Vi vill inleda årets sista nyhetsbrev med att tacka för ett gott samarbete under år 2011. Vi har haft förmånen att arbeta med många intressanta uppdrag och trevliga uppdragsgivare under det gångna året.

Vi önskar Er alla en riktigt god jul och ett gott nytt år!

Ändring av länsstyrelsens verksamhet 
Regeringen har i en ny proposition (2011/12:31) föreslagit en koncentration av länsstyrelsens verksamhet inom vissa områden till ett mindre antal länsstyrelser för att öka effektiviteten och spara på såväl ekonomiska som personella resurser samt säkerställa en väl fungerande rättssäkerhet. Ändringen föreslås träda ikraft den 1 juli 2012.  

Ändring av miljöprövningsdelegationernas verksamhet
Den 1 juni 2012 träder en ny förordning om miljöprövningsdelegationer i kraft som innebär att prövningen av ansökningar om tillstånd till s.k. B-verksamheter (mindre miljöfarliga verksamheter) koncentreras till miljöprövningsdelegationerna vid vissa länsstyrelser.

Reformen syftar till att åstadkomma en mer effektiv och kvalificerad prövning av B-verksamheter och målsättningen är att beslut i dessa tillståndsärenden skall fattas inom sex månader från det ansökan inkommer till miljöprövningsdelegationen.

Utredning för att förenkla byggandet
Regeringen har tillsatt en utredning för att se över regelverket kring byggfrågorna. Syftet är att möjliggöra ett ökat byggande i Sverige genom att reglerna görs enklare och mer överskådliga. Det är särskilt plangenomförandeprocessen, alltså processen från beslutad detaljplan till byggnation, som skall ses över då den anses vara omgärdad av ålderdomlig lagstiftning och betungande administration. Utredningen skall redovisas i juni år 2012.

Lagen om exploateringssamverkan (1987:11) föreslås upphöra
Enligt en lagrådsremiss föreslås att lagen om exploateringssamverkan skall upphöra att gälla vid utgången av juni månad år 2012. Anledningen är att lagen mycket sällan tillämpas och inte bedöms fylla någon funktion.

Fördragskonform tolkning gällande Natura 2000-områden
Länsstyrelsen menade i ett ärende att åtgärden endast skulle påverka ett mindre område och inte kunde anses medföra betydande påverkan på Natura 2000-området i sin helhet, varför tillstånd inte skulle krävas. Mark- och miljödomstolen konstaterade dock att skyddet för Natura 2000-området grundar sig på en artikel i habitatdirektivet med lydelsen "Any plan or project  likely to have significant effect shall be subject to appropriate assessment". Uttrycket ”likely to have significant effect” har i miljöbalkens 7 kap 28 a § översatts till "på ett betydande sätt". Uttrycket bör enligt domstolen istället översättas till "på ett sätt som kan ha betydelse". Domstolen ansåg att formuleringen i miljöbalken inte på ett korrekt sätt återger uttrycket i direktivet och att en fördragskonform tolkning i enlighet med direktivet då skall ske. Om domstolens tolkning är riktig kan det innebära en strängare tillståndsplikt vid Natura 2000-områden framöver.

Högsta domstolen prövar kommunens rådighet vid skred- och skadeförebyggande åtgärder
Högsta domstolen har medgivit prövningstillstånd gällande rådighetsfrågan vid ansökan om tillstånd enligt 11 kapitlet miljöbalken till skred- och skadeförebyggande åtgärder i en å. Prövningen av ett sådant tillstånd kräver att kommunen har rådighet över det berörda mark-/vattenområdet. Som huvudregel har fastighetsägaren sådan rådighet, men vissa samhällsnyttiga vattenföretag har även rådighet enligt 2 kap. 5 § första stycket lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet (restvattenlagen).

Dåvarande miljödomstolen beslutade år 2010 att kommunen inte äger rådighet enligt restvattenlagen och avvisade därför tillståndsansökan och även dåvarande Miljööverdomstolen gjorde samma bedömning. Högsta domstolen har nu beviljat prövningstillstånd och tar upp frågan om de aktuella skred- och skadeförebyggande åtgärderna kan anses vara ett sådant samhällsnyttigt vattenföretag som har rådighet enligt 2 kap. 5 § första stycket restvattenlagen, till prövning.

Inget kontor i sjöbod
En person som ansökt om bygglov för att få använda sin sjöbod som kontor fick avslag i kammarrätten eftersom gällande översiktsplan anger att området skall användas för sjöbodar och att allmänhetens tillträde skall säkerställas. Kammarrätten menade att allmänhetens tillgång till stranden inte får påverkas och att använda en sjöbod som kontor skulle ha en avhållande verkan på allmänhetens benägenhet att vistas i närheten av byggnaden. För att en sådan förändring skall vara tillåten måste det enligt rätten föreligga starka skäl och bygglovet beviljades inte eftersom de allmänna intressena ansågs väga tyngre än den enskildes.

”Ska-krav” om nödvändigt för jämförelse mellan anbudsgivare
Om underlaget som begärs i en anbudsspecifikation vid offentlig upphandling inte är nödvändigt för en jämförelse mellan olika anbudsgivare, skall informationen inte betraktas som ett ”ska-krav”. En anbudsgivare får därför delta i anbudsutvärderingen trots att det aktuella underlaget (siffrorna) inte är angivna, vilket framgår av ett avgörande från Kammarrätten i Sundsvall.

 I det aktuella fallet rörde ”ska-kravet” en kolumn i en prisbilaga som enligt kammarrätten inte behövdes för att en relevant jämförelse skulle kunna göras mellan anbuden, varför det inte stred mot transparensprincipen att låta företaget delta i utvärderingen trots att företaget inte fyllt i kolumnen.

Slipper sophämtning från fritidshuset
En man som ansökt om befrielse från kommunal sophämtning från sin fritidsfastighet fick bifall i mark- och miljööverdomstolen efter att ansökan fått avslag hos både länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen. I överklagandet till Mark- och miljööverdomstolen uppgav mannen han endast besökte fastigheten fem gånger per år, och då endast i tillsynsärenden.  Domstolen ansåg att det inte förelåg något behov av borttransport av avfall och att särskilda skäl förelåg för att medge befrielse från den kommunala sophämtningen.

 GOD JUL!!!

< Tillbaka