inte kan genomföra nödvändig jävs- och penningtvättskontroll.

Vi behandlar uppgifterna för att genomföra obligatorisk jävs- och (i förekommande fall) penningtvättskontroll, utföra och administrera uppdraget, för att tillvarata dina intressen, för redovisnings- och faktureringsändamål. Dessa uppgifter behandlas på grundval av att kunna uppfylla avtal, uppfylla rättsliga förpliktelser, efter en intresseavvägning, för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som en nödvändig som ett led i myndighetsutövning.

Uppgifterna kan också användas för affärs- och metodutveckling, marknadsanalys, statistik och riskhantering. Uppgifterna som behandlas i syfte att utveckla och analysera verksamheten behandlas på grundval av vårt berättigade intresse att utveckla verksamheten och kommunicera med våra kontakter.

Vi kommer inte att lämna ut personuppgifter till utomstående annat än i de fall då (i) det särskilt överenskommits mellan advokatfirman och dig, (ii) då det inom ramen för ett visst uppdrag är nödvändigt för att tillvarata dina rättigheter, (iii) om det är nödvändigt för att vi skall fullgöra lagstadgad skyldighet eller efterkomma myndighetsbeslut eller beslut av domstol, eller (iv) för det fall vi anlitar utomstående tjänsteleverantörer som utför uppdrag för vår räkning. Uppgifterna kan komma att lämnas ut till domstolar, myndigheter, motparter och motpartsombud om det är nödvändigt för att tillvarata dina rättigheter.

Personuppgifterna sparas, i enlighet med den skyldighet som åvilar Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist AB enligt Vägledande regler för god advokatsed, under en tid om tio år från dagen för ärendets slutförande, eller den längre tid som påkallas av ärendets natur. Uppgifter som behandlas i syfte att utveckla, analysera och marknadsföra advokatfirmans verksamhet sparas under en tid om tio år efter den senaste kontakten. Om du avanmäler dig från nyhetsbrev eller liknande kommer uppgifterna omedelbart att raderas.

Du har rätt att kostnadsfritt begära information från Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist AB om användningen av de personuppgifter som rör dig. Vi kommer på din begäran eller på eget initiativ rätta eller radera uppgifter som är felaktiga eller begränsa behandlingen av sådana uppgifter. Du har vidare rätt att begära att dina uppgifter inte behandlas för direktmarknadsföringsändamål. Du har också rätt att få del av dina personuppgifter i ett maskinläsbart format. Om du är missnöjd med vår behandling kan du lämna in ett klagomål till en tillsynsmyndighet vilket i Sverige är Datainspektionen (www.datainspektionen.se). Du kan också vända dig till tillsynsmyndigheten i det land där du bor eller arbetar.

Kontakta oss på kontakt@swlaw.se eller adress nedan om du har några frågor rörande vår personuppgiftsbehandling. Personuppgiftsansvarig är Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist AB, org.nr. 556574-6608, Norra Hamngata 18, 411 06 Göteborg, tel. 031-15 14 90, www.swlaw.se, kontakt@swlaw.se.

Nytt 6 kapitel i miljöbalken gällande miljöbedömningar

Ett nytt kapitel 6 i miljöbalken trädde i kraft den 1 januari 2018, reglerna gäller miljöbedömningar både avseende verksamheter och åtgärder och avseende planer och program. I kapitlet har ett antal nya begrepp och regler införts, vilka omfattar såväl samrådsprocessen som framtagande av miljökonsekvensbeskrivning. De nya bestämmelserna innebär bl.a. att en ”strategisk miljöbedömning” skall göras vid betydande miljöpåverkan för planer/program och en ”specifik miljöbedömning” för verksamheter/åtgärder. Ytterligare nyheter är att en ”liten miljökonsekvensbeskrivning” skall tas fram för verksamheter/åtgärder som inte innebär en betydande miljöpåverkan samt att en definition har införts i lagtexten av vilka ”miljöeffekter” som skall beskrivas.

Övergångsbestämmelser gäller för de nya reglerna, vilka innebär att de tidigare reglerna alltjämt skall tillämpas för handläggningen och bedömningen av mål och ärenden om planer/program som har påbörjats före ikraftträdandet den 1 januari 2018, samt för handläggningen och prövningen av mål och ärenden om verksamheter/åtgärder där ansökan inkommit till tillståndsmyndigheten före ikraftträdandet. De tidigare reglerna skall även gälla för beslut att en verksamhet/åtgärd inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, vilka meddelats före ikraftträdandet, och för samråd om sådant beslut meddelats före ikraftträdandet.

