Publicerad: | Nyheter

Nytt förslag till VA-taxa från Svenskt Vatten

Svenskt Vatten har presenterat ett nytt ”normalförslag” till VA-taxa, som har gått ut på remiss. Det nya förslag är avsett att ersätta den tidigare versionen P96, vilken togs fram i samband med att lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) trädde i kraft år 2007.

Enligt Svenskt Vatten är behovet stort av en tydlig taxa som är enkel för VA-organisationen att kommunicera. Främst tre områden har ansetts behöva förändras i den nya taxan. Det första är förklarande texter som är avsedda att öka förståelsen för taxans konstruktion, så att kommunerna själva kan förstå och förklara konsekvenserna för kunder och förtroendevalda. Det andra är dagvattenavgifter, både vad avser kostnaderna och hur nyttan för brukarna ska beräknas. Det tredje är en uppdatering i enlighet med gällande rättspraxis vad avser avgiftsuttaget, bl.a. för samfälligheter, lagerlokaler och studentrum.

Remisstiden löpte ut den 29 januari 2021 och nästa steg i processen är att det slutliga förslaget presenteras, efter det att inkomna synpunkter har bearbetats.

Förändring i praxis gällande artskyddsfrågor                                                    

EU-domstolen har i ett förhandsavgörande i det s.k. ”Skydda skogen”-målet fastslagit att förbuden i EU:s fågeldirektiv (2009/147/EG) och art- och habitatdirektiv (2009/147/EG) inte endast gäller arter som är hotade eller vars bevarandestatus riskerar att påverkas negativt av en planerad skogsavverkning samt att förbuden mot påverkan på arter i art- och habitatdirektivet avser varje individ av en art.

Målet i fråga gäller en anmälan om skogsavverkning i Härryda kommun, inom ett område där ett antal fågelarter samt åkergroda har sina livsmiljöer, och det är Vänersborgs tingsrätt, mark- och miljödomstolen som för att kunna avgöra målet begärt EU-domstolens förhandsavgörande vad avser tolkningen av tillämpliga bestämmelser i de respektive direktiven.

EU-domstolens avgörande väntas till viss del innebära en ändring av svensk rättspraxis inom området, men på vilket sätt detta sker kommer att närmast få bestämmas i kommande rättsliga prövningar från domstolarna.

Ändringar i plan- och bygglagen till följd av MKB-direktivet                

Regeringen har i en lagrådsremiss lämnat förslag till ändringar i plan- och bygglagen (2010:900) för att förtydliga genomförandet av det s.k. MKB-direktivet (EU-direktiv 2011/92/EU). Detta med anledning av att Europeiska kommissionen i en formell underrättelse framfört synpunkter på hur Sverige har genomfört direktivet. MKB-direktivet innebär bl.a. att det krävs en miljöbedömning för vissa byggprojekt som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, t.ex. på grund av byggnationens art, storlek eller lokalisering.

I lagrådsremissen föreslås att ett ”MKB-projekt” som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska prövas genom detaljplaneläggning, att regeringen ska få meddela föreskrifter om att ”MKB-projekt” i vissa fall inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och att beslut om lov eller förhandsbesked som avser ett ”MKB-projekt” i vissa fall ska innehålla en motivering av åtgärdens miljöpåverkan. Förslaget innebär vidare att miljöorganisationers rätt att överklaga bygglov och förhandsbesked som avser ett ”MKB-projekt” ska framgå av plan- och bygglagen.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 2 augusti 2021.

Förslag om ändring av andelstal i gemensamhetsanläggningar

På uppdrag av regeringen har i promemorian Ds 2021:8 utretts hur lagstiftningen som innebär att en samfällighetsförening själv kan besluta om ändrade andelstal i en gemensamhetsanläggning, kan utformas.

I promemorian föreslås en ny regel i anläggningslagen som medger att en samfällighetsförening själv ska kunna ändra andelstalen i gemensamhetsanläggningen, under förutsättning att två tredjedelar (2/3) av delägarna står bakom beslutet och att det godkänns av Lantmäterimyndigheten. För godkännande krävs att beslutet inte strider mot anläggningslagen (1973:1149). Promemorians förslag syftar till ett flexiblare och billigare förfarande i dessa ärenden.

