Tilläggsdirektiv till miljöprövningsutredningen
Regeringen har kommit med ett tilläggsdirektiv till den pågående miljöprövningsutredningen (Dir. 2021:57). Enligt tilläggsdirektivet ska bl.a. utredas möjligheterna till ett system med förtur för tillståndsprövning av verksamheter som anses ”klimatnyttiga. Vidare ska förelås lagändringar och andra åtgärder som behövs för att tidsbegränsning av tillstånd, och omprövning av tillstånd och villkor, ska kunna användas för att säkerställa att verksamheter och åtgärder bedrivs med moderna miljövillkor i syfte att nå miljö- och klimatmålen.
Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2022.
Certifierade byggprojekteringsföretag
Regeringen har i lagrådsremissen ”Certifierade byggprojekteringsföretag – en mer förutsägbar byggprocess” föreslagit att certifierade byggprojekteringsföretag införs som ny aktör i lov- och byggprocessen. Syftet är att öka förutsägbarheten och effektiviteten i byggprocessen och att underlätta repeterbara processer, vilket kan sänka kostnaderna och bidra till ett ökat bostadsbyggande.
En byggherre ska kunna använda ett certifierat byggprojekteringsföretag i projekteringen vid nybyggnad av bostadshus, och om ett sådant företag används ska byggnadsnämnden inte beakta utformningskraven på ändamålsenlighet och tillgänglighet samt de tekniska egenskapskraven inför beslut om bygglov och startbesked.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2022.
Spikningsdelgivning inte tillåtet vid utdömande av vite
Högsta domstolen har i målet Ö 3445-20 prövat klargjort att en ansökan om utdömande av vite inte får delges genom spikning. I målet hade en kommunal byggnadsnämnd förelagt en fastighetsägare att vidta ett antal åtgärder. Föreläggandet, som hade förenats med vite, delgavs fastighetsägaren genom spikning.
Domstolen jämförde i målet en ansökan om utdömande av vite med en stämningsansökan i ett brottmål, eftersom vite anses ha likhet med straffrättsliga sanktioner. Eftersom spikningsdelgivning inte är tillåten avseende stämningsansökan i brottmål ansåg domstolen att det inte heller är tillåtet vid utdömande av vite.
EU förbjuder 200 PFAS-ämnen efter svenskt initiativ
EU har beslutat att förbjuda cirka 200 PFAS-ämnen från och med februari 2023. Det nya förbudet är resultatet av ett initiativ från den svenska Kemikalieinspektionen och den tyska miljömyndigheten UBA. De aktuella PFAS-ämnena är sådana som sällan används, samtidigt som de är extremt svårnedbrytbara och dessutom ansamlas i levande organismer.
Fastighetsägare ansvarig för skada på grund av vatteninträngning på grannfastighet
Högsta domstolen har i målet T 3372-20 beslutat att skadeståndskyldighet förelåg för den skada som en trasig dagvattenanläggning på en fastighet orsakat genom vatteninträngning på grannfastigheten.
Domstolen konstaterade att det i dylika fall inte rör sig om ett strikt ansvar, men att en fastighetsägare kan bli ansvarig på grund av en oaktsam underlåtenhet att agera beroende av bl.a. kännedom om brister i anläggningens funktionalitet som ägaren har eller borde ha haft. Vid bedömningen får beaktas dels anläggningens ålder och konstruktion, dels de särskilda förhållanden som kan ge upphov till stopp, flödeshinder eller rörbrott, däribland växtlighet, iakttagbara sättningar och fuktförekomst i egen eller angränsande fastighet.
I det aktuella fallet var dagvattenledningen drygt 70 år gammal och det fanns mot den bakgrunden anledning att räkna med att anläggningen var i dåligt skick. Fastighetsägaren borde därför ha insett att brister i anläggningen kunde leda till omfattande skador på omgivningen och att det var motiverat att vidta riskmotverkande åtgärder.
Kommun skyldig at bygga ut VA trots förbindelsepunkt till GA
Mark- och miljööverdomstolen har i målet M10104-20 beslutat att länsstyrelsen gjort rätt som förelagt en va-huvudman enligt 51 § lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster att att inrätta en allmän va-anläggning inom befintligt verksamhetsområde, även då försörjningen av va-tjänster skedde till området genom en förbindelsepunkt till samfällighetsförenings va-anläggning.
Domstolens motivering var att kommunen har en skyldighet att tillgodose behovet av vattentjänster inom verksamhetsområdet genom en allmän va-anläggning, dvs. en anläggning som kommunen har ett rättsligt bestämmande inflytande över. Kommunen ansågs inte ha uppfyllt den skyldigheten genom att endast ha ordnat förbindelsepunkt till samfällighetsföreningens enskilda va-anläggning.
Domstolen klargjorde dock att Länsstyrelsens beslut skulle inte uppfattas som en skyldighet för kommunen att ta över samfällighetsföreningens anläggning inom området.
EU-domstolens artskyddsavgörande får genomslag i svensk rättspraxis
Mark- och miljööverdomstolen har i målet M 3276-20 beslutat att förbjuda en kommun att utföra grävning och schaktning i samband med anläggande av dammsystem med hänsyn till EU-domstolens nya artskyddspraxis i de s.k. ”Skydda skogen” målen. I det aktuella området där åtgärderna skulle utföras fanns flertalet fågelarter. EU-domstolen har nyligen klargjort att fågeldirektivet gäller samtliga fågelarter som naturligt förekommer inom medlemsstaternas europeiska territorium, och således inte endast de fågelarter som är särskilt hotade (fridlysta). Mark- och miljööverdomstolen ansåg med hänsyn till detta att avverkningen träffas av förbudet i 4 § första stycket 4 artskyddsförordningen, och därmed var dispenspliktig. Eftersom åtgärderna saknade artskyddsdispens, och det heller inte var möjligt att föreskriva skyddsåtgärder som säkerställer att skada inte uppstår, ansåg domstolen att de därmed vara förbjudna.