Förslag till nya regler om vattenkraft/vattenverksamhet och MKN

Regeringen har i lagrådsremissen ”Vattenmiljö och vattenkraft” föreslagit ändringar avseende bl.a. reglerna för omprövning av vattenkraft. Syftet är att skapa ett förenklat prövningssystem med balans mellan administrativa och ekonomiska krav för den enskilde och miljön. Vattenkraftens utbyggnad ska främst ske genom effekthöjning i befintliga verk och alla anläggningar skall ha moderna miljötillstånd, vilket skall ske genom omprövning på verksamhetsutövarens initiativ. För helhetssynen, och för myndigheternas vägledning, skall det finnas en nationell plan som skall ange vilka verksamheter som bör prövas i ett sammanhang och när prövningen senast bör ha påbörjats.

Ytterligare förslag är att regeringen skall få meddela generella föreskrifter om försiktighetsmått gällande alla vattenverksamheter samt att verksamheter som bedrivs med stöd av urminnes hävd, privilegiebrev eller liknande, skall anses ha tillkommit enligt motsvarande bestämmelser i miljöbalken. Vidare föreslås att den s.k. båtnadsregeln i 11 kap. 6 § miljöbalken för prövning av vattenverksamheter tas bort. Båtnadsregeln innebär idag att en vattenverksamhets nytta måste överväga de kostnader och skador som uppkommer för att verksamheten skall kunna tillåtas.

Gällande frågan om vattenmiljö föreslås uttryckliga bestämmelser om att en verksamhet inte får äventyra att vattenmiljön uppnår den kvalitet som följer av EU-rätten eller försämra vattenkvaliteten i strid med det s.k. försämringsförbudet. Det anges vidare att de möjligheter att ställa mindre långtgående krav som följer av EU-rätten till förmån för samhällsnyttiga verksamheter ska utnyttjas fullt ut vid t.ex. meddelande av miljökvalitetsnormer och andra föreskrifter samt vid beslut om klassning av vattenförekomster.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

Regler om delegation av miljötillsyn till annan kommun

I samband med införande av den nya kommunallagen, som trädde i kraft den 1 januari 2018, har i 26 kap. 7 § miljöbalken införts en möjlighet för en kommun att träffa avtal med en annan kommun om utförande av de tillsynsuppgifter som kommunen har. Det tydliggörs alltså att en kommun genom överlåtelseavtal får tillhandahålla dylika tjänster för en annan kommun, en möjlighet som visserligen funnits tidigare men som nu uttryckligen framgår av lagtexten.

Förslag till nya regler om verkställighet av bygglov i PBL

Beslut om bygglov, rivningslov och marklov får enligt praxis verkställas innan beslutet har fått laga kraft. Av den nya förvaltningslagen, som träder i kraft den 1 juli 2018, följer att beslut enligt huvudregeln inte är verkställbara förrän de har fått laga kraft. Om det inte införs en bestämmelse om verkställbarhet i plan- och bygglagen från och med den 1 juli 2018, kommer förvaltningslagens regel om verkställbarhet att gälla för beslut om att ge bygglov, rivningslov och marklov. I en ny lagrådsremiss föreslås därför att det i plan- och bygglagen införs en bestämmelse som innebär att bygg-, rivnings- och marklov får verkställas fyra veckor efter det att beslutet har kungjorts, även om det inte har fått laga kraft. Syftet med att, till skillnad från vad som gäller i dag, införa en sådan tidsfrist är att skapa en möjlighet att överklaga och framställa ett yrkande om inhibition av ett lovbeslut innan det får verkställas. Därigenom säkerställs att ett bygg-, rivnings- eller marklov kan bli föremål för överprövning innan det verkställs. Byggnadsnämnden ska dock få bestämma att ett sådant beslut lov får verkställas tidigare, om ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver det.

Den nya bestämmelsen föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.

Förslag till reduktion av avgift för bygglov, förhandsbesked och anmälan

Regeringen har överlämnat en lagrådsremiss om reduktion av avgift för bygglov, förhandsbesked och anmälan. I lagrådsremissen förslås att det genom ändringar i plan- och bygglagen införs ett system med avgiftsreduktion när tidsfrister för beslut i ärenden om lov och förhandsbesked samt startbesked efter anmälan överskrids. Genom förslaget tydliggörs när en tidsfrist börjar löpa, när den upphör och vilka förutsättningar som finns för att förlänga fristen. Förslaget syftar till att skapa incitament för att följa de tidsfrister som gäller för beslut. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

Förslag till förenklat bygglovssystem för förnybar el

I lagrådsremissen ”Fler bygglovsbefriade åtgärder” föreslås nya regler avseende bl.a. solcellspaneler och solfångare, vilka innebär att det inte ska krävas bygglov för att på en byggnad inom ett detaljplanelagt område montera solcellspaneler/solfångare som följer byggnadens form. Syftet med ändringarna är att underlätta och påskynda omvandlingen till förnybar el och förslaget utgör ett led i regeringens arbete med att förenkla regelsystemet för bygglov, överlämna ett större ansvar till de enskilda fastighetsägarna och avlasta byggnadsnämnderna och rättsväsendet. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2018.