Publicerad: | Nyheter

God jul…

År 2020 – med allt som varit – går till ända och så här dagarna före jul vill vi skicka en julhälsning till dig!

Vi vill tacka alla klienter, samarbetspartners och bekanta för ett år 2020 med många spännande projekt och samarbeten med Er! Tillsammans har vi genomfört många meningsfulla uppdrag och bidragit till ett bättre samhälle. Vi hoppas verkligen få gör det med er även nästa år!

”Kunskap och engagemang i varje ärende” kommer fortfarande att vara vår ledstjärna i allt vi gör.

Det här året har varit omtumlande för oss alla så det behövs trygga traditioner som julen. Julen ger oss tid till vila, eftertanke och att bry oss om varandra. Tid att bara vara i stunden, att unna dig att ta det lugnt och att tala med nära och kära. Ta hand om dig och varandra i jul!

Vi på Stangdell & Wennerqvist väljer att fortsätta vår stöd till de mest utsatta barnen och deras möjlighet att få tillgång till rent vatten, genom att skänka en vattenpump genom Unicef. Vatten var grunden till liv på jorden och rent vatten är en förutsättning för fortsatt liv här.

I år till julafton kan man också få se en ”Julstjärna” på himlen när Jupiter och Saturnus möts. Julen är en tid av hopp och vi får hoppas att det är ett tecken om bättre tider.

I år skulle vi därför vilja be Dig att på julafton tända ett ljus – inte bara för nära och kära – men även för hoppet om ett friskt år till alla.

Vi önskar Dig den bästa av jular!

…och ett gott nytt år 2021!

Till Dig från oss alla på Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist

Publicerad: | Nyheter

Strandskyddsutredningen

I SOU 2020:78 har Strandskyddsutredningen redovisat sitt betänkande ”Tillgängliga stränder – ett mer differentierat strandskydd”. Syftet med utredningen har varit att föreslå ändringar som innebär att strandskyddet görs om i grunden, bl.a. genom att hänsyn tas till att tillgången till sjöar och stränder varierar i landet, liksom befolkningstäthet och exploateringstryck. Bland förslagen noteras bl.a. att strandskydd inte ska gälla vid insjöar mindre än 1 hektar eller vattendrag som är mindre än två meter breda, och inte heller vid anlagda vatten (sjöar, dammar och våtmarker) som har tillkommit efter 1975. Länsstyrelsen ska dock ha möjlighet att i det enskilda fallet besluta att strandskyddet ska gälla vid sjöar och vattendrag som har särskild betydelse för strandskyddets syften.

Samtidigt föreslås en stärkning av strandskyddet i områden där exploateringsgraden är hög och efterfrågan på mark för bebyggelse är stor och i vattenområden av särskild betydelse för djur- och växtlivet. Där ska de särskilda skälen för dispens och upphävande av strandskyddet vid detaljplanering tillämpas särskilt restriktivt.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

Skogsutredningen 2019

I SOU 2020:73 har Skogsutredningen 2019 redovisat sitt betänkande ”Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen”. Skogsutredningen har haft i uppdrag att bl.a. lämna förslag på åtgärder för stärkt äganderätt till skog och nya flexibla skydds- och ersättningsformer vid skydd av skogsmark.

Ett av förslagen i utredningen är att en ny metod vid formellt skydd av skog ska införas – frivilligt formellt skydd. Markägaren kan då erbjuda ett område för frivilligt formellt skydd och skyddet genomförs bara om och när markägaren och myndigheterna kommit överens. Utredningen bedömer att detta kommer att öka markägarnas intresse för att bevara och utveckla naturvärden.

Register för rapportering av farligt avfall

Ett nytt avfallsegister för rapportering av farligt avfall har öppnat hos Naturvårdsverket med anledning av att alla företag och verksamheter där farligt avfall uppstår eller som transporterar, tar emot, behandlar eller handlar med farligt avfall ska rapportera in uppgifter om avfallet från och med den 1 november 2020. För de flesta ska rapporteringen ske senast två arbetsdagar efter att de har transporterat bort avfallet från sin verksamhet.

