Kunskap och engagemang i varje ärende

Tilläggsdirektiv till miljöprövningsutredningen

Regeringen har kommit med ett tilläggsdirektiv till den pågående miljöprövningsutredningen (Dir. 2021:57). Enligt tilläggsdirektivet ska bl.a. utredas möjligheterna till ett system med förtur för tillståndsprövning av verksamheter som anses ”klimatnyttiga. Vidare ska förelås lagändringar och andra åtgärder som behövs för att tidsbegränsning av tillstånd, och omprövning av tillstånd och villkor, ska kunna användas för att säkerställa att verksamheter och åtgärder bedrivs med moderna miljövillkor i syfte att nå miljö- och klimatmålen.

Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2022.

Certifierade byggprojekteringsföretag

Regeringen har i lagrådsremissen ”Certifierade byggprojekteringsföretag – en mer förutsägbar byggprocess” föreslagit att certifierade byggprojekteringsföretag införs som ny aktör i lov- och byggprocessen. Syftet är att öka förutsägbarheten och effektiviteten i byggprocessen och att underlätta repeterbara processer, vilket kan sänka kostnaderna och bidra till ett ökat bostadsbyggande.

En byggherre ska kunna använda ett certifierat byggprojekteringsföretag i projekteringen vid nybyggnad av bostadshus, och om ett sådant företag används ska byggnadsnämnden inte beakta utformningskraven på ändamålsenlighet och tillgänglighet samt de tekniska egenskapskraven inför beslut om bygglov och startbesked.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2022.

Spikningsdelgivning inte tillåtet vid utdömande av vite

Högsta domstolen har i målet Ö 3445-20 prövat klargjort att en ansökan om utdömande av vite inte får delges genom spikning. I målet hade en kommunal byggnadsnämnd förelagt en fastighetsägare att vidta ett antal åtgärder. Föreläggandet, som hade förenats med vite, delgavs fastighetsägaren genom spikning.

Domstolen jämförde i målet en ansökan om utdömande av vite med en stämningsansökan i ett brottmål, eftersom vite anses ha likhet med straffrättsliga sanktioner. Eftersom spikningsdelgivning inte är tillåten avseende stämningsansökan i brottmål ansåg domstolen att det inte heller är tillåtet vid utdömande av vite.

EU förbjuder 200 PFAS-ämnen efter svenskt initiativ

EU har beslutat att förbjuda cirka 200 PFAS-ämnen från och med februari 2023. Det nya förbudet är resultatet av ett initiativ från den svenska Kemikalieinspektionen och den tyska miljömyndigheten UBA.  De aktuella PFAS-ämnena är sådana som sällan används, samtidigt som de är extremt svårnedbrytbara och dessutom ansamlas i levande organismer.

Fastighetsägare ansvarig för skada på grund av vatteninträngning på grannfastighet

Högsta domstolen har i målet T 3372-20 beslutat att skadeståndskyldighet förelåg för den skada som en trasig dagvattenanläggning på en fastighet orsakat genom vatteninträngning på grannfastigheten.

Domstolen konstaterade att det i dylika fall inte rör sig om ett strikt ansvar, men att en fastighetsägare kan bli ansvarig på grund av en oaktsam underlåtenhet att agera beroende av bl.a. kännedom om brister i anläggningens funktionalitet som ägaren har eller borde ha haft. Vid bedömningen får beaktas dels anläggningens ålder och konstruktion, dels de särskilda förhållanden som kan ge upphov till stopp, flödeshinder eller rörbrott, däribland växtlighet, iakttagbara sättningar och fuktförekomst i egen eller angränsande fastighet.

I det aktuella fallet var dagvattenledningen drygt 70 år gammal och det fanns mot den bakgrunden anledning att räkna med att anläggningen var i dåligt skick. Fastighetsägaren borde därför ha insett att brister i anläggningen kunde leda till omfattande skador på omgivningen och att det var motiverat att vidta riskmotverkande åtgärder.

Kommun skyldig at bygga ut VA trots förbindelsepunkt till GA

Mark- och miljööverdomstolen har i målet M10104-20 beslutat att länsstyrelsen gjort rätt som förelagt en va-huvudman enligt 51 § lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster att att inrätta en allmän va-anläggning inom befintligt verksamhetsområde, även då försörjningen av va-tjänster skedde till området genom en förbindelsepunkt till samfällighetsförenings va-anläggning.

Domstolens motivering var att kommunen har en skyldighet att tillgodose behovet av vattentjänster inom verksamhetsområdet genom en allmän va-anläggning, dvs. en anläggning som kommunen har ett rättsligt bestämmande inflytande över.  Kommunen ansågs inte ha uppfyllt den skyldigheten genom att endast ha ordnat förbindelsepunkt till samfällighetsföreningens enskilda va-anläggning.

