Lättnader i strandskyddet
I proposition Regeringen presenterar lättnader i strandskyddet (prop. 2024/25:102) vill regeringen göra det lättare att bygga nära vattnet, och ge fler möjlighet att bo nära naturen, genom att minska strandskyddet för fler områden.
De viktigaste förändringarna innebär följande.
• Strandskyddet ska inte gälla vid små insjöar eller smala vattendrag, men länsstyrelsen kan lägga strandskydd på viktiga områden.
• Det ska inte finnas strandskydd för vattendrag som anlagts efter år 1975.
• Areella näringar, som jordbruk och fiske, ska få lättare att bygga utan bygglov.
• Kommuner kan bestämma att strandskyddet inte gäller om gamla planer byts ut mot nya.
Förändringarna träder i kraft den 1 juli 2025.
Ett förbättrat genomförande av MKB-direktivet
I propositionen Ett förbättrat genomförande av MKB-direktivet (prop. 2024/25:153) föreslår regeringen lagändringar för att förbättra hur miljöbedömningar görs för vissa projekt enligt EU:s MKB-direktiv (miljökonsekvensbeskrivning). Ändringarna avser flera svenska lagar, bl.a. miljöbalken och lagar som avser vägar och havsbotten.
Några av förslagen är följande.
• Offentliggörande av beslut: Om ett projekt förväntas ha stor miljöpåverkan, ska beslutet vara offentligt så att alla kan ta del av det.
• Regeringens roll: Regeringen får rätt att bestämma när en verksamhet kan börja om den kräver anmälan.
• Miljöorganisationers rätt att överklaga: Miljöorganisationer ska kunna överklaga beslut om miljöpåverkan vid projekt som kräver anmälan.
• Offentliggörande i sektorslagar: Beslut om miljöpåverkan i andra lagar ska göras offentliga.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2025.
Förbättrade förutsättningar för ett hållbart vattenbruk
Regeringens proposition Förbättrade förutsättningar för ett hållbart vattenbruk (prop. 2024/25:136) föreslår förändringar i fiskelagen (1993:787) och miljöbalken för att göra det enklare och mer attraktivt att bedriva vattenbruk, samtidigt som miljöpåverkan fortsatt ska beaktas.
Det som föreslås är följande.
• Fiskelagen ändras: Förslaget innebär att krav på tillstånd för att odla fisk, blötdjur och kräftdjur tas bort och det blir inte längre straffbart att odla dessa arter utan tillstånd.
• Miljöbalken ändras: Byggnation av anläggningar för vattenbruk ska inte längre kräva tillstånd till vattenverksamhet. Dessutom får regeringen möjlighet att ställa krav på miljöhänsyn vid vattenbruk.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.
En ny samordnad miljöbedömnings- och tillståndsprocess
I En ny samordnad miljöbedömnings- och tillståndsprocess (SOU 2024:98) föreslås miljöbalkens tillståndsprövning bli snabbare och mer flexibel, bl.a. för att stödja näringslivet och klimatomställningen.
Förslagen syftar bl.a. till att:
• Anpassa svenska regler så att de inte ställer högre krav än EU:s regler.
• Se om tillståndsprövningen kan delas upp på ett bättre sätt, så att den blir smidigare. Reglerna för ansökningar och prövning ska bli tydligare.
Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2028.
EU:s första vattenstrategi
EU har presenterat sin första vattenstrategi, vilken fokuserar på följande tre viktiga mål.
1. Återställa fungerande vattenkretslopp: Målet är att skydda och bevara naturliga ekosystem som hjälper till att rena och lagra vatten, samt att minska föroreningar i vattnet.
2. Stärka vattensmart och cirkulär ekonomi: Genom att stödja innovation och nya teknologier inom vattenteknik kan EU skapa nya företag och jobb, både lokalt och globalt.
3. Säkerställa tillgång till rent vatten för alla: Alla människor, oavsett var de bor, ska ha tillgång till rent vatten och sanitet till rimliga priser.
Extra fokus på riskbedömning i nya föreskrifter från SGU
Sveriges geologiska undersökning (SGU) har infört två nya föreskrifter som handlar om att bättre hantera grundvatten och säkerställa att vi har en trygg och säker vattenförsörjning i framtiden. En nyhet är att termen tillrinningsområde för uttagspunkt för dricksvatten införs, vilken innebär att riskbedömning av vattenkällor prioriteras. Målet är att de nya kraven ska integreras i det befintliga vattenförvaltningsarbetet utan dubbelreglering, och hänsyn ska tas till mikrobiella föroreningar (som bakterier) samt olycksrisker.
Ett nytt regelverk för bygglov
I regeringens proposition Ett nytt regelverk för bygglov (prop. 2024/25:169) föreslås ändringar i bygglovsreglerna för att göra processen enklare och ge fastighetsägare större frihet att göra ändringar på sina byggnader.
Förslagen innebär bl.a. följande.
• Fler byggåtgärder, som komplementbyggnader (t.ex. förråd eller garage), ska kunna utföras utan bygglov, särskilt i områden utan detaljplan.
• Större tillbyggnader kan utföras utan lov för vissa byggnader.
• För en- och tvåbostadshus tas bygglovskravet bort för vissa fasadändringar, som t.ex. att måla om eller installera solceller.
• Vindsinredning kan tillåtas även om det tidigare var förbjudet.
• Regler för tillbyggnader och ändringar i detaljplan får en annan betydelse efter 15 år.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2025.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap byter namn
Från och med den 1 januari 2026 byter Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) namn till Myndigheten för civilt försvar (MCF). Detta är en del av en större förändring för att stärka Sveriges civila och totalförsvar. Förändringen ska skapa en mer samordnad beredskap på nationell nivå och stärka civilt försvar, vilket även stärker totalförsvaret.
🌼 HA EN SKÖN SOMMAR! 🌼