Jämkning av lägenhetsavgift som utgjorde 90 % av anläggningsavgiften

Mark- och miljööverdomstolen har i målet M 10622-16 jämkat anläggningsavgiften vad avser lägenhetsavgift för ett flerbostadshus med 25 % i förhållande till den gällande kommunala va-taxan, med stöd av 31 § lagen om allmänna vattentjänster. Målet gällde anslutning av 124 mindre lägenheter i samma hus för vilka lägenhetsavgiften uppgick till 90 % av den totala anläggningsavgiften, eftersom den aktuella va-taxan inte gjorde skillnad på småhus och flerbostadshus. Den fråga domstolen hade att besvara var om det mycket stora antalet små lägenheter innebar en uttunnad nyttorelation, som skulle medföra jämkning. Mark- och miljööverdomstolen ansåg att fallet utgjorde ett ytterlighetsfall, som möjligen borde ha reglerats i taxebestämmelserna, och att det därför kunde ifrågasättas om uttaget av lägenhetsavgifter stod i överensstämmelse med bestämmelsen i 31 § lagen om allmänna vattentjänster om att uttaget ska vara skäligt och rättvist. Domstolen beslutade med beaktande av va-nyttan för varje lägenhet att reduktionen skulle begränsas till 25 procent av lägenhetsavgifterna.

Höjdsystemet RH 2000 föreslås gälla för gränsen mellan allmänt och enskilt vatten

Regeringen har i en lagrådsremiss föreslagit att Rikets höjdsystem 2000 (RH 2000) ska användas för att bestämma gränsen mellan allmänt vatten och det vatten som hör till fastigheterna, s.k. enskilt vatten. Övergången till RH 2000 innebär en anpassning till det höjdsystem som numera används i stora delar av samhället. Gränsen mellan allmänt och enskilt vatten blir därmed lättare att identifiera vilket gör det enklare för fastighetsägare, företag och myndigheter att avgöra vilket vatten som hör till en fastighet och vilket vatten som är allmänt. Detta bedöms som positivt för fisket och andra verksamheter som bedrivs i hav och sjöar. För att säkerställa att ingen drabbas ekonomiskt föreslår regeringen att fastighetsägare och andra som särskilt påverkas av att en fastighets vattenområde minskar på grund av övergången till RH 2000 ska ha rätt till ersättning av staten. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

Nya tröskelvärden vid offentlig upphandling

Tröskelvärdena för offentlig upphandling har höjts från och med den 1 januari 2018. För varor och A-tjänster är det nya tröskelvärdet 2.096.097 kronor för kommuner, landsting och kommunala bolag. Även beloppsgränsen för direktupphandlingar höjs då dessa gränser bestäms som en procentsats av tröskelvärdena. Gränsen för LOU-upphandlingar för kommuner och landsting är då 586.907 kronor och gränsen för LUF/LUFS är 1.092.436 kronor. De nya värdena gäller fram t.o.m. den 31 december 2019.

Vi vill hälsa Ylva Johansson välkommen till byrån!

Ylva har tidigare bl.a. arbetat på mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt som föredragande jurist och har i september 2017 anställts som ny biträdande jurist hos oss på Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist AB.

Varmt välkommen!

Förslag till tydligare och mer effektiva regler för miljöbedömningar

Regeringen har överlämnat en lagrådsremiss om ändrade regler för miljöbedömningar till Lagrådet och ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2018. Målsättningen med förslagen är att processen ska vara effektiv, ändamålsenlig och främja en hållbar utveckling.

En miljöbedömning görs för att integrera miljöaspekter i planering och beslutsfattande. Regeringens förslag innehåller ett nytt 6 kap. miljöbalken och följdändringar i annan lagstiftning. Det innebär bland annat att kraven på vad en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska innehålla blir tydligare. Bestämmelserna om miljöbedömning ska endast tillämpas på de verksamheter och åtgärder som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. För de verksamheter och åtgärder som inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska verksamhetsutövaren i stället ta fram en liten miljökonsekvensbeskrivning.