Domstolen klargjorde dock att Länsstyrelsens beslut skulle inte uppfattas som en skyldighet för kommunen att ta över samfällighetsföreningens anläggning inom området.

EU-domstolens artskyddsavgörande får genomslag i svensk rättspraxis

Mark- och miljööverdomstolen har i målet M 3276-20 beslutat att förbjuda en kommun att utföra grävning och schaktning i samband med anläggande av dammsystem med hänsyn till EU-domstolens nya artskyddspraxis i de s.k. ”Skydda skogen” målen. I det aktuella området där åtgärderna skulle utföras fanns flertalet fågelarter. EU-domstolen har nyligen klargjort att fågeldirektivet gäller samtliga fågelarter som naturligt förekommer inom medlemsstaternas europeiska territorium, och således inte endast de fågelarter som är särskilt hotade (fridlysta). Mark- och miljööverdomstolen ansåg med hänsyn till detta att avverkningen träffas av förbudet i 4 § första stycket 4 artskyddsförordningen, och därmed var dispenspliktig. Eftersom åtgärderna saknade artskyddsdispens, och det heller inte var möjligt att föreskriva skyddsåtgärder som säkerställer att skada inte uppstår,  ansåg domstolen att de därmed vara förbjudna.

Betänkande av artskyddsutredningen

Artskyddsutredningen har till miljödepartementet lämnat sitt betänkande ”Skydd av arter – vårt gemensamma ansvar” (SOU 2021:51). Betänkandets två huvudsyften har varit dels att se över artskyddsförordningen, dels att förbättra arbetet med att förebygga, upptäcka och därav kunna lagföra artskyddsrelaterad brottslighet.

Syftet med att se över artskyddsförordningen har varit att säkerställa att reglerna skyddar djur- och växtarter, samt stärka den privata äganderätten i skogen.

Ändrade avfallsregler i miljöbalken

Begreppet kommunalt avfall infördes i svensk lagstiftning 1 augusti 2020 och EU arbetar med att ta fram vägledningar kring begreppet. Med kommunalt avfall menas främst matrester, livsmedelsförpackningar, servetter, pappershanddukar samt hygienartiklar.

I SOU 2021:24 har utredningen undersökt hur yrkesmässiga verksamheter ska kunna ta hand om det kommunala avfallet, samt utreda förslag till frival. Frival innebär att verksamheterna får möjlighet att hantera sitt avfall på annat sätt, som inte innebär att lämna det till kommunen. Vidare har utredning skett av utökade dispensmöjligheter beträffande det kommunala avfallet, samt vilka konsekvenser förslagen ger.

Lagförslaget avses träda i kraft den 1 januari 2022.

En klimatanpassad miljöbalk

Klimaträttsutredningen har givit ut betänkandet ”En klimatanpassad miljöbalk för samtiden och framtiden” (SOU 2021:2), vilket främst handlar om hur miljöbalken kan anpassas och bli effektiv, så att Sveriges klimatmål därigenom kan nås. Utredningen föreslår att detta ska ske genom ökade krav på verksamheterna, samt lättnader för dem som vill minska sina utsläpp/ och eller bidra till klimatomställningen.

De nya lagförslagen är riktade främst mot miljöfarliga verksamheter, samt åtgärder som orsakar utsläpp av nya växthusgaser.

Riskområden för klimatförändringar

Statens geotekniska institut (SGI) samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har i sin rapport ”Riskområden för ras, skred, erosion och översvämning” identifierat områden där ökade risker för ras, skred, erosion och översvämning kan förekomma. Utredningens syfte har varit att identifiera riskområden som behöver förebyggas, och få en nationell överblick över dessa riskområden. De riskområden som identifierats är: Jämtlandsfjällen, Mellersta Norrlandskusten, Mellersta Dalälven, Mälardalen-Stockholm, Östgöta-Sörmlandsområdet, Södra vätternområdet, Blekinge-Kalmarkusten, Skåne-Hallandskusten, Västkusten-Göta älvdalen och Norra Väner-området.

Hovrätten prövar åtal av förvaltningschef och ordförande för nämnd gällande otillåten miljöverksamhet

Hovrätten för övre Norrland har meddelat dom i mål nr B 1175–20 där dels en förvaltningschef och dels ordföranden för en nämnd döms för otillåten miljöverksamhet enligt 29 kap 4 § 1 st 1 punkten miljöbalken (1998:808) avseende underlåtenhet att ansöka om tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken för uppförande av pontonbro. Rättsfallet har avhandlats i ett av våra tidigare nyhetsbrev när tingsrättens (underinstansen) dom meddelades.

