Publicerad: | Nyheter

Så här inför stundande semestrar kommer här vårens nyhetsbrev från oss. Sommaren är på väg. Minska på måstena på semestern och ge Dig tid och hän åt sådant som Du längtat efter men kanske inte haft tid till.

Ha en riktigt skön sommar!

Från oss på Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist

Ändring i PBL gällande byggande av altaner

I propositionen ”Större frihet att bygga altaner” (prop. 2018/19:112) föreslås att det i plan- och bygglagen (2010:900) införs ett undantag från kravet på bygglov för att uppföra en altan vid ett en- eller tvåbostadshus, eller tillhörande komplementbostadshus, om altanen byggs inom 3,6 meter från bostadshuset, inte är högre än 1,8 meter och inte placeras närmare fastighetsgränsen än 4,5 meter. En sådan altan får strida mot den detaljplan eller de områdesbestämmelser som gäller för området.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2019.

Skyldighet att kommunicera granskningsutlåtande i detaljplaneärende

Mark- och miljööverdomstolen har i målet MÖD 2019:4 ansett att en kommuns underlåtenhet att skicka granskningsutlåtandet, eller ett meddelande om var utlåtandet hölls tillgängligt, till berörda sakägare i ett detaljplaneärende har utgjort ett sådant handläggningsfel som motiverar att planen upphävs.

Kommunen anförde i målet att sakägare har haft möjlighet att begära att få ta del av både samrådsredogörelser och granskningsutlåtanden samt att den klagande sakägaren deltagit vid ett möte angående detaljplanen där det fanns möjlighet att i dialog med exploatören, planförfattaren, lantmäteriet och kommunen lyfta angelägna frågor i den aktuella detaljplanen.

Domstolen konstaterade att det i 5 kap. 23 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL, föreskrivs att kommunen efter granskningstiden ska upprätta ett granskningsutlåtande som ska innehålla en sammanställning av de skriftliga synpunkter som inkommit under granskningstiden och en redovisning av kommunens förslag med anledning av synpunkterna. Granskningsutlåtandet eller ett meddelande om var det finns tillgängligt ska så snart som möjligt skickas till dem som inte har fått sina synpunkter tillgodosedda enligt 5 kap. 24 § PBL.

I det aktuella fallet hade ett granskningsutlåtande upprättats och funnits tillgängligt hos kommunen, men varken utlåtandet eller något meddelande om var det fanns tillgängligt har skickats ut på föreskrivet sätt. Denna brist i handläggningen kan enligt domstolens bedömning ha haft betydelse för sakägares möjlighet att bevaka sin rätt och att framföra synpunkter till de förtroendevalda beslutsfattarna, vilket i sin tur kan ha haft betydelse för beslutet att anta detaljplanen. Kommunens beslut att anta detaljplanen upphävdes därför.

Ny vägledning från Naturvårdsverket gällande utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse

Naturvårdsverket har publicerat en vägledning till föreskrifterna NFS 2016:6 om utsläpp och kontroll av utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse. Vägledningen riktar sig främst till kommuner och länsstyrelser och avser såväl huvudmannaskap som tillsyn. Vägledningen skall klargöra väsentliga tillämpningsfrågor som följer av föreskrifterna NFS 2016:6 samt även vilka EU-rättsliga krav som ställs på de svenska avloppsreningsanläggningarna.

Innehållet i vägledningen omfattar bl.a. beskrivning av vikten av att hänsyn tas till klimat-och säsongsvariationer vid utformning och drift av avloppsreningsanläggningar samt kravet på att avloppsreningsanläggningarna skall vara utformade så att representativa prover kan tas på bräddat vatten, inkommande vatten och på det renade vattnet före utsläpp i recipienten.

Vägledningen återfinns på www.naturvardsverket.se.

Kommun behöver inte delge privatperson kostnader för VA

Kammarrätten i Göteborg har i mål nr 1522-19, gällande begäran från privatperson om att kommunen skulle delge honom information om kostnader för kommunens vattenverk genom att ange kostnad per kubikmeter, beslutat till kommunens fördel och avslagit begäran. Kommunens inställning var att uppgifterna inte kunde lämnas då dessa inte kunde göras tillgängliga med rutinbetonade åtgärder.

Kammarrätten konstaterade i målet att för att en sammanställning ska anses tillgänglig med rutinbetonade åtgärder krävs att informationen kan göras tillgänglig med en begränsad arbetsinsats, vilken inte är förknippad med några nämnvärda kostnader. Med anledning av att de efterfrågade uppgifterna avseende vattenkostnad endast skulle kunna göras tillgängliga med en arbetsinsats omfattande efterforskning, programmering och kvalitetskontroller, vilka avsevärt överstiger 4–6 timmars arbete ansåg Kammarrätten att detta går utöver vad som kan anses utgöra en begränsad arbetsinsats som inte är förknippad med några nämnvärda kostnader. Eftersom den begärda sammanställningen inte kan göras tillgänglig genom rutinbetonade åtgärder anses den inte förvarad hos myndigheten, och den utgör därmed enligt Kammarrättens bedömning inte en allmän handling.

Rätt till uppsägning av lokalhyra i förtid vid störande ombyggnadsarbeten

Högsta domstolen har i målet T 4179-18 prövat frågan om ombyggnadsarbeten inneburit sådant hinder i en lokalhyresgästs nyttjanderätt att det gett hyresgästen rätt till hyresnedsättning, samt även rätt till uppsägning av hyresavtalet i förtid. I det aktuella fallet hade hyresgästen hyrt en lokal i ett köpcentrum, vilket under hyrestiden genomgick omfattande och tidskrävande ombyggnadsarbeten som innebar bl.a. begränsad framkomlighet för kunder.

Domstolen ansåg i målet att hyresvärdens ansvar inte bara omfattar det inre skicket utan även utifrån kommande hinder. I det aktuella fallet gjorde domstolen bedömningen att bolaget inte haft att förvänta sig den aktuella bristen när hyresavtalet träffades eftersom det av avtalet framgick att parternas avsikt var att det (relativt nybyggda) köpcentrumet skulle hålla hög standard och vara en attraktiv plats att besöka. Bolaget har därför inte haft att förvänta att något annat än sedvanligt underhåll skulle vara aktuellt under hyrestiden.

Med hänsyn till ombyggnationens inverkan på hyresgästens möjligheter att nyttja lokalen på förväntat sätt fastställde domstolen att bristen i nyttjanderätten har varit av sådan väsentlig betydelse att bolaget haft rätt att säga upp avtalet i förtid samt även rätt till hyressänkning.