Förslaget innehåller också tydligare krav på kommuner och myndigheter att ta ställning till om en miljöbedömning krävs, exempelvis när detaljplaner tas fram.

Förslag om begränsning av detaljplanekravet 

I ”Detaljplanekravet” – Delbetänkande av Översiktsplaneutredningen (SOU 2017:64) föreslås förändringar i bl.a. plan- och bygglagen gällande kraven på kommuner att i vissa fall pröva att ett område är lämpligt för bebyggelse genom en detaljplan. Enligt plan- och bygglagen krävs normalt en detaljplan för en ny sammanhållen bebyggelse och en bebyggelse som ska förändras eller bevaras, ibland även för enstaka byggnader och anläggningar.

Översiktplaneutredningen föreslår att detaljplanekravet skall begränsas så att fler byggprojekt kan prövas direkt genom ett bygglov eller ett förhandsbesked, vilket skall underlätta för bl.a. mindre och medelstora företag att ta initiativ till byggprojekt som i dag kräver en detaljplan. Enligt utredningen kan förslaget på sikt bidra till en bättre konkurrens inom byggsektorn, och därmed även till fler bostäder.

De föreslagna ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019 gällande ändringar i befintlig lagstiftning och den 1 juli 2019 gällande ny lagstiftning.

Bygglovsbefriade hus ska bli mer attraktiva

I mars 2017 fick Boverket i uppdrag att utreda ytterligare undantag från krav på bygglov samt se över kraven på anmälan enligt plan- och byggförordningen. Regeringen förlänger nu Boverkets uppdrag med tillägget att myndigheten även ska undersöka förutsättningarna för att göra fördelningen och storleken av bygglovsbefriade byggnader på en villatomt mer flexibel. Tanken är bl.a. att det skall bli enklare att bygga och hyra ut s.k. ”Attefallshus” till exempelvis unga vuxna och studenter.

Den totala arean för byggnaderna ska även fortsättningsvis vara 40 m², men fördelningen mellan byggnaderna föreslås bli mer flexibel, t.ex. 30 + 10 m² istället för dagens 25 + 15 m², men max 30 m² för ett enskilt hus. Det gör att ett komplementbostadshus (Attefallshus) kan vara 30 m² och därmed mer attraktivt för att användas som en riktig bostad.

Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet senast den 30 april 2018.

Detaljplan ej upphävd, trots jäv vid handläggning

Mark- och miljööverdomstolen har i målet MÖD 2017:26 prövat om jäv förelegat vid antagande av detaljplan för möjliggörande av bostadsbyggnation. Under samrådet yttrade sig kommunstyrelsen och tillstyrkte att planen antogs. Kommunstyrelsens yttrande fattades på delegation av ett kommunalråd. Samma kommunalråd var även vice ordförande i den kommunala stiftelse som skulle uppföra bostadshusen. Mark- och miljööverdomstolen fann i målet att en jävssituation på grund av detta förelegat i ärendets handläggning. Domstolen fann dock att detaljplanen ändå inte skulle upphävas med hänsyn till undantaget i 6 kap.   27 § första stycket första meningen kommunallagen, eftersom yttrandet inte var att anse som myndighetsutövning. Domstolen klargjorde i sina domskäl att remissyttranden som en myndighet avger till en annan myndighet är en åtgärd som inte innebär myndighetsutövning, såvida inte den remitterande instansen är bunden av remissyttrandet. Detta gäller även om ärendet hos den remitterande myndigheten utgör myndighetsutövning, vilket det gjorde i det aktuella fallet.
Rätt av kommun att ej lämna ut allmän handling om kommunal vattentäkt

Enligt beslut från Kammarrätten i Stockholm har en kommun haft rätt att vägra lämna ut en allmän handling utgörande utredning om en av kommunens vattentäkter, till en journalist med hänvisning till sekretess. I 18 kap. 8 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) gäller sekretess för uppgift som lämnar eller kan lämna uppgift om säkerhets- och bevakningsåtgärd, om det kan antas att syftet med åtgärden motverkas om uppgiften röjs och åtgärden avser bl.a. byggnader eller andra anläggningar, lokaler eller inventarier. Kammarrätten konstaterade att sådana säkerhets- och bevakningsåtgärder hade vidtagits gällande den aktuella vattentäkten och att dessas syfte skulle kunna motverkas om uppgifter som medför att vattentäkten kan identifieras blir offentliga. Kommunen ansågs därför ha stöd i offentlighets- och sekretesslagen för sitt beslut att inte lämna ut handlingen.

Ett Gott slut på Nyhetsåret och ett Gott Nytt 2018!