De rättsliga grunderna hovrätten utgick ifrån är 6 kap 7 § kommunallagen (2017:725), där det framgår att en kommunal nämnd har ansvar för föreskrifter samt de övergripande mål som finns inom verksamheten och fullmäktige. Nämnden har vidare ett ansvar för att kontrollera bestämmelser gällande fördelning av ansvar och befogenheter, samt att dessa efterlevs. Ledamöter i en nämnd kan bli straffrättsligt ansvariga för fel som denne begår under utövning av sin tjänst. Det straffrättsliga ansvaret framgår av två domar av Högsta domstolen; NJA 1987, s. 426 samt

NJA 1995, s. 204.

Ändringar i plan- och bygglagen gällande detaljplaneläggning

Regeringen har i propositionen ”Privat initiativrätt – planintressentens medverkan vid detaljplaneläggning” (prop. 2020/21:131) föreslagit ändringar i plan- och bygglagen (2010:900), i syfte att planprocesserna ska genomföras snabbare. I propositionen föreslås att kommunen ska redovisa planeringsunderlag som kan behövas vid en detaljplaneläggning, under förutsättning att det begärts av en fastighetsägare, byggherre eller någon planintressent. Vidare föreslås att länsstyrelsen ska få yttra sig över vilket planeringsunderlag som krävs för att den ska kunna ta ställning till hur planbeskedet förhåller sig till länsstyrelsens tillsynsintressen. Regeringen föreslår vidare att plan- och bygglagen ska förtydligas kring vissa områden, bland annat får ett underlag till detaljplan tas fram av annan än kommunen.

Lagförslaget föreslås träda i kraft den 1 augusti 2021.

Proposition för att stärka hyresgästernas skydd

Regeringen har i propositionen ”Stärkt skydd för hyresgäster” (prop. 2020/21:201) föreslagit ett antal lagändringar i bl.a. jordabalken (1970:994) och bostadsförvaltningslagen (1977:792) gällande ett stärkt skydd för hyresgäster.

Bland förslagen återfinns t.ex. en rätt för hyresgäst som får sin lägenhet förstörd genom t.ex. brand att erbjudas ett nytt hyresavtal från hyresvärden samt en möjlighet i bostadsförvaltningslagen för hyresnämnden att förelägga en fastighetsägare att åtgärda brister när hyresfastigheter missköts så att de boende drabbas. För att underlätta för hyresgäster som får en väsentligt höjd hyra efter en renovering föreslås vidare att den nya hyran ska kunna fasas in i ett långsammare tempo än vad som är fallet i dag.

De nya lagförslagen avses träda i kraft den 1 januari 2022.

Nytt förslag till VA-taxa från Svenskt Vatten

Svenskt Vatten har presenterat ett nytt ”normalförslag” till VA-taxa, som har gått ut på remiss. Det nya förslag är avsett att ersätta den tidigare versionen P96, vilken togs fram i samband med att lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) trädde i kraft år 2007.

Enligt Svenskt Vatten är behovet stort av en tydlig taxa som är enkel för VA-organisationen att kommunicera. Främst tre områden har ansetts behöva förändras i den nya taxan. Det första är förklarande texter som är avsedda att öka förståelsen för taxans konstruktion, så att kommunerna själva kan förstå och förklara konsekvenserna för kunder och förtroendevalda. Det andra är dagvattenavgifter, både vad avser kostnaderna och hur nyttan för brukarna ska beräknas. Det tredje är en uppdatering i enlighet med gällande rättspraxis vad avser avgiftsuttaget, bl.a. för samfälligheter, lagerlokaler och studentrum.

Remisstiden löpte ut den 29 januari 2021 och nästa steg i processen är att det slutliga förslaget presenteras, efter det att inkomna synpunkter har bearbetats.

Förändring i praxis gällande artskyddsfrågor                                                    

EU-domstolen har i ett förhandsavgörande i det s.k. ”Skydda skogen”-målet fastslagit att förbuden i EU:s fågeldirektiv (2009/147/EG) och art- och habitatdirektiv (2009/147/EG) inte endast gäller arter som är hotade eller vars bevarandestatus riskerar att påverkas negativt av en planerad skogsavverkning samt att förbuden mot påverkan på arter i art- och habitatdirektivet avser varje individ av en art.

Målet i fråga gäller en anmälan om skogsavverkning i Härryda kommun, inom ett område där ett antal fågelarter samt åkergroda har sina livsmiljöer, och det är Vänersborgs tingsrätt, mark- och miljödomstolen som för att kunna avgöra målet begärt EU-domstolens förhandsavgörande vad avser tolkningen av tillämpliga bestämmelser i de respektive direktiven.

EU-domstolens avgörande väntas till viss del innebära en ändring av svensk rättspraxis inom området, men på vilket sätt detta sker kommer att närmast få bestämmas i kommande rättsliga prövningar från domstolarna.