Dom om artskydd i ”lavskrikemålen”

Mark- och miljööverdomstolen har meddelat dom i ”lavskrikemålen”, dvs fyra mål samtliga gällande artskyddsförordningens (2007:845) tillämpning vid skogsavverkning i område där fågeln lavskrika förekommer (mål nr M 9836-19 m.fl.). Domstolen beslutade att skäl att förbjuda avverkningen inte förelåg och återförvisade målen till Skogsstyrelsen för föreskrivande av försiktighetsmått.

För att komma fram till sitt beslut konstaterade domstolen bl.a. att även om lavskrikan inte är upptagen i bilaga 1 till fågeldirektivet samt att den i den svenska rödlistan är klassificerad som livskraftig så omfattas den av artskyddsförordningen, vilket innebär att det enligt 4 § 4 p artskyddsförordningen är förbjudet att skada eller förstöra dess fortplantningsområden och viloplatser. Domstolen menade att även om arten har gynnsam bevarandestatus på nationell nivå måste hänsyn tas till storleken på och förutsättningarna för lavskrike-beståndet på lokal och regional nivå.

Domstolen tydliggjorde dock att det endast är artens fortplantningsområden och viloplatser som skyddas, inte artens livsmiljö i sin helhet och inte heller miljöer som är lämpliga biotoper för arten. Eftersom det inte med tydlighet framgick av utredningen att det är lavskrikans fortplantningsområde – på det sätt ett sådant område bör avgränsas vid tillämpningen av artskyddsförordningen – som berörs av den anmälda avverkningen saknades skäl att förbjuda avverkningen.

Förvaltningschef och ordförande för Fritids- och kulturnämnden döms i tingsrätten för otillåten miljöverksamhet

Både förvaltningschefen och ordföranden för Fritids- och kulturnämnden inom en kommun har i ett mål dömts till böter för otillåten miljöverksamhet enligt 29 kap 4 § 1 stycket 1 punkten miljöbalken (1998:808). Den otillåtna miljöverksamheten utgjordes av anläggande av en pontonbro, vilket utgör tillståndspliktig vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken, utan att tillstånd sökts. De båda åtalade menade att de inte haft någon vetskap om att skyldighet att söka tillstånd förelåg, detta ansågs dock inte frita dem från ansvar.

Frågan i målet var bl.a. hos vem av de båda åtalade ansvaret för den brottsliga handlingen låg. Tingsrätten konstaterade att det inte finns några bestämmelser i kommunallagstiftningen om ansvarsfördelningen mellan å ena sidan kommunala nämnder och styrelser och å andra sidan kommunala tjänstemän vid lagöverträdelser som begås i kommunal verksamhet, och att rättspraxis på området är sparsam.

Domstolen konstaterade att initiativet till pontonbron kom från tjänstemän inom förvaltningen, men det var Fritids- och kulturnämnden som hade beslutat om såväl anläggande av bron som vem som skulle tilldelas uppdraget att genomföra anläggandet av bron. Genomförande av beslutet om anläggande av bron har dock handhafts av Fritids- och kulturförvaltningen. Det yttersta ansvaret för förvaltningens beslut har därmed vilat på förvaltningschefen, som har haft skyldighet att ta reda på vilka regler och tillståndskrav som gällde för anläggandet av pontonbron samt haft ansvar för att nödvändiga tillstånd inhämtas.

Domstolen bedömde dock att ansvaret även låg hos ordföranden för Fritids- och kulturnämnden, med paralleller till den praxis som gäller för privata företag där det straffrättsliga ansvaret i princip åvilar företagsledningen. I nämndens uppdrag till förvaltningen att verkställa beslutet borde det, enlig domstolens mening, även ha ingått en uppmaning att kontrollera lagligheten av projektet, vilket det inte gjort.

Målet har överklagats till hovrätten.

 

Publicerad: | Nyheter

Översyn av miljöprövningssystemet

Regeringen har tillsatt en utredning som ska se över det nuvarande systemet för miljöprövning. Syftet är bl.a. att säkerställa att miljöbalkens prövningssystem underlättar miljö- och klimatförbättrande investeringar och åstadkommer snabbare och enklare prövningsprocesser, med bibehållet miljöskydd. Utredningen kommer bland annat att fokusera på frågor som rör gränsdragningen mellan anmälningsplikt och tillståndsplikt, möjligheterna till en mer avgränsad prövning vid ändring av verksamheter samt de statliga förvaltningsmyndigheternas roll i prövningen.

