Förslag till en ny kommunallag
Förändringar i kommunallagen har föreslagits i lagrådsremissen ”En ny kommunallag”. Förslaget innebär bl.a. att kommunfullmäktige får möjlighet att bestämma att kommunstyrelsen skall kunna fatta beslut om särskilt angivna förhållanden som rör andra nämnders verksamhet, dock inte sådana som rör myndighetsutövning mot enskild eller tillämpningen av lag.
I den nya lagen föreslås att rollfördelningen mellan de anställda och de förtroendevalda skall tydliggöras och att varje kommun och landsting skall ha en tjänsteman som har den ledande ställningen bland de anställda, en ”direktör”. Det föreslås att delegationsbeslut skall förenklas genom att nämnderna själva skall få bestämma vilka beslut som skall anmälas samt att beslut som inte anmäls, men som är överklagbara, skall tillkännages på den kommunala anslagstavlan. Det föreslås vidare att den kommunala anslagstavlan i fortsättningen skall vara webbaserad.
Prövningsgrunderna för laglighetsprövning förtydligas också i den nya lagen. För att undvika att beslut som upphävts av domstol inte kan rättas i efterhand, t.ex. på grund av civilrättslig bundenhet, skall det i lagen förtydligas att kommunala beslut som inte kan rättas som huvudregel inte får verkställas innan de fått laga kraft.
Den nya lagen och följdändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.
Genomgripande översyn av Boverkets byggregler m.m.
En kommitté skall genomföra en systematisk och grundlig översyn av 8 och 10 kap. plan- och bygglagen, 3–5 och 7 kap. plan- och byggförordningen, Boverkets byggregler, Boverkets föreskrifter om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder och de standarder dessa hänvisar till, i syfte att modernisera regelverket och därmed gynna ökad konkurrens och ökat byggande. Kommittén skall även utreda regelverkets ändamålsenlighet, effektivitet och omfattning. Det står kommittén fritt att vid behov föreslå ändringar i detta och andra närliggande regelverk som ställer krav på utformning och konstruktion av byggnader och anläggningar.
En effektivare plan- och bygglag
I lagrådsremissen ”Fler steg för en effektivare plan- och bygglag” föreslås bl.a. att plan- och bygglagens regler om länsstyrelsens yttranden under detaljplaneprocessen kompletteras med en möjlighet för kommunen att, under arbetet med att ta fram en detaljplan, kunna begära ett planeringsbesked från länsstyrelsen. Syftet är att det tidigt i planprocessen ska gå att klarlägga om det finns skäl för ingripande mot planeringen från statens sida.
Vidare föreslås en tidsfrist om två månader för länsstyrelsens beslut att upphäva kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser efter överprövning. Fler detaljplaner föreslås också kunna antas av kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden.
I lagrådsremissen föreslås även att ytterligare åtgärder ska undantas från kravet på bygglov i plan- och bygglagen, bl.a. gällande möjlighet att göra en liten tillbyggnad i form av balkong, burspråk eller uppstickande byggnadsdel på en- och tvåbostadshus inom områden med detaljplan, att uppföra en mindre byggnad på allmän plats där kommunen är markägare och att uppföra väderskydd för kollektivtrafiken.
Slutligen innehåller lagrådsremissen förslag till ändrade förutsättningar för bygglov på grund av bygglovsbefriade åtgärder. Bygglovsbefriade åtgärder som får vidtas i strid med detaljplan ska inte beaktas vid en senare bedömning av ett byggnadsverks eller en åtgärds förenlighet med detaljplanen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2017.
Kommun tvingas upprätta separata förbindelsepunkter för 30 arrendetomter
Mark- och miljööverdomstolen har i målet M 8109-16 beslutat att en kommun varit skyldig att upprätta separata förbindelsepunkter för vatten och avlopp till 30 arrendetomter inom en och samma fastighet. Kommunens inställning var att den endast behövde upprätta en gemensam förbindelsepunkt för fastigheten och att det därefter är fastighetsägaren samt arrendatorernas skyldighet att anordna ledningsnätet inom fastigheten fram till förbindelsepunkten. Mark- och miljööverdomstolen konstaterade att kommunens tillvägagångssätt skulle innebära att avståndet från förbindelsepunkten till de olika byggnaderna blir upp till 480 meter och att en sådan lösning, som förutsätter utbyggnad av ett relativt omfattande ledningsnät inom fastigheten för att anslutning av de enskilda byggnaderna skall kunna ske, inte kan godtas när ett behov av att ordna allmänna vattentjänster finns för området. För att fullgöra sin skyldighet enligt 6 § lagen om allmänna vattentjänster måste därför kommunen anordna förbindelsepunkter för vardera en av de 30 arrendetomterna.
Högsta domstolen prövar skadeståndsskyldighet gällande felaktig uppgift
En kommun som lämnat felaktig muntlig uppgift till ett fastighetsbolag om att strandskyddet inom område där bolaget skulle köpa ett antal fastigheter var upphävt, har av både tingsrätt och hovrätt ansetts vara skadeståndsskyldig gentemot bolaget. Kommunen hade fått uppgiften från länsstyrelsens databas och den tjänsteman som lämnade upplysningen var i god tro, detta påverkade dock inte skadeståndsbedömningen. Eftersom bolaget efterfrågade uppgifterna med anledning av eventuellt köp av fastigheterna för bostadsbebyggelse var det av särskild vikt att informationen var korrekt. Med beaktande av detta, samt då fastigheterna ligger inom område som i regel omfattas av strandskydd, ansåg hovrätten att kommunen borde ha särskilt kontrollerat uppgiften. Kommunen ansågs därför lämnat upplysningen av fel eller försummelse och skall enligt hovrättens dom ersätta bolaget för ren förmögenhetsskada. Kommunen har dock överklagat domen och har nu meddelats prövningstillstånd av Högsta domstolen i målet T 5170/16. Högsta domstolen kommer således att avgöra frågan som högsta instans.