Ändringar i plan- och bygglagen till följd av MKB-direktivet                

Regeringen har i en lagrådsremiss lämnat förslag till ändringar i plan- och bygglagen (2010:900) för att förtydliga genomförandet av det s.k. MKB-direktivet (EU-direktiv 2011/92/EU). Detta med anledning av att Europeiska kommissionen i en formell underrättelse framfört synpunkter på hur Sverige har genomfört direktivet. MKB-direktivet innebär bl.a. att det krävs en miljöbedömning för vissa byggprojekt som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, t.ex. på grund av byggnationens art, storlek eller lokalisering.

I lagrådsremissen föreslås att ett ”MKB-projekt” som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska prövas genom detaljplaneläggning, att regeringen ska få meddela föreskrifter om att ”MKB-projekt” i vissa fall inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och att beslut om lov eller förhandsbesked som avser ett ”MKB-projekt” i vissa fall ska innehålla en motivering av åtgärdens miljöpåverkan. Förslaget innebär vidare att miljöorganisationers rätt att överklaga bygglov och förhandsbesked som avser ett ”MKB-projekt” ska framgå av plan- och bygglagen.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 2 augusti 2021.

Förslag om ändring av andelstal i gemensamhetsanläggningar

På uppdrag av regeringen har i promemorian Ds 2021:8 utretts hur lagstiftningen som innebär att en samfällighetsförening själv kan besluta om ändrade andelstal i en gemensamhetsanläggning, kan utformas.

I promemorian föreslås en ny regel i anläggningslagen som medger att en samfällighetsförening själv ska kunna ändra andelstalen i gemensamhetsanläggningen, under förutsättning att två tredjedelar (2/3) av delägarna står bakom beslutet och att det godkänns av Lantmäterimyndigheten. För godkännande krävs att beslutet inte strider mot anläggningslagen (1973:1149). Promemorians förslag syftar till ett flexiblare och billigare förfarande i dessa ärenden.

God jul…

År 2020 – med allt som varit – går till ända och så här dagarna före jul vill vi skicka en julhälsning till dig!

Vi vill tacka alla klienter, samarbetspartners och bekanta för ett år 2020 med många spännande projekt och samarbeten med Er! Tillsammans har vi genomfört många meningsfulla uppdrag och bidragit till ett bättre samhälle. Vi hoppas verkligen få gör det med er även nästa år!

”Kunskap och engagemang i varje ärende” kommer fortfarande att vara vår ledstjärna i allt vi gör.

Det här året har varit omtumlande för oss alla så det behövs trygga traditioner som julen. Julen ger oss tid till vila, eftertanke och att bry oss om varandra. Tid att bara vara i stunden, att unna dig att ta det lugnt och att tala med nära och kära. Ta hand om dig och varandra i jul!

Vi på Stangdell & Wennerqvist väljer att fortsätta vår stöd till de mest utsatta barnen och deras möjlighet att få tillgång till rent vatten, genom att skänka en vattenpump genom Unicef. Vatten var grunden till liv på jorden och rent vatten är en förutsättning för fortsatt liv här.

I år till julafton kan man också få se en ”Julstjärna” på himlen när Jupiter och Saturnus möts. Julen är en tid av hopp och vi får hoppas att det är ett tecken om bättre tider.

I år skulle vi därför vilja be Dig att på julafton tända ett ljus – inte bara för nära och kära – men även för hoppet om ett friskt år till alla.

Vi önskar Dig den bästa av jular!

…och ett gott nytt år 2021!

Till Dig från oss alla på Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist

Strandskyddsutredningen

I SOU 2020:78 har Strandskyddsutredningen redovisat sitt betänkande ”Tillgängliga stränder – ett mer differentierat strandskydd”. Syftet med utredningen har varit att föreslå ändringar som innebär att strandskyddet görs om i grunden, bl.a. genom att hänsyn tas till att tillgången till sjöar och stränder varierar i landet, liksom befolkningstäthet och exploateringstryck. Bland förslagen noteras bl.a. att strandskydd inte ska gälla vid insjöar mindre än 1 hektar eller vattendrag som är mindre än två meter breda, och inte heller vid anlagda vatten (sjöar, dammar och våtmarker) som har tillkommit efter 1975. Länsstyrelsen ska dock ha möjlighet att i det enskilda fallet besluta att strandskyddet ska gälla vid sjöar och vattendrag som har särskild betydelse för strandskyddets syften.

Samtidigt föreslås en stärkning av strandskyddet i områden där exploateringsgraden är hög och efterfrågan på mark för bebyggelse är stor och i vattenområden av särskild betydelse för djur- och växtlivet. Där ska de särskilda skälen för dispens och upphävande av strandskyddet vid detaljplanering tillämpas särskilt restriktivt.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

Skogsutredningen 2019

I SOU 2020:73 har Skogsutredningen 2019 redovisat sitt betänkande ”Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen”. Skogsutredningen har haft i uppdrag att bl.a. lämna förslag på åtgärder för stärkt äganderätt till skog och nya flexibla skydds- och ersättningsformer vid skydd av skogsmark.