Utredningen ska vara klar senast den 15 december 2021.

Genomförandet av MKB-direktivet i plan- och bygglagen (Ds 2020:19)

I promemorian ”Genomförandet av MKB-direktivet i plan- och bygglagen” (Ds 2020:19) föreslås ändringar i plan- och bygglagen för att förtydliga genomförandet av ”MKB-direktivet”, det vill säga Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt. Skälet är att Europeiska kommissionen framfört synpunkter på hur Sverige genomför MKB-direktivet.

Förslagen innebär flera förtydliganden i plan- och bygglagen i de regler som anger förutsättningarna för ett så kallat MKB-projekt, dvs ett sådant byggprojekt som omfattas av kraven i direktivet. Bland annat föreslås att beslut om lov eller förhandsbesked som avser ett MKB-projekt ska innehålla en motivering om åtgärdens miljöpåverkan. Vidare föreslås att den information som kommunen ska tillhandahålla när en detaljplan tas fram, ska finnas tillgänglig i elektronisk form på kommunens webbplats samt att miljöorganisationer ska få överklaga detaljplaner, bygglov och förhandsbesked som avser ett MKB-projekt.

Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2021.

HD prövar mål om bygglov för nybyggnad av enbostadshus och komplementbyggnad

Högsta domstolen har i mål Ö 94-20 meddelat prövningstillstånd gällande bygglov för nybyggnad av enbostadshus och komplementbyggnad. Frågan i målet gäller om en byggnad, som med små ändringar skulle kunna inrymma två separata och likvärdiga lägenheter, kan få byggas inom ett område där detaljplanen endast tillåter bostadshus som inrymmer en bostadslägenhet. Byggnaden innehåller bl.a. två trappor, två badrum på varje våningsplan och två balkonger på det övre planet. Mark- och miljööverdomstolen konstaterade i sin prövning av målet att förhållandena liknar de i rättsfallet MÖD 2018:13, i vilket mål byggnaden ifråga ansågs vara ett tvåbostadshus och därmed stred mot detaljplanen. Mark- och miljödomstolen gjorde dock i det nu aktuella målet en annan bedömning och beslutade, med hänvisning till den utformning av byggnaden som godtagits i lovbeslutet, att byggnaden skulle betraktas som ett enbostadshus och därför kunde tillåtas. Mark- och miljööverdomstolen ansåg vidare att det får anses vara av vikt för ledning av rättstillämpningen att målet prövas av Högsta domstolen, varför Högsta domstolen nu som sista instans kommer att avgöra frågan.

Senare delgivning saknar betydelse för utdömande av vite när ursprungligt föreläggande delgetts

Mark- och miljööverdomstolen har i mål M 9456-19 prövat frågan om huruvida ett vite ska kunna utdömas när adressaten har delgivits det ursprungliga föreläggandet, men inte ett efterföljande föreläggande som endast inneburit ett framflyttande av tiden för fullgörandet. Domstolen ansåg i målet att eftersom det ursprungliga föreläggande har delgivits adressaten krävs inte delgivning av även det följande föreläggandet, för att vitet ska kunna dömas ut.

Eftersom övriga förutsättningar för utdömande av vite inte hade prövats i målet beslutade Mark- och miljööverdomstolen att återförvisa målet till underinstansen mark- och miljödomstolen för fortsatt handläggning.

Mark – och miljödomstolarna digitaliserar

Mark och miljödomstolarna har börjat gå mot en mer digitaliserad handläggning av mål. Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt har t.ex. meddelat att handlingar till och från domstolen i huvudsak ska skickas digitalt istället för med brev. Vad avser s.k. ansökningsmål, d.v.s. ansökan om tillstånd för vattenverksamhet eller miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken, har vid Vänersborgs tingsrätt tidigare gällt att sådana ansökningar med samtliga bilagor ska inges i 15 exemplar i pappersformat. Nu räcker det istället att 6 exemplar inges i pappersformat, tillsammans med 10 exemplar på USB-minne. Rutinerna varierar dock mellan de enskilda domstolarna och olika krav kan därför ställas vid olika domstolar.

