Publicerad: | Nyheter

2020 års dricksvattenutredning

I betänkandet 2020 års dricksvattenutredning (N 2020:05) föreslås hur EU:s nya dricksvattendirektiv (Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2020/2184 om kvaliteten på dricksvatten) ska genomföras i svensk rätt. Direktivet, som är en revidering och utvidgning av ett tidigare dricksvattendirektiv från 1998, ska vara genomfört i medlemsstaterna senast den 12 januari 2023. Direktivets syfte är att skydda människors hälsa från de skadliga effekterna av alla slags föroreningar av dricksvatten genom att säkerställa att vattnet är hälsosamt och rent samt att förbättra tillgången till dricksvatten.

2020 års dricksvattendirektiv är antaget som ett miljödirektiv där minimikrav fastställs för dricksvatten och åtgärder som medlemsstaterna måste vidta för att säkerställa att kraven följs. Medlemsstaterna får dock ha strängare nationella regler än det som direktivet föreskriver.

Dom i mål om kostnader för att rena grundvattnet från PFAS

Mark- och miljödomstolen har i dom (mål M 4190-19) beslutat att Försvarsmakten inte är skyldig att betala för det kommunala bolagets kostnader för att rena grundvattnet i Uppsala från PFAS. Bakgrunden är att Staten genom Försvarsmakten bl.a. har övat brandsläckning på Ärna flygfält med brandsläckningsskum som tidvis innehållit PFAS. Det kommunala bolaget upptäckte att grundvattnet i en av kommunens vattentäkter förorenats av PFAS och grundvattnet måste därför renas innan det kunde tillhandahållas som dricksvatten. Det kommunala bolaget stämde därefter Försvarsmakten vid mark- och miljödomstolen och begärde ersättning för uppkomna kostnader.

Domstolen kom vid en sammantagen bedömning fram till att det saknas tillräckligt stöd för att den förorening av mark och grundvatten som Försvarsmaktens verksamhet gett upphov till även orsakat föroreningsskadan i den kommunala vattentäkten. Domstolen ansåg istället att det är mer troligt att föroreningen huvudsakligen kommer från andra källor. Försvarsmakten ansågs därför inte skyldig att betala skadestånd, rätten var dock inte enig i sin bedömning.

Domen har överklagats.

Förslag om en ny och modern växtskyddslag

Växtskadegörare kan medföra allvarliga ekonomiska, miljömässiga och sociala konsekvenser för samhället. För att stärka växtskyddet föreslår regeringen i en lagrådsremiss en ny och modern växtskyddslag som ska säkerställa ett bättre och effektivare skydd mot olika typer av växtskadegörare genom bestämmelser om kontroll, kontrollbefogenheter, ingripande och sanktioner vid överträdelser av EU-lagstiftningen.

Regeringen föreslår vidare en ny utvidgad reglering för att skydda virkesproduktionen samt att Staten ska lämna ersättning vid bekämpning av EU-reglerade växtskadegörare till den som drabbas av vissa kostnader och förluster.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2022.

Utredning om miljökvalitetsnormer för vatten vid planläggning och prövning enligt plan- och bygglagen

Regeringen har tillsatt en utredning för att se över möjligheterna att förenkla och förtydliga på vilket sätt miljökvalitetsnormer för vatten ska få genomslag vid planläggning och prövning enligt plan- och bygglagen. Plan- och bygglagstiftningen ska förtydligas så att hanteringen av vattenfrågor i samband med kommunal planläggning av ny bebyggelse blir långsiktigt hållbar.

Utredaren ska även se över vilka verktyg som kommuner behöver för att säkerställa att kraven på miljömässigt och ekonomiskt hållbara lösningar för dag- och dricksvatten kan genomföras i dag och vid ett förändrat klimat.

SMHI lanserar klimatscenariotjänst

SMHI har på sin hemsida smhi.se lanserat en klimatscenariotjänst som kan användas bl.a. för samhällsplanering, där hänsyn kan tas till såväl långsamma klimatförlopp som extrema väderhändelser. I tjänsten, som kommer i en förenklad och en fördjupad version, presenteras klimatscenarierna i form av kartor, diagram och nedladdningsbara data tillsammans med en vägledning som ger stöd för tolkning och användning.

Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet

Regeringen har beslutat om en helt ny säkerhetsskyddsförordning (2021:955) som börjar gälla den 1 december 2021 och påverkar aktörer inom elförsörjningen och dammanläggningar, men också Svenska kraftnät som tillsynsmyndighet.

Lagändringarna syftar till att stärka skyddet av Sveriges säkerhet genom åtgärder för en bättre kontroll av överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet. Åtgärderna innebär ett antal nya krav som riktas mot bl.a. den som vill sälja eller på annat sätt överlåta säkerhetskänslig verksamhet.