Ett av förslagen i utredningen är att en ny metod vid formellt skydd av skog ska införas – frivilligt formellt skydd. Markägaren kan då erbjuda ett område för frivilligt formellt skydd och skyddet genomförs bara om och när markägaren och myndigheterna kommit överens. Utredningen bedömer att detta kommer att öka markägarnas intresse för att bevara och utveckla naturvärden.

Register för rapportering av farligt avfall

Ett nytt avfallsegister för rapportering av farligt avfall har öppnat hos Naturvårdsverket med anledning av att alla företag och verksamheter där farligt avfall uppstår eller som transporterar, tar emot, behandlar eller handlar med farligt avfall ska rapportera in uppgifter om avfallet från och med den 1 november 2020. För de flesta ska rapporteringen ske senast två arbetsdagar efter att de har transporterat bort avfallet från sin verksamhet.

Dom om artskydd i ”lavskrikemålen”

Mark- och miljööverdomstolen har meddelat dom i ”lavskrikemålen”, dvs fyra mål samtliga gällande artskyddsförordningens (2007:845) tillämpning vid skogsavverkning i område där fågeln lavskrika förekommer (mål nr M 9836-19 m.fl.). Domstolen beslutade att skäl att förbjuda avverkningen inte förelåg och återförvisade målen till Skogsstyrelsen för föreskrivande av försiktighetsmått.

För att komma fram till sitt beslut konstaterade domstolen bl.a. att även om lavskrikan inte är upptagen i bilaga 1 till fågeldirektivet samt att den i den svenska rödlistan är klassificerad som livskraftig så omfattas den av artskyddsförordningen, vilket innebär att det enligt 4 § 4 p artskyddsförordningen är förbjudet att skada eller förstöra dess fortplantningsområden och viloplatser. Domstolen menade att även om arten har gynnsam bevarandestatus på nationell nivå måste hänsyn tas till storleken på och förutsättningarna för lavskrike-beståndet på lokal och regional nivå.

Domstolen tydliggjorde dock att det endast är artens fortplantningsområden och viloplatser som skyddas, inte artens livsmiljö i sin helhet och inte heller miljöer som är lämpliga biotoper för arten. Eftersom det inte med tydlighet framgick av utredningen att det är lavskrikans fortplantningsområde – på det sätt ett sådant område bör avgränsas vid tillämpningen av artskyddsförordningen – som berörs av den anmälda avverkningen saknades skäl att förbjuda avverkningen.

Förvaltningschef och ordförande för Fritids- och kulturnämnden döms i tingsrätten för otillåten miljöverksamhet

Både förvaltningschefen och ordföranden för Fritids- och kulturnämnden inom en kommun har i ett mål dömts till böter för otillåten miljöverksamhet enligt 29 kap 4 § 1 stycket 1 punkten miljöbalken (1998:808). Den otillåtna miljöverksamheten utgjordes av anläggande av en pontonbro, vilket utgör tillståndspliktig vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken, utan att tillstånd sökts. De båda åtalade menade att de inte haft någon vetskap om att skyldighet att söka tillstånd förelåg, detta ansågs dock inte frita dem från ansvar.

Frågan i målet var bl.a. hos vem av de båda åtalade ansvaret för den brottsliga handlingen låg. Tingsrätten konstaterade att det inte finns några bestämmelser i kommunallagstiftningen om ansvarsfördelningen mellan å ena sidan kommunala nämnder och styrelser och å andra sidan kommunala tjänstemän vid lagöverträdelser som begås i kommunal verksamhet, och att rättspraxis på området är sparsam.

Domstolen konstaterade att initiativet till pontonbron kom från tjänstemän inom förvaltningen, men det var Fritids- och kulturnämnden som hade beslutat om såväl anläggande av bron som vem som skulle tilldelas uppdraget att genomföra anläggandet av bron. Genomförande av beslutet om anläggande av bron har dock handhafts av Fritids- och kulturförvaltningen. Det yttersta ansvaret för förvaltningens beslut har därmed vilat på förvaltningschefen, som har haft skyldighet att ta reda på vilka regler och tillståndskrav som gällde för anläggandet av pontonbron samt haft ansvar för att nödvändiga tillstånd inhämtas.

Domstolen bedömde dock att ansvaret även låg hos ordföranden för Fritids- och kulturnämnden, med paralleller till den praxis som gäller för privata företag där det straffrättsliga ansvaret i princip åvilar företagsledningen. I nämndens uppdrag till förvaltningen att verkställa beslutet borde det, enlig domstolens mening, även ha ingått en uppmaning att kontrollera lagligheten av projektet, vilket det inte gjort.

Översyn av miljöprövningssystemet

Regeringen har tillsatt en utredning som ska se över det nuvarande systemet för miljöprövning. Syftet är bl.a. att säkerställa att miljöbalkens prövningssystem underlättar miljö- och klimatförbättrande investeringar och åstadkommer snabbare och enklare prövningsprocesser, med bibehållet miljöskydd. Utredningen kommer bland annat att fokusera på frågor som rör gränsdragningen mellan anmälningsplikt och tillståndsplikt, möjligheterna till en mer avgränsad prövning vid ändring av verksamheter samt de statliga förvaltningsmyndigheternas roll i prövningen.

Utredningen ska vara klar senast den 15 december 2021.

Genomförandet av MKB-direktivet i plan- och bygglagen (Ds 2020:19)

I promemorian ”Genomförandet av MKB-direktivet i plan- och bygglagen” (Ds 2020:19) föreslås ändringar i plan- och bygglagen för att förtydliga genomförandet av ”MKB-direktivet”, det vill säga Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt. Skälet är att Europeiska kommissionen framfört synpunkter på hur Sverige genomför MKB-direktivet.

Förslagen innebär flera förtydliganden i plan- och bygglagen i de regler som anger förutsättningarna för ett så kallat MKB-projekt, dvs ett sådant byggprojekt som omfattas av kraven i direktivet. Bland annat föreslås att beslut om lov eller förhandsbesked som avser ett MKB-projekt ska innehålla en motivering om åtgärdens miljöpåverkan. Vidare föreslås att den information som kommunen ska tillhandahålla när en detaljplan tas fram, ska finnas tillgänglig i elektronisk form på kommunens webbplats samt att miljöorganisationer ska få överklaga detaljplaner, bygglov och förhandsbesked som avser ett MKB-projekt.

Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2021.

HD prövar mål om bygglov för nybyggnad av enbostadshus och komplementbyggnad

Högsta domstolen har i mål Ö 94-20 meddelat prövningstillstånd gällande bygglov för nybyggnad av enbostadshus och komplementbyggnad. Frågan i målet gäller om en byggnad, som med små ändringar skulle kunna inrymma två separata och likvärdiga lägenheter, kan få byggas inom ett område där detaljplanen endast tillåter bostadshus som inrymmer en bostadslägenhet. Byggnaden innehåller bl.a. två trappor, två badrum på varje våningsplan och två balkonger på det övre planet. Mark- och miljööverdomstolen konstaterade i sin prövning av målet att förhållandena liknar de i rättsfallet MÖD 2018:13, i vilket mål byggnaden ifråga ansågs vara ett tvåbostadshus och därmed stred mot detaljplanen. Mark- och miljödomstolen gjorde dock i det nu aktuella målet en annan bedömning och beslutade, med hänvisning till den utformning av byggnaden som godtagits i lovbeslutet, att byggnaden skulle betraktas som ett enbostadshus och därför kunde tillåtas. Mark- och miljööverdomstolen ansåg vidare att det får anses vara av vikt för ledning av rättstillämpningen att målet prövas av Högsta domstolen, varför Högsta domstolen nu som sista instans kommer att avgöra frågan.

Senare delgivning saknar betydelse för utdömande av vite när ursprungligt föreläggande delgetts

Mark- och miljööverdomstolen har i mål M 9456-19 prövat frågan om huruvida ett vite ska kunna utdömas när adressaten har delgivits det ursprungliga föreläggandet, men inte ett efterföljande föreläggande som endast inneburit ett framflyttande av tiden för fullgörandet. Domstolen ansåg i målet att eftersom det ursprungliga föreläggande har delgivits adressaten krävs inte delgivning av även det följande föreläggandet, för att vitet ska kunna dömas ut.

Eftersom övriga förutsättningar för utdömande av vite inte hade prövats i målet beslutade Mark- och miljööverdomstolen att återförvisa målet till underinstansen mark- och miljödomstolen för fortsatt handläggning.

Mark – och miljödomstolarna digitaliserar

Mark och miljödomstolarna har börjat gå mot en mer digitaliserad handläggning av mål. Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt har t.ex. meddelat att handlingar till och från domstolen i huvudsak ska skickas digitalt istället för med brev. Vad avser s.k. ansökningsmål, d.v.s. ansökan om tillstånd för vattenverksamhet eller miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken, har vid Vänersborgs tingsrätt tidigare gällt att sådana ansökningar med samtliga bilagor ska inges i 15 exemplar i pappersformat. Nu räcker det istället att 6 exemplar inges i pappersformat, tillsammans med 10 exemplar på USB-minne. Rutinerna varierar dock mellan de enskilda domstolarna och olika krav kan därför ställas vid olika domstolar.

En digitalisering av ansökningsmålen är någonting som efterfrågats under en längre tid och bör innebära en utveckling som sparar såväl tid som resurser och kostnad för en sökande.

Vi på Stangdell & Wennerqvist är specialiserad på samhällsbyggnadsjuridik – med särskild inriktning mot miljörätt, fastighetsrätt, va-rätt, offentlig rätt, offentlig upphandling, avtalsrätt, entreprenadrätt och skadeståndsrätt. Vi har lång och väldokumenterad erfarenhet från både nationellt mycket stora till mindre, privata samhällsbyggnads-ärenden. Inom våra specialistområden har vi uppdrag över hela landet och ofta för offentliga verksamheter/uppdragsgivare.

För närvarande är vi sju jurister på firman som arbetar i våra centralt belägna lokaler vid Gustav Adolfs Torg i Göteborg. Vi söker nu ytterligare en medarbetare som är intresserad av att arbeta och utvecklas inom våra specialistområden.

Vi söker dig som har något eller några års arbetslivserfarenhet från annan byrå, myndighet, domstol eller kommun inom våra rättsområden. Förutom att du är förtroendeingivande, har en god analytisk förmåga och ett brinnande intresse för ovan nämnda rättsområden så söker vi en person som kan passa in i vårt företags­klimat, som präglas av prestigelöshet, nära samarbete och korta beslutsvägar.

Som vår kollega och biträdande jurist kommer du ingå i ett team som kännetecknas av stort engagemang och laganda. I denna roll kommer du att få arbeta med dynamiska rättsområden samt i både större och mindre ärenden kopplade till samhällsbyggnation.

Är du intresserad av att arbeta tillsammans med oss ber vi dig skicka en skriftlig ansökan med personligt brev, CV, betyg och övriga intyg via e-postadress: rickard@swlaw.se, senast den 23 oktober 2020.

Har du frågor om tjänsten kan du kontakta advokat Rickard Hulling.

Välkommen med din ansökan!

Vi hoppas att du och alla våra klienter, samarbetspartners och bekanta håller sig friska i dessa tider.

Vi arbetar vidare och behöver du juridisk hjälp så är det bara att kontakta oss.

Ta hand om dig och hoppas du får en fin påsk!

Från oss på Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist

Miljöorganisation får överklaga bygglov

Högsta domstolen har i målet Ö 6017-18 beslutat att en miljöorganisation haft rätt att överklaga ett bygglovsbeslut med hänvisning till Århuskonventionen. I det aktuella målet hade Naturskyddsföreningen i Varberg överklagat ett bygglovsbeslut avseende hus på en fastighet i nära anslutning till ett naturreservat. Länsstyrelsen avvisade dock överklagandet med anledning av att föreningen inte berördes av åtgärden och därför saknade klagorätt.

Efter att ha prövats av samtliga underinstanser har Högsta domstolen nu prövat målet och fastställt att Naturskyddsföreningen skall anses ha klagorätt eftersom bygglovsbeslutet i det aktuella fallet tydligt relaterar till miljön och naturskyddet, och att reglerna om klagorätt i plan- och bygglagen därför skall tolkas i ljuset av Århuskonventionens krav. Bygglovsbeslutet skall därför anses ha angått miljöorganisationen på det sätt som krävs för att klagorätt skall föreligga.

I Högsta domstolens beslut fastslås också att en kommunal nämnd inte har haft rätt att överklaga Mark- och miljööverdomstolens beslut om att tillerkänna miljöorganisationen klagorätt.

Minskning av riksintressen

Regeringen har givit flera myndigheter i uppdrag att se över ”sina” riksintressen, med syftet att riksintressena skall minska. De myndigheter som berörs är Naturvårdverket, Riksantikvarieämbetet, Statens Energimyndighet, Tillväxtverket och Trafikverket, Boverket skall samordna översynen. De berörda myndigheterna ansvarar för att, inom respektive samhällssektor, ange vilka områden som är av riksintresse, med vilket menas områden som är viktiga att skydda och bevara för ett visst ändamål såsom kultur, friluftsliv etc. Myndigheterna kan dock inte med rättsligt bindande verkan förklara ett område som riksintressant då sådant bemyndigande saknas i lagstiftningen. Frågan om huruvida ett område är av riksintresse skall därför bedömas i ett enskilt ärende, t.ex. i en tillståndsprövning.

De områden som omfattas av riksintresse täcker i dag mer än halva Sveriges yta, vilket inom olika sektorer har ifrågasatts bl.a. eftersom att ett område omfattas av riksintresse kan innebära hinder och restriktioner för områdets användning, t.ex. stoppa exploatering av området och hindra byggnation av bostadsområden. Syftet är att riksintressena både skall bli färre och täcka mindre områden, bl.a. så att bostadsbyggande underlättas.

