Miljöorganisation får överklaga bygglov
Högsta domstolen har i målet Ö 6017-18 beslutat att en miljöorganisation haft rätt att överklaga ett bygglovsbeslut med hänvisning till Århuskonventionen. I det aktuella målet hade Naturskyddsföreningen i Varberg överklagat ett bygglovsbeslut avseende hus på en fastighet i nära anslutning till ett naturreservat. Länsstyrelsen avvisade dock överklagandet med anledning av att föreningen inte berördes av åtgärden och därför saknade klagorätt.
Efter att ha prövats av samtliga underinstanser har Högsta domstolen nu prövat målet och fastställt att Naturskyddsföreningen skall anses ha klagorätt eftersom bygglovsbeslutet i det aktuella fallet tydligt relaterar till miljön och naturskyddet, och att reglerna om klagorätt i plan- och bygglagen därför skall tolkas i ljuset av Århuskonventionens krav. Bygglovsbeslutet skall därför anses ha angått miljöorganisationen på det sätt som krävs för att klagorätt skall föreligga.
I Högsta domstolens beslut fastslås också att en kommunal nämnd inte har haft rätt att överklaga Mark- och miljööverdomstolens beslut om att tillerkänna miljöorganisationen klagorätt.
Minskning av riksintressen
Regeringen har givit flera myndigheter i uppdrag att se över ”sina” riksintressen, med syftet att riksintressena skall minska. De myndigheter som berörs är Naturvårdverket, Riksantikvarieämbetet, Statens Energimyndighet, Tillväxtverket och Trafikverket, Boverket skall samordna översynen. De berörda myndigheterna ansvarar för att, inom respektive samhällssektor, ange vilka områden som är av riksintresse, med vilket menas områden som är viktiga att skydda och bevara för ett visst ändamål såsom kultur, friluftsliv etc. Myndigheterna kan dock inte med rättsligt bindande verkan förklara ett område som riksintressant då sådant bemyndigande saknas i lagstiftningen. Frågan om huruvida ett område är av riksintresse skall därför bedömas i ett enskilt ärende, t.ex. i en tillståndsprövning.
De områden som omfattas av riksintresse täcker i dag mer än halva Sveriges yta, vilket inom olika sektorer har ifrågasatts bl.a. eftersom att ett område omfattas av riksintresse kan innebära hinder och restriktioner för områdets användning, t.ex. stoppa exploatering av området och hindra byggnation av bostadsområden. Syftet är att riksintressena både skall bli färre och täcka mindre områden, bl.a. så att bostadsbyggande underlättas.
Lagrådsremiss om ändringar inom avfallsområdet
För att genomföra de reviderade avfallsdirektiven har ändringar inom avfallsområdet föreslagits i en lagrådsremiss. De föreslagna ändringarna innebär bl.a. att begreppet ”hushållsavfall” i miljöbalken (1998:808) ersätts av ”kommunalt avfall” samt att det anges vad som avses med avfallsproducent. Det införs vidare bestämmelser om den ursprungliga avfallsproducentens ansvar för behandling och kostnader för hantering av avfallet, och kommunernas ansvar för bygg- och rivningsavfall som inte producerats i en yrkesmässig verksamhet förtydligas.
I plan- och bygglagen (2010:900) skall bestämmelserna om kontrollplaner i kompletteras så att en kontrollplan skall omfatta uppgifter om allt bygg- och rivningsavfall och även om byggprodukter som kan återanvändas. Det införs vidare bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) om att sekretess under vissa förutsättningar skall gälla för uppgifter i ett register med uppgifter om avfall.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2020.
Förslag om fastighetsrättsliga frågor
Regeringen har i lagrådsremissen ”Några fastighetsrättsliga frågor” föreslagit ett flertal åtgärder på fastighetsrättens område. Förslagen omfattar en möjlighet för inskrivningsmyndigheten att besluta om vite och avvisning i inskrivningsärenden samt även en möjlighet för arrendenämnden att besluta att en kraftig höjning av arrendeavgiften vid bostadsarrende skall fasas in successivt, om det finns särskilda skäl för det. Vidare föreslås bl.a. att en uppsägning eller begäran om villkorsändring vid jordbruksarrende eller bostadsarrende skall kunna skickas i ett rekommenderat brev, i stället för att delges motparten.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2020.
Garage oförenligt med kommunens kulturmiljöprogram
Mark- och miljööverdomstolen har i målet P 6881–19 upphävt bygglov för ett garage som ger intryck av att vara ett fritidshus. Det aktuella bygglovet, som avsåg garage och staket på fastighet, överklagades av ägare av omgivande fastigheter. Mark- och miljööverdomstolen ansåg, med beaktande av kommunens kulturmiljöprogram, att garaget inte uppfattades som en underordnad komplementbyggnad, utan som ett mindre bostadshus samt att garagets volym och placering skulle ge ett alltför dominerande intryck på platsen och skilja sig markant från befintliga komplementbyggnader i området.
Eftersom åtgärden skulle innebära negativ påverkan på natur- och kulturvärdena på platsen och inte anses vara förenlig med riktlinjerna i kulturmiljöprogrammet så bedömde Mark- och miljööverdomstolen att åtgärden strider mot anpassningskravet i 2 kap. 6 § plan- och bygglagen (2010:900). Domstolen upphävde därav bygglovet.