En digitalisering av ansökningsmålen är någonting som efterfrågats under en längre tid och bör innebära en utveckling som sparar såväl tid som resurser och kostnad för en sökande.

Publicerad: | Nyheter

Vi på Stangdell & Wennerqvist är specialiserad på samhällsbyggnadsjuridik – med särskild inriktning mot miljörätt, fastighetsrätt, va-rätt, offentlig rätt, offentlig upphandling, avtalsrätt, entreprenadrätt och skadeståndsrätt. Vi har lång och väldokumenterad erfarenhet från både nationellt mycket stora till mindre, privata samhällsbyggnads-ärenden. Inom våra specialistområden har vi uppdrag över hela landet och ofta för offentliga verksamheter/uppdragsgivare.

För närvarande är vi sju jurister på firman som arbetar i våra centralt belägna lokaler vid Gustav Adolfs Torg i Göteborg. Vi söker nu ytterligare en medarbetare som är intresserad av att arbeta och utvecklas inom våra specialistområden.

Vi söker dig som har något eller några års arbetslivserfarenhet från annan byrå, myndighet, domstol eller kommun inom våra rättsområden. Förutom att du är förtroendeingivande, har en god analytisk förmåga och ett brinnande intresse för ovan nämnda rättsområden så söker vi en person som kan passa in i vårt företags­klimat, som präglas av prestigelöshet, nära samarbete och korta beslutsvägar.

Som vår kollega och biträdande jurist kommer du ingå i ett team som kännetecknas av stort engagemang och laganda. I denna roll kommer du att få arbeta med dynamiska rättsområden samt i både större och mindre ärenden kopplade till samhällsbyggnation.

Är du intresserad av att arbeta tillsammans med oss ber vi dig skicka en skriftlig ansökan med personligt brev, CV, betyg och övriga intyg via e-postadress: rickard@swlaw.se, senast den 23 oktober 2020.

Har du frågor om tjänsten kan du kontakta advokat Rickard Hulling.

Välkommen med din ansökan!

Publicerad: | Nyheter

Vi hoppas att du och alla våra klienter, samarbetspartners och bekanta håller sig friska i dessa tider.

Vi arbetar vidare och behöver du juridisk hjälp så är det bara att kontakta oss.

Ta hand om dig och hoppas du får en fin påsk!

Från oss på Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist

Publicerad: | Nyheter

Miljöorganisation får överklaga bygglov

Högsta domstolen har i målet Ö 6017-18 beslutat att en miljöorganisation haft rätt att överklaga ett bygglovsbeslut med hänvisning till Århuskonventionen. I det aktuella målet hade Naturskyddsföreningen i Varberg överklagat ett bygglovsbeslut avseende hus på en fastighet i nära anslutning till ett naturreservat. Länsstyrelsen avvisade dock överklagandet med anledning av att föreningen inte berördes av åtgärden och därför saknade klagorätt.

Efter att ha prövats av samtliga underinstanser har Högsta domstolen nu prövat målet och fastställt att Naturskyddsföreningen skall anses ha klagorätt eftersom bygglovsbeslutet i det aktuella fallet tydligt relaterar till miljön och naturskyddet, och att reglerna om klagorätt i plan- och bygglagen därför skall tolkas i ljuset av Århuskonventionens krav. Bygglovsbeslutet skall därför anses ha angått miljöorganisationen på det sätt som krävs för att klagorätt skall föreligga.

I Högsta domstolens beslut fastslås också att en kommunal nämnd inte har haft rätt att överklaga Mark- och miljööverdomstolens beslut om att tillerkänna miljöorganisationen klagorätt.

Minskning av riksintressen

Regeringen har givit flera myndigheter i uppdrag att se över ”sina” riksintressen, med syftet att riksintressena skall minska. De myndigheter som berörs är Naturvårdverket, Riksantikvarieämbetet, Statens Energimyndighet, Tillväxtverket och Trafikverket, Boverket skall samordna översynen. De berörda myndigheterna ansvarar för att, inom respektive samhällssektor, ange vilka områden som är av riksintresse, med vilket menas områden som är viktiga att skydda och bevara för ett visst ändamål såsom kultur, friluftsliv etc. Myndigheterna kan dock inte med rättsligt bindande verkan förklara ett område som riksintressant då sådant bemyndigande saknas i lagstiftningen. Frågan om huruvida ett område är av riksintresse skall därför bedömas i ett enskilt ärende, t.ex. i en tillståndsprövning.

De områden som omfattas av riksintresse täcker i dag mer än halva Sveriges yta, vilket inom olika sektorer har ifrågasatts bl.a. eftersom att ett område omfattas av riksintresse kan innebära hinder och restriktioner för områdets användning, t.ex. stoppa exploatering av området och hindra byggnation av bostadsområden. Syftet är att riksintressena både skall bli färre och täcka mindre områden, bl.a. så att bostadsbyggande underlättas.

Lagrådsremiss om ändringar inom avfallsområdet

För att genomföra de reviderade avfallsdirektiven har ändringar inom avfallsområdet föreslagits i en lagrådsremiss. De föreslagna ändringarna innebär bl.a. att begreppet ”hushållsavfall” i miljöbalken (1998:808) ersätts av ”kommunalt avfall” samt att det anges vad som avses med avfallsproducent. Det införs vidare bestämmelser om den ursprungliga avfallsproducentens ansvar för behandling och kostnader för hantering av avfallet, och kommunernas ansvar för bygg- och rivningsavfall som inte producerats i en yrkesmässig verksamhet förtydligas.

I plan- och bygglagen (2010:900) skall bestämmelserna om kontrollplaner i kompletteras så att en kontrollplan skall omfatta uppgifter om allt bygg- och rivningsavfall och även om byggprodukter som kan återanvändas. Det införs vidare bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) om att sekretess under vissa förutsättningar skall gälla för uppgifter i ett register med uppgifter om avfall.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2020.

Förslag om fastighetsrättsliga frågor

Regeringen har i lagrådsremissen ”Några fastighetsrättsliga frågor” föreslagit ett flertal åtgärder på fastighetsrättens område. Förslagen omfattar en möjlighet för inskrivningsmyndigheten att besluta om vite och avvisning i inskrivningsärenden samt även en möjlighet för arrendenämnden att besluta att en kraftig höjning av arrendeavgiften vid bostadsarrende skall fasas in successivt, om det finns särskilda skäl för det. Vidare föreslås bl.a. att en uppsägning eller begäran om villkorsändring vid jordbruksarrende eller bostadsarrende skall kunna skickas i ett rekommenderat brev, i stället för att delges motparten.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2020.

Garage oförenligt med kommunens kulturmiljöprogram

Mark- och miljööverdomstolen har i målet P 6881–19 upphävt bygglov för ett garage som ger intryck av att vara ett fritidshus. Det aktuella bygglovet, som avsåg garage och staket på fastighet, överklagades av ägare av omgivande fastigheter. Mark- och miljööverdomstolen ansåg, med beaktande av kommunens kulturmiljöprogram, att garaget inte uppfattades som en underordnad komplementbyggnad, utan som ett mindre bostadshus samt att garagets volym och placering skulle ge ett alltför dominerande intryck på platsen och skilja sig markant från befintliga komplementbyggnader i området.

Eftersom åtgärden skulle innebära negativ påverkan på natur- och kulturvärdena på platsen och inte anses vara förenlig med riktlinjerna i kulturmiljöprogrammet så bedömde Mark- och miljööverdomstolen att åtgärden strider mot anpassningskravet i 2 kap. 6 § plan- och bygglagen (2010:900). Domstolen upphävde därav bygglovet.

Publicerad: | Nyheter

God jul…

Så här dagarna före jul vill vi skicka en julhälsning till dig!

Vi vill samtidigt tacka alla klienter, samarbetspartners och bekanta för ett år 2019 med många fantastiskt roliga projekt och samarbeten tillsammans med Er! Tillsammans åstadkommer vi meningsfulla saker i samhället varje dag.

Vi hoppas verkligen få arbeta med er även nästa år 2020!

I år firar vi på firman 20 år. Vi har blivit många fler jurister men idealet om ”Kunskap och engagemang i varje ärende” består och är fortfarande vår ledstjärna i allt vi gör.

I vår uppkopplade tillvaro är det viktigt med traditioner som julen. Julen ger oss tid till vila, eftertanke och att bry oss om varandra. Tid att lägga telefonen och skärmarna åt sidan och bara vara i stunden.

Ta vara på julen och unna dig att ta det lugnt och umgås och tala med nära och kära. Ha tid för dig och varandra i jul.

Julen är också en tid av hopp. När media matar oss med den ena mer dystopiska nyheten än den andra glöm då inte heller att inge hopp om framtiden till våra barn och ungdomar. De är framtiden och den måste vi tro på!

Vatten är allas vårt i särklass viktigaste livsmedel och inte heller i Sverige tar vi tillgången till rent dricksvatten längre för given. För hela världens befolkning är tillgången till just rent dricksvatten den absolut viktigaste frågan idag och i framtiden.

Vi på Stangdell & Wennerqvist har därför valt att – förutom att arbeta med vattentäkter i Sverige – även fortsätta vår stöd till de mest utsatta barnen och deras möjlighet att få tillgång till vatten, genom att skänka en vattenpump genom Unicef.

I år skulle vi återigen vilja be Dig att på julafton tända ett ljus – inte bara för nära och kära – men även för alla barn i världen på flykt undan krig och andra katastrofer.

Vi önskar Dig den bästa av jular!

…och ett gott nytt år 2020!

Till Dig från oss alla på Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist

Publicerad: | Nyheter

Den nationella planen för miljöprövning av vattenkraft

Den 1 januari 2019 infördes regler i miljöbalken som innebär att alla vattenkraftverk skall ha ”moderna miljövillkor”. Med moderna miljövillkor menas ett tillstånd, vars villkor och andra bestämmelser till skydd för människors hälsa och miljön, har bestämts enligt miljöbalken i en dom eller ett beslut som inte är äldre än 40 år. Befintliga vattenkraftverk med äldre tillstånd måste alltså omprövas av mark- och miljödomstolen enligt de idag gällande kraven i miljöbalken.

En nationell plan skall fastställa hur miljöprövningen skall genomföras och verksamheter som önskat ingå i planen för miljöprövning har fram t.o.m. den 1 juli 2019 kunnat anmäla sig till planen. Länsstyrelsen utreder nu om de verksamheter som anmälts till den nationella planen uppfyller kriterierna för miljöprövningen. Samtidigt har Havs- och vattenmyndigheten, Energimyndigheten och Svenska kraftnät gemensamt tagit fram ett förslag till den nationella planen i samverkan med andra berörda myndigheter, vilket lämnades till regeringen den 1 oktober.

Regeringen har nu att fatta beslut om den nationella planen för miljöprövningen.

Dammar omfattades av den nationella planen för moderna miljövillkor

Mark- och miljööverdomstolen har i målet M 7797-19 bedömt att två dammar, vilka har en funktion som spegeldammar och ligger på fallsträckan i naturfåran för ett kraftverk, har ett tekniskt och miljömässigt samband med kraftverket. Det är därför i det här sammanhanget fråga om en och samma verksamhet enligt 11 kap. 6 § miljöbalken och dammarna kvalificerar sig till att omfattas av den nationella planen för moderna miljövillkor.

Med ändring av underinstansens dom har Mark- och miljööverdomstolen därför återförvisat ärendet till länsstyrelsen för fortsatt handläggning.

Förbättrat genomförande av avfallsdirektivet

I lagrådsremissen ”Förbättrat genomförande av avfallsdirektivet” har föreslagits ändringar i miljöbalken för att förbättra genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (2008/98/EG) av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (avfallsdirektivet).

Förslaget innebär bl.a. att en ny bestämmelse införs som innebär att en verksamhet som behandlar avfall och som är tillstånds- eller anmälningspliktig endast får tillåtas om det finns skäl att anta att den planerade behandlingen kommer att uppfylla kraven i 15 kap. miljöbalken. Vidare förtydligas vad som är en biprodukt och bestämmelsen om vad som avses med att ”bortskaffa avfall” ändras så att det blir tydligt att den omfattar även förberedande åtgärder inför bortskaffandet. Bestämmelsen om hur avfall ska hanteras preciseras så att den som producerar eller annars hanterar avfall ska se till att hanteringen inte skadar eller orsakar risk för skada på människors hälsa eller miljön. Krav införs även på att en dom som omfattar tillstånd att återvinna eller bortskaffa avfall, eller att lagra avfall i samband med en sådan behandling, skall innehålla de villkor som behövs avseende åtgärder för avslutning av verksamheten och efterbehandling.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.

Landsting blir ”region”

Propositionen ”En ny beteckning för kommuner på regional nivå och vissa frågor om regionindelning” (2018/19:162) innehåller förslag om att beteckningen för kommuner på regional nivå skall ändras från landsting till region, samt även ett antal lagar ändras genom att den nuvarande beteckningen landsting byts ut mot region.

Propositionen innehåller också förslag om att det vid prövning av frågan om ändring i regionindelningen skall tas särskild hänsyn till önskemål och synpunkter från den eller de regioner som närmast berörs av ändringen. Det skall krävas särskilda skäl för att besluta om en ändring i regionindelningen mot en berörd regions vilja. Vidare skall befolkningens önskemål och synpunkter beaktas vid ändringar i regionindelningen. Berörda regioner skall, om det inte är uppenbart obehövligt, som ett led i beredningen av ett yttrande eller en ansökan om ändrad regionindelning inhämta synpunkter från befolkningen.

Lagändringarna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari 2020.

Företagsbot för kommuner

Propositionen ”Skärpta straffrättsliga sanktioner mot företag” (2018/19:164) är av intresse i kommunalt hänseende med anledning av att lagförslaget innebär att företagsbot i framtiden kommer att kunna påföra sådan offentlig verksamhet som kan jämställas med näringsverksamhet, d.v.s. även sådan kommunal verksamhet som det finns privata motsvarigheter till (skola, vård, omsorg m.m.).

Tidigare har företagsbot endast kunnat påföras näringsverksamhet, vilket inte innefattat kommunal verksamhet. Vid lagöverträdelser av en kommun har endast det personliga straffansvaret kunnat göras gällande av åklagare, men den föreslagna lagändringen innebär alltså en möjlighet att påföra kommunen, såsom juridisk person, företagsbot, istället för mot enskilda personer på kommunen.

I vissa fall höjs även maximibeloppet för företagsboten till 500 miljoner kronor, från det nu gällande 10 miljoner kronor.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2020 och kommer endast att kunna tillämpas för lagöverträdelser som sker efter detta datum.

Ersättning vid inrättande av vattenskyddsområde

I målet M 6362-18 har Mark- och miljööverdomstolen beslutat att en ägare av jordbruksmark haft rätt till ersättning enligt 31 kap. 4 miljöbalken på grund av inrättande av vattenskyddsområde, vilket beslut berörde den aktuella marken. I målet hade en kommun beslutat om föreskrifter för vattenskyddsområdet som i princip innebar förbud mot användning av kemiska bekämpningsmedel inom den primära zonen, vilket enligt fastighetsägaren innebar en ersättningsgill inskränkning av pågående markanvändning. Kommunen å sin sida gjorde gällande att inskränkningen inte var större än vad som ändå följer av de allmänna hänsynsreglerna 2 kap. miljöbalken, och att någon ersättning därför inte skulle utgå.

Den fråga Mark- och miljödomstolen hade att ta ställning till i målet var således om redan hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken medfört så långtgående begränsningar av rätten att använda kemiska bekämpningsmedel inom berörda områden, att pågående markanvändning inte avsevärt försvåras av vattenskyddsföreskrifterna. Domstolen fann att föreskrifter som generellt förbjuder användningen av kemiska bekämpningsmedel inom stora områden i många fall kan presumeras innebära att konventionell jordbruksverksamhet avsevärt försvåras i den mening som avses i ersättningsbestämmelsen i 31 kap. 4 § miljöbalken. Mark- och miljööverdomstolen beslutade därför, med ändring av mark- och miljödomstolens dom, att ersättning skulle utgå till fastighetsägaren.

Publicerad: | Nyheter

Vi vill hälsa Johan Bergelin välkommen till byrån!

Johan kommer senast från Länsstyrelsen Kalmar län där han arbetade som ordförande i Miljöprövningsdelegationen och juristhandläggare. Han har tidigare även arbetat på Länsstyrelsen i Västra Götalands län som juristhandläggare samt Kalmar tingsrätt som tingsnotarie och har i september 2019 anställts som biträdande jurist hos oss på Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist AB.

Varmt välkommen!