Lagrådsremiss om ändringar inom avfallsområdet

För att genomföra de reviderade avfallsdirektiven har ändringar inom avfallsområdet föreslagits i en lagrådsremiss. De föreslagna ändringarna innebär bl.a. att begreppet ”hushållsavfall” i miljöbalken (1998:808) ersätts av ”kommunalt avfall” samt att det anges vad som avses med avfallsproducent. Det införs vidare bestämmelser om den ursprungliga avfallsproducentens ansvar för behandling och kostnader för hantering av avfallet, och kommunernas ansvar för bygg- och rivningsavfall som inte producerats i en yrkesmässig verksamhet förtydligas.

I plan- och bygglagen (2010:900) skall bestämmelserna om kontrollplaner i kompletteras så att en kontrollplan skall omfatta uppgifter om allt bygg- och rivningsavfall och även om byggprodukter som kan återanvändas. Det införs vidare bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) om att sekretess under vissa förutsättningar skall gälla för uppgifter i ett register med uppgifter om avfall.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2020.

Förslag om fastighetsrättsliga frågor

Regeringen har i lagrådsremissen ”Några fastighetsrättsliga frågor” föreslagit ett flertal åtgärder på fastighetsrättens område. Förslagen omfattar en möjlighet för inskrivningsmyndigheten att besluta om vite och avvisning i inskrivningsärenden samt även en möjlighet för arrendenämnden att besluta att en kraftig höjning av arrendeavgiften vid bostadsarrende skall fasas in successivt, om det finns särskilda skäl för det. Vidare föreslås bl.a. att en uppsägning eller begäran om villkorsändring vid jordbruksarrende eller bostadsarrende skall kunna skickas i ett rekommenderat brev, i stället för att delges motparten.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2020.

Garage oförenligt med kommunens kulturmiljöprogram

Mark- och miljööverdomstolen har i målet P 6881–19 upphävt bygglov för ett garage som ger intryck av att vara ett fritidshus. Det aktuella bygglovet, som avsåg garage och staket på fastighet, överklagades av ägare av omgivande fastigheter. Mark- och miljööverdomstolen ansåg, med beaktande av kommunens kulturmiljöprogram, att garaget inte uppfattades som en underordnad komplementbyggnad, utan som ett mindre bostadshus samt att garagets volym och placering skulle ge ett alltför dominerande intryck på platsen och skilja sig markant från befintliga komplementbyggnader i området.

Eftersom åtgärden skulle innebära negativ påverkan på natur- och kulturvärdena på platsen och inte anses vara förenlig med riktlinjerna i kulturmiljöprogrammet så bedömde Mark- och miljööverdomstolen att åtgärden strider mot anpassningskravet i 2 kap. 6 § plan- och bygglagen (2010:900). Domstolen upphävde därav bygglovet.

God jul…

Så här dagarna före jul vill vi skicka en julhälsning till dig!

Vi vill samtidigt tacka alla klienter, samarbetspartners och bekanta för ett år 2019 med många fantastiskt roliga projekt och samarbeten tillsammans med Er! Tillsammans åstadkommer vi meningsfulla saker i samhället varje dag.

Vi hoppas verkligen få arbeta med er även nästa år 2020!

I år firar vi på firman 20 år. Vi har blivit många fler jurister men idealet om ”Kunskap och engagemang i varje ärende” består och är fortfarande vår ledstjärna i allt vi gör.

I vår uppkopplade tillvaro är det viktigt med traditioner som julen. Julen ger oss tid till vila, eftertanke och att bry oss om varandra. Tid att lägga telefonen och skärmarna åt sidan och bara vara i stunden.

Ta vara på julen och unna dig att ta det lugnt och umgås och tala med nära och kära. Ha tid för dig och varandra i jul.

Julen är också en tid av hopp. När media matar oss med den ena mer dystopiska nyheten än den andra glöm då inte heller att inge hopp om framtiden till våra barn och ungdomar. De är framtiden och den måste vi tro på!

Vatten är allas vårt i särklass viktigaste livsmedel och inte heller i Sverige tar vi tillgången till rent dricksvatten längre för given. För hela världens befolkning är tillgången till just rent dricksvatten den absolut viktigaste frågan idag och i framtiden.

Vi på Stangdell & Wennerqvist har därför valt att – förutom att arbeta med vattentäkter i Sverige – även fortsätta vår stöd till de mest utsatta barnen och deras möjlighet att få tillgång till vatten, genom att skänka en vattenpump genom Unicef.

I år skulle vi återigen vilja be Dig att på julafton tända ett ljus – inte bara för nära och kära – men även för alla barn i världen på flykt undan krig och andra katastrofer.

Vi önskar Dig den bästa av jular!

…och ett gott nytt år 2020!

Till Dig från